Modell för ORD i BiBB

BiBB är en vidareutveckling av en generell normativ modell för moderna uppslagsverk med skribenternas namn i svaren.

BiBB har fyra kategorier av svar

Alla ORD i BiBB har flera svar. De är indelade i AI, Notiser, Stories och Artiklar. Svaren som har publicerings- och uppdateringsdatum och anger skribent är inte rangordnade. Länkar till Wikipedia och andra fria källor finns i alla ORD. Alla Svar måste accepteras av redaktionen.

A) AI

För att testa de nya AI-verktygen finns det ett AI-genererat svar (som ett av flera) via tjänsten ChatGPT (ORD) i en del ORD. Ett 'AI-svar' är dynamiskt - och behöver uppdateras ibland - genom att det i varje stund är beroende av tillkommande och föränderliga data - och algoritmförbättringar.

B) NOTISER

Notiser är oftast kortare texter som vanligen skrivs av BiBBs redaktion. En notis är ofta kombinerad med en Story eller Artikel.

C) STORIES

Stories har en lite friare form än ett traditionellt "uppslagsspråk". Texten ska vara informativ och saklig men kan vara lite personligare.

D) ARTIKLAR

Artiklar skrivs av experter inom området. Se Publicering i BiBB. En artikel har ett språk och en utformning som är mest lik traditionella uppslagsverk.


Ordböcker, Uppslagsverk och Sök

Det stora olikheter mellan ordböcker som Oxford English Dictionary (OED), Svenska Akademins Ordbok (SAOB), och uppslagsverk / encyklopedier. De förra lär oss om ordens härkomst och användning genom tiderna. Uppslagverken är bredare och har ett 'uppslagsverksspråk'. Bägge kategorierna har dock det gemensamt att de är baserade på ETT ord i taget.

Sökmotorerna blir allt bättre på att till skillnad från enskilda ord tolka ett flertal ord (en söksträng, en mening) och därmed ge mer situationsanpassade svar.

BiBB kombinerar de olika koncepten för ORD och MENINGAR.

Ett exempel är ORDET - Krugman om Tesla (ORD) som mer är en mening än ett unikt ord. Detta syns i webbläsaren och påverkar placeringen på Google.

Neutralitet och objektivitet i uppslagsverk

Uppslagsverk försöker undvika värderingar och hävdar 'objektivitet' (NE) eller som Wikipedia som har en policy för 'a neutral point of view', NPOV (ORD). Då värderingar smyger sig in i det mesta kanske man inte ska trycka alltför hårt på att uppslagsverk är värderingsfria. Redan urvalet av fakta att lyfta fram är inte värderingsfritt.

I digitala uppslagsverk kan man skapa saklighet och trovärdighet på sätt som inte fanns som koncept och möjlighet i bokformatet. Transparens om ett svars skribent, första publicering och eventuella uppdateringar är viktiga både för att hantera värderingsfrågor och referensstatus.

Paris är Frankrikes huvudstad i alla uppslagsverk men om Paris är modets eller konstens huvudstad kan man ha olika uppfattning, Men om Paris kan man även i neutrala termer skriva mycket olika. En karta med stadens grönområden uppfattar nog de flesta som en neutral information medan en karta över var i staden de med de 5% högsta och lägsta inkomsterna bor av många skulle uppfattas som kontroversiell. I USA skulle denna av många republikaner troligen uppfattas som woke (ORD) - ett samlingsbegrepp för 'allt' dom inte gillar.

Informationsbekvämlighet - 'information convenience'

BiBB strävar efter att göra det lättare för alla att få veta mer. Både om vem som har skrivit svar om ett ORD och när, men inte minst för de som vill läsa vidare utanför BiBB. Att göra något lättare för (potentiella) kunder och intressenter av olika slag finner man idag inom nästan alla verksamheter. Convenience är en Megatrend.

Upprepning och relation till Wikipedia och fria källor

Tryckta uppslagsverk var tänkta att fungera som en fristående helhet. Således måste alla ha med ha med ganska mycket om att Paris är Frankrikes huvudstad och berätta att Marie Curie fick två nobelpris - i kemi 1903 och i fysik 1911. Digitala uppslagsverk kan välja att både fungera som en fristående enhet och att designas för att samverka med andra uppslagsverk och källor.

BiBB är designat för att samverka med Wikipedia och andra fria källor.

En notis om Marie Curie i BiBB skulle kunna börja med några få meningar om henne och sedan föreslå - länka till - mervetande i svenska och franska Wikipedia och andra. En story om Marie Curie är fylligare och är en fördjupning som kanske lyfter fram några speciella fakta eller händelser.

Wikipedia är inte ETT uppslagsverk utan långt över hundra genom att artiklarna är unika i varje språk. Detta är bakgrunden till länkar till flera versioner av Wikipedia.

Svenska Akademins ordbok och ordlista - svenska.se är ett utmärkt exempel på en fri källa som ORD i BiBB ofta kommer att citera och länka till.

Ett ORD i BiBB är mer en början på flera möjliga svar än ett "så här är det". Svaren gder inte bara en del fakta utan också en relativt bekväm / enkel ingång till andra källor.

>Information och marknadsföring

Uppslagsverk - vilket är viktigt i deras policy - är känsliga för texter som innehåller eller kan se ut som reklam. BiBB är inte lika känsligt då gränsen mellan saklig information och marknadsföring ofta är diffus. Genom angivande av källor informeras läsaren vilket ger ökad transparens. Denna policy ökar möjligheten till finansiering av BiBB via sponsring.

Teknik, sök och navigering

I denna fas är databasen i BiBB mycket rudimentär. Det finns ingen sökfunktion och ingen AI-baserad 'Söksmarthet'. Planering pågår men under tiden är ambitionen att publicera ett ökande antal ORD.

BiBB Academy och uppslagsverket BiBB

BiBB Academy strävar efter att utveckla ett koncept för ett modernt uppslagsverk mked ett flertal Svar och i strategin ingår att detta ska vara del av en bredare plattform.

Dina synpunkter är välkomna.

Publicerades: 2022.   Uppdaterad senast: 29 januari 2023



34 kommentarer. Din är välkommen.