BiBB® Academy  
You know a lot, we may add a little


Mediafond för samverkansuppgiften

BiBB Academys Mediafond är ett verktyg för att stärka universitetens och högskolornas Samverkansuppgift.

Mediafonden ska via donationer och sponsring samla in medel som ska användas för att köpa utrymme i dagspress där innehållet bestäms av respektive högskola.

Erhållna medel sparas på ett klientmedelskonto hos en större advokatbyrå. BiBB Academy förfogar inte över dessa medel. De kan endast utbetalas direkt till ett mediahus efter överenskommelse mellan ett mediahus och en högskola. BiBB Academy erhåller fem procent av transaktionen när denna genomförts.

Högskolans uppgifter och investeringar

Enligt Högskolelagen har högskolorna tre uppgifter: att utbilda, forska och samverka. För att finansiera dessa uppgifter erhåller man statliga medel, forskningsmedel från fonder och stiftelser, och donationer. En mindre del är inkomster för tjänster som kurser och uppdragsforskning.

Högskolan investerar idag mycket lite i sin samverkansuppgift. Vårt mål är att bidra till att öka dessa investeringar och att åstadkomma detta via en ny modell. Mediafonden är självklart ett komplement till andra satsningar som universitet och högskolor och deras anställda gör inom samverkansuppgiften.

När världen snurrar i händelsernas karusell säger många i Akademin att vårt värde ligger i reflektionens tidsram, att långsamhet blir en motkraft. Gott så, men inom många områden vore även Akademin betjänt av att vara Slow, at-speed.

Vilka problem ska lösas?

Alla som är intresserade av kunskapens och vetandes roll i samhället har, nog med stigande oro, blivit allt mer medvetna om att denna måste både förklaras och försvaras på nya sätt. Och med större kraft. Utvecklingen i USA är skrämmande. Utvecklingen i Polen är skrämmande och den i Ungern och den i ...

Det är svårt att veta hur 'man' ska stärka demokratin. Säkert är att det behövs många vägar och att det kommer att ta tid och uthållighet. Fakta har bara en viss räckvidd. Forskarnas roll, kompetens och drivkraft att medverka är också svåra frågor.

Okunskap och ointresse av faktabaserad kunskap kostar samhället miljarder. Och orsakar direkt och indirekt lidande av dimensioner man bara anar. En ökad satsning på samverkansuppgiften ingår i den nödvändiga motelden.

Om att nå ut och nå in

Högskolorna har under senare år ökat sin forskningskommunikation. Många kommunikatörer har anställts för att producera och sprida stories om intressant forskning och nya rön. Närvaron i sociala media som Facebook, Twitter, Instagram och Linkedin med flera har ökat väsentligt. Forskare 'uppmanas' att skriva krönikor, debattartiklar, hålla föredrag och på andra sätt söka en publik.

Tid har blivit allas bristvara. Att nå in kräver uthållighet. Att tidningar då och då har artiklar på sina kultursidor om humanistisk eller samhällsvetenskaplig forskning är utmärkt. Men det är inte samma sak som att etablera en läsarvana att på ett igenkännbart och regelbundet sätt kunna läsa om högskolevärlden.

Att nå ut och nå in är mer än fler artiklar på kultursidorna. Ett universitet har många områden och nya kopplingar mellan texter och aktiviteter kan behöva utvecklas.

En ny donationsmodell

Universitet och högskolor arbetar allt mer för att erhålla både många små och stora donationer. Ofta kan donatorerna välja vilket område de vill stödja. Det finns en mångfald. Till exempel forskning inom neurologiska sjukdomar eller bidrag till en forskningslabb eller ett stipendium för unga forskare.

Donationer som ges till BiBB Academys Mediafond går inte till några av dessa i sig utmärkta områden utan har enbart fokus på att via media berätta och informera om vad och hur ett vetenskapligt förhållningssätt till frågor och problem innebär. Och att berätta om vad som händer i högskolevärlden. Vetenskap är, för att citera Bengt Kristensson Uggla 'en strävan efter sanning' - Referens ↓.

Högskolorna måste köpa många helsidesannonser för att öka dialogen

Inköp av media

Mediafonden har en inköpsstrategi för vad som kan göras och vad som inte ska göras. Mediafonden ska ha fokus på dagstidningar och deras digitala versioner. Mediafonden ska inte köpa mediautrymme i Facebook, på Twitter, på Google eller andra globala sociala media. Detta är ett val för att ha en tydlig profil.

Mediafonden ska INTE köpa annonser i Facebook

Huvudskälet till att inte köpa media i dessa är att de - inte minst FB och Twitter - aktivt eller genom underlåtenhet bidragit till och bidrar till spridning av oseriös information. Det andra skälet är att det är viktigt att vi har en bra tidningspress i Sverige. Detta kräver annonsintäkter och BiBB Academys Mediafond blir en bland många källor.

Grunden för Mediafonden är att universitet och högskolor måste investera mer i samverkansuppgiften. De bör göra detta med helt egna medel på ett för varje högskola unikt sätt. En högskola kan också få samfinansiering för mediainköp - inom ramen för vårt koncept - via BiBB Academys Mediafond.

Alla högskolor i Sverige borde köpa annonser i den dagspress som de upplever som mest relevant och närliggande där högskolan finns, fysiskt. Hur ofta kan diskuteras. Detta kräver test och dataanalys. Men säg att Lunds universitet skulle köpa 50 helsidesannonser i HD/Sydsvenskan under ett år. Det skulle ge läsarna tid att etablera en vana, en förväntan och vara mycket lärorikt. Ett smörgåsbord med smått och stort, bildande och irriterande. Länkar till aktualiteter och annat som kan växa fram.

Dessa "högskoleannonser" behöver ett speciellt namn - an identifier, för denna nya kategori - då de inte är annonser i en av de vanliga meningarna. Vad de ska kallas kan man fundera på.

Innehåll och beslut om detta

BiBB Academy har inget inflytande över innehållet och dess utformning. Detta avgörs av det universitet och den högskola som vill 'använda' medel som Mediafonden erhållit.

Om vi i stora drag är överens om att respekten för vetande, i dess vetenskapliga form, har flera svåra utmaningar är det inte vare sig enkelt eller självklart hur dessa ska mötas. Är fler 'kulturartiklar' - som förr - en del i lösningen?

Ett tidningsperspektiv

Om än dagspressen har olika sätt att lyfta fram forskning och vetande ser de dessa områden som viktiga delar i sin verksamhet. Det ryms inom ramen för deras kommersiella verklighet och deras uppfattning om sin demokratistärkande roll.

Mediafondens inköp avser på inget sätt att ersätta vad dagspressen redan gör idag, de blir ett komplement. En tidning har en viss logik för de artiklar och det material man publicerar. En högskola kan lyfta fram andra saker på ett annat sätt. I ett annonsformat har man själv kontrollen.

Debatt i media om forskningskommunikation

Många har skrivit om vad de upplever som dagspressens minskande intresse av att publicera artiklar om aktuell forskning. Ett bra exempel är 'Forskarna behövs på kultursidorna' av David Larsson Heidenblad och Johan Östling i SDS den 2 maj 2021. De framför att "en återblick på Sydsvenskans kultursidor under 60-talet kan visa vägen". (Referens ↓). Daniel Sandström, litterär chef på Albert Bonniers replikerade läsvärt den den 9 maj att världen ändrat sig, för alla parter. Han framför att forskarna nog är de som kommer att förlora mest om de inte når ut och erbjuder "långläsning och fördjupning" som en "öppning för forskarna" (Referens ↓) . IMHO är den 'öppningen' som att skjuta med luftpistol på problemen. När SDS kulturchef Ida Ölmedal i en ledare den 23 oktober säger att "forskarna behövs i media - men hur ska de hinna?" svarar rektorerna för Lunds och Malmös universitet, Eric Renström och Karin Tham, att "Forskarna behöver nå ut bättre för demokratins skull" och skriver att

... universitetet har stort ansvar för att medborgare ska ska få tillgång till kunskap som baseras på vetenskap [...] Det finns därför anledning för universiteten att skapa modeller som premierar samverkan och stimulerar till forskningskommunikation. (Referens ↓)

Som debattartiklarna visar är det enklare att beskriva situationen och problemen än att finna lösningar som fungerar i skala och som gör en - helst mätbar - skillnad.

Frågor (FAQ)

Just nu inga.

Donationer

Just nu inga. Hör av dig om konceptet är av intresse.

Aktuellt

En diskussion har inletts med ett första mediaföretag. På listan finns att ta upp en diskussion med några universitet om hur de skulle vilja använda ett större regelbundet återkommande annonsutrymme i dagspressen. Ingen rektor skulle godkänna en mediasatsning utan att ha en bra bild över utformning, innehåll och frekvens med mera. I den interna processen finns många lärdomar att hämta.

Referenser

BiBB Academys roll och bidrag

I BiBB Academy finns ett flertal artiklar om viktiga frågor inom högskolevärlden. För att fånga det 'dagsaktuella' publicerar vi både svenska och internationella spaningar om högskolevärlden. Ett av våra projekt handlar om Högskolebibliotekens rullgardin - att man inte får tillgång till e-resurser när man går i pension från högskolan. Vi hävdar att omställningen till nya - och mer digitala - tider borde gå fortare. Därav en del kurser.

Det är vår förhoppning att Mediafonden ska öka intresset för att universitet och högskolor ökar sina investeringar i Samverkansuppgiften. Till någon del kanske i samarbete med BiBB Academy.

BiBB Academy har en roll, utöver sponsorkontakter, i att förhandla med mediaföretag om det man kan kalla "indikationskostnader" för denna form av högskoleannonsering.

Kontakt

Johan Schlasberg: Mobil 070 576 20 15
E-post: johan.schlasberg@idstories.se
Hamngatan 4, 211 22 Malmö

Publicerades: 9 nov. 2021   Uppdaterad senast: 11 november 2021