Media om BiBB® och uppslagsverk
2019.01.25: Nytt fritt uppslagsverk i Danmark.
Den 11 december 2018 kunde man på Trap Danmarks hemsida läsa om ett nytt stort nationellt och fritt uppslagsverk↗.
Den danska regeringen tillskjuter 2019-22 cirka 23 MDKK till projektet med möjlighet till vidare årligt underhåll.
”Trap Danmarks nye udgave, der har bidrag fra op mod 1.000 forskere og eksperter, samler alt væsentlig viden om Danmark i dag og vil sammen med Den Store Danske udgøre et unikt værktøj for alle i Danmark. I en tid med falske nyheder og misinformation er der stigende behov for at kende afsenderens identitet. Portalen bliver et sådant sted. Statens engagement er meget opmuntrende”, udtaler Joachim Malling, bestyrelsesformand for Trap Danmark.
I et samarbejde mellem Gyldendal, Trap Danmark og gerne andre interessenter er det tanken at etablere en ny udgiverenhed, der skal stå for udvikling og drift af den digitale portal, der også vil få et nyt navn. Portalen bliver reklamefri. Hverken Gyldendal eller Trap har økonomisk udbytte af projektet og stiller i denne sammenhæng deres indhold gratis til rådighed for danskerne.
Detta danska initiativ ligger helt i linje med filosofin och målen för BiBB. Jag kontaktade Sveriges Utbildningsdepartement (se kommentar av dåvarande utbildningsministern Jan Björklund och Kulturdepartement om ett fritt uppslagsverk (BiBB) redan år 2011.
2018.02.18: NE i blåsväder - signaturer borttagna
Den 18 februari 2018 skriver Sydsvenskan en artikel NE i blåsväder - signaturer borttagna↗. Källan är TT (Tidningarnas telegrambyrå) som skriver att nu finns det inte några signaturer efter långa artiklar i Nationalencyklopedin (NE), som det alltid har funnits. Artikeln säger att NE hotas av stämningav av upprörda författare.
I en uppdatering samma dag säger bolagets VD Hubert Kjellberg att det snart kommer en ny lösning och att det hela är en "estetisk eller kosmetisk förändring. Han säger också att "i många fall är texter skrivna av vår redaktion".
Varför gör bolaget NE denna förändring - till något vi ännu inte vet - och varför gör man ändringen innan man har en "ny lösning" på plats?
Den 27 februari 2018 introducerade NE en ny modell för att ange författare och refererenser. Tidigare kunde man direkt se vem som hade skrivit en lång artikel och vilka litteraturreferenser som fanns. I den nya modellen - som är mer än en designändring - måste läsaren först klicka på 'Visa'. En lång artikel har inte längre en angiven författare, utan om en eller flera sådana finns står de under en ny rubrik 'Medverkande'.
Varför gör bolaget NE denna förändring och hur kan det påverka trovärdigheten och referensfunktionen?↗
Denna förändring initierade en studie om innehållet i Nya uppslagsord i NE 2018↗.
2017.10.14: Den Store Danske läggs ner
Den 24 augusti meddelade det danska förlagshuset Gyldendal↗ att man per den dagen inte längre uppdaterar sitt digitala uppslagsverk 'Den Store Danske↗. Förlaget säger att nerläggningen är en följd av flera års dålig lönsamhet för uppslagsverket.
Två artiklar i danska Politiken skrivna av journalisten Carsten Andersen handlar om denna fråga - "Gyldendal lukker encyklopædin på nettet"↗, (2017.08.24) och "Den Store Danske må lukke, men ...: Vores broderlande kan godt lave en forretning ud af digitale opslagsværker↗, (2017.08.28)
Uppslagsverket har (hade?) cirka 100.000 besökare om dagen och förlaget har trots stora ansträngningar inte hittat någon finansieringsmodell som i varje fall inte ger årliga underskott. Dessa har de senaste åren varit 2-3 miljoner.
I den första artikeln citeras Gyldendal som säger Forskellige forretningsmodeller, herunder brugerbetaling og annoncefinansiering har været forsøgt, uden at det er lykkedes at sikre et tilfredstellende økonomisk grundlag for værket
I den andra artikeln berättas bland annat att NE i Sverige↗ och Store Norske Leksikon varit mer framgångsrika i att klara en övergång från fysiska uppslagsverk till digitala.
Den norska biblioteksföreningens tidskrift Bok og Bibliotek hade i nr 2017:5 en artikel om Den Store Danske med rubriken "Nationalencyklopædien der forsvandt".
Gyldendals forlag har i dagarna meddelat att man tillsvidare inte stänger ner sajten. Beskedet om nerläggning har upprört många i Danmark och arbete pågår för att finna en lösning.
2016.11.10: Erbjud alla barn ett nationellt uppslagsverk
Biblioteksbladet↗ - som i första hand är en tidning för medlemmarna i Biblioteksföreningen - hade i nummer 2016:7 en debattartikel med rubriken "Erbjud alla barn ett nationellt uppslagsverk".
Författaren är gymnasiebibliotekarie i Ystad och i artikeln står bland annat
Först och främst vill jag poängtera att jag är kritisk till NE:s diffusa prissättning som under en längre tid känts högst slumpartad. Den kostnadsökning mitt bibliotek drabbats av under de senaste åren står definitivt inte i paritet till det mervärde jag borde kunna förvänta mig. Det finns med andra ord en hel del förbättringsområden när det kommer till NE, och detta vill jag verkligen vara tydlig med.
Författaren framför bra idéer som sedan många år är välkända för de som läst sajten BiBB. T ex om likvärdig tillgång till ett uppslagsverk typ NE, om att lära av Norge (Store Norske leksikon) och om att vi behöver ett nationellt för alla tillgängligt uppslagsverk. Författaren säger att det ska vara för barn. Även denna tanke finns sedan länge på BiBB.
2016.10.20: Från Peter Alsbjers biblioteksblogg
Denna Sveriges största och prisbelönta biblioteksblogg har en post Wikipedia och eller nationalencyklopedien↗ som presenterar BiBB. Inte helt rätt, men en bra början.
Den tar också upp att flera skolor slutat erbjuda NE och att Wikipedias olika språkversioner ofta ger fördjupad kunskap i ett ämne.
2016.10.05: NE slopas i flera skolor
Biblioteksbladet↗ hade i nummer 2016:6 en artikel med rubriken "NE slopas i flera skolor".
I artikeln berättades bland annat att ett sextiotal skolor hade slutat abonnera på NE och att Landets största folkbibliotek, Stockholms stadsbibliotek, sa upp NE i år efter att priset stigit från 119 000 kronor år 2005 till 332 000 kronor år 2015.
NE:s VD får frågan "Varför kan en skola inte prenumerera på enbart uppslagsverket?" och svarar Det har inte funnits tillräckligt många kunder som önskat att dela upp paketet....
NE som definitionsreferens i media
Media använder relativt ofta NE som källa i vissa definitionsfrågor - "I Nationalencyklopedin definieras xx som yyyy" - som sedan man kan acceptera eller argumentera kring. En sökning i Svenska Dagbladet på Nationalencyklopedin↗ från 2011 till oktober 2015 gav 87 träffar.
Ett inte oviktigt problem är att det troligen bara är några få procent av läsarna som har enkel tillgång till NE.se↗. Min prognos är att Wikipedias ökande referensstatus allt oftare kommer att ersätta NE som källa och referens. En faktor som styr detta är enskilda författares och allmänhetens uppfattning om NE:s och Wikipedias relativa referensstatus↗. Bland tidningar kan förväntas en viss eftersläpning. Jämför med min studie om vad drygt 40 folkbibliotek skrev om NE på sina sida om Databaser. Följ förändringen i (nästan) realtid↗.
Publicerades: 2016. Uppdaterad senast: 15 maj 2021
Dina kommentarer är mycket välkomna.
You know a lot, we may add a little®
