Marknadsföring av högskolor
Högskolor och universitet satsar allt mer resurser på marknadsföring. Strategin för denna marknadsföring och hur den ska genomföras är en komplex uppgift som kräver en balans mellan långsiktighet och nyhetsflöden. Ett modernt fritt artikelsignerat uppslagsverk kan vara EN komponent.
Högskolornas marknadsstrategier
Företag har ofta en Chief Marketing Officer (CMO) med betydande resurser och inflytande. I högskolevärlden är denna uppgift mycket diffus, men högskolornas rektorer, ledningar och styrelser och många andra är säkert mycket engagerade i frågor om forskningskommunikation, ackrediteringar och rankning.
Högskolornas marknadsföring vänder sig till flera mycket olika kategorier av mottagare vilket gör marknadsföringen komplicerad. Att uppnå internationell status som ett forskningstungt universitet är en helt annan sak än att intressera personer från studieovana miljöer (spaning i BiBB) att börja på en mer lokalt orienterad högskola.
Intresset i USA för högre utbildning är sjunkande sedan flera år och konkurrensen om studenterna blir bara större - spaningen 'Miljarder till marknadsföring' refererar till en rapport där årdskostnaden uppskattas till 200 miljarder SEK. Det kan förväntas att svenska högskolor kommer att fortsätta öka sina marknadsföringsinvesteringar.
Konkurrens och omvärldsförändringar krävs en skarp och kreativ strategisk analys.
Forskningskommunikation som marknadsföring
För många är forskning en "black box" såväl till innehåll, språk som metod. Enligt Högskolelagens Samverkansuppgift ska högskolorna ha en dialog med samhället om sin verksamhet. Men vad säger forskningen om forskningskommunikation och vilka är dess största drivkrafter?
Ackreditering som marknadsföring
Ackreditering av ett eller flera internationella ackrediteringsorganisationer är ett sätt för ett universitet att öka sin status. Detta är en omfattande kvalitetsprocess som kräver mycket resurser men bidrar i hög grad till att markera att man vill tillhöra en internationell elit av högskolor. Det finns andra sätt för en högskola att arbeta med kvalitetsfrågor. Läs en analys om 'Ackreditering av ekonomihögskolor och universitet'.
Rankning som marknadsföring
De utbildningar och högskolor som lyckas komma med - och någorlunda högt - på en internationell Rankningslista berättar gärna om detta. Rankningarna utförs av organisationer som drivs av en kommersiell logik och de som läser resultaten (placeringarna) har i allmänhet en mycket låg kunskap om vilka kriterier som använts.
Här föreslås en ny modell för rankning baserad på ett lägre antal grupper. En av flera fördelar med en sådan modell är att den tonar ner vikten av de årliga (mindre) upp- och nerflyttningarna. Läs en analys om 'Rankning av ekonomihögskolor och universitet'.
Kritik och risker med högskolornas marknadsföring
Det finns i högskolevärlden kritik mot att de externa organisationerna för rankning och ackrediteringar har alltför stort inflytande. Alla organisationer tenderar att göra mer av saker som man mäts på.
BiBB Academy som en del i högskolornas marknadsföring
Om BiBB Academy på sikt blir ägd av en ideell stiftelse där universitet och högskolor är dominerande intressenter blir uppslagsverket BiBB och en del andra resurser naturliga delar i högskolornas marknadsföring och deras samverkansuppgift.
Publicerades: 2020 Uppdaterad: 27 november 2022
33 kommentarer. Din är välkommen.
