Marknadsföring av högskolor och universitet
Högskolor och universitet satsar allt mer resurser på marknadsföring. Detta är säkert en bra och nödvändig strategi, men öppnar för en rad frågor om vilka den ska nå och hur den ska se ut. Vilka konsekvenser kan den ha för kvalitet, forskning, organisationerna och forskningens trovärdighet?
Högskolornas marknadsstrategi
Företag har ofta en Chief Marketing Officer (CMO) med betydande resurser och inflytande. I högskolevärlden är denna roll inte alls lika tydlig, men får anses vara en av rektorernas mera centrala strategifrågor. Rektor och högskolans styrelse är säkert mycket engagerad i frågor om ackreditering, rankning och forskningskommunikation.
Högskolornas marknadsföring vänder sig till flera mycket olika kategorier av mottagare vilket gör marknadsföringen ganska komplicerad. Att uppnå internationell status som ett forskningstungt universitet är en helt annan sak än att intressera personer från studieovana miljöer (Spaning) att börja på en mer lokalt orienterad högskola.
Enligt en artikel i The Hechinger report↗, (oktober 2021) spenderar amerikanska "colleges and universities" närmare 200 MILJARDER SEK på marknadsföring per år. Om The Hechinger report↗. Artikeln är basen i en artikel i Washington Post↗ (2 oktober 2021).
Intresset i USA för högre utbildning är sjunkande sedan flera år och konkurrensen om studenterna blir bara större - se Spaningen 'Miljarder till marknadsföring'. Det kan förväntas att svenska högskolor kommer att fortsätta öka sina "marknadsföringsinvesteringar".
Ställda inför ökande konkurrens är ökad marknadsföring - ny hemsida, sociala media etc - en närliggande "lösning". Men om det skett väsentliga förändringar i omvärlden och utbildningens och forskningens villkor krävs också en strategisk analys.
Forskningskommunikation som marknadsföring
För många människor är forskning en "black box" såväl till innehåll, språk som metod. Enligt Högskolelagens Samverkansuppgift ska högskolorna ha en dialog med samhället om sin verksamhet. Att informera en bred allmänhet om forskningsresultat är en viktig del i ett demokratiskt samhälle.
I min avhandling diskuteras forskningskommunikationens ekosystem↗. Det framförs att den i grunden är en form av marknadsföring av universitet och högskolor, forskningsfinansiärer - och personer - och att detta är tyngre drivkrafter än samverkan och demokratistöd.
Ackreditering som marknadsföring
Ackreditering av ett eller flera internationella ackrediteringsorganisationer är ett sätt för ett universitet att öka sin status. Detta är en omfattande kvalitetsprocess som kräver mycket resurser men bidrar i hög grad till att markera att man vill tillhöra en internationell elit av högskolor. Det finns andra sätt för en högskola att arbeta med kvalitetsfrågor. Läs en analys om 'Ackreditering av ekonomihögskolor och universitet'.
Rankning som marknadsföring
De utbildningar och högskolor som lyckas komma med - och någorlunda högt - på en internationell Rankningslista berättar gärna om detta. Rankningarna utförs av organisationer som drivs av en kommersiell logik och de som läser resultaten (placeringarna) har i allmänhet en mycket låg kunskap om vilka kriterier som använts.
Här föreslås en ny modell för rankning baserad på ett lägre antal grupper. En av flera fördelar med en sådan modell är att den tonar ner vikten av de årliga (mindre) upp- och nerflyttningarna. Läs en analys om 'Rankning av ekonomihögskolor och universitet'.
Kritik och risker med högskolornas marknadsföring
Det finns i högskolevärlden kritik mot att de externa organisationerna för rankning och ackrediteringar har alltför stort inflytande. Alla organisationer tenderar att göra mer av saker som man mäts på.
BiBB Academy som en del i högskolornas marknadsföring
Om BiBB Academy på sikt blir ägd av en ideell stiftelse där universitet och högskolor är dominerande intressenter blir uppslagsverket BiBB och en del andra resurser naturliga delar i högskolornas marknadsföring och deras samverkansuppgift.
Publicerades: 2020 Uppdaterad: 30 juli 2022
33 kommentarer. Din är välkommen.
