BiBB® Academy  
You know a lot, we may add a little


Kurs i forskningskommunikation

BiBB Academy kurs i forskningskommunikation

Forskningskommunikation är ett växande område för högskolor, universitet, kommunikatörer och forskare. I Sverige hat Vetenskapsrådet ett nationellt uppdrag att samordna kommunikation om forskning.

Örebro universitet erbjuder hösten 2021 en pilotkurs för doktorander om forskningskommunikation. Man har ambitioner, påhejade av bland andra Vetenskapsrådet, att en sådan kurs ska bli obligatorisk för alla doktorander. Vi tror inte att en kurs i forskningskommunikation ska vara obligatorisk.

Bakgrunden till BiBB Academys kurs i forskningskommunikation

En drivkraft för utbildning i forskningskommunikation är den nya lagen om högskolans samverkansuppgift. En del i denna kan bli bättre och fler berättelser om (nya) forskningsresultat. Och kanske också om vad som menas med forskning, dess metoder och möjliga slutsatser.

Berättelserna kan produceras av forskarna och / eller av professionella kommunikatörer. Om fler forskare ska skriva mer för fler måste de ha någon form av drivkraft för att göra detta. Kanske intresse, kanske en merit eller kanske ett krav?

Vi argumenterar för att den största drivkraften är högskolornas ökade satsning på marknadsföring. Vissa ämnen är dock mer paketerbara än andra och dessa kommer att dominera marknadsföringen.

Problemet med uppskalning och spridning

Som vi pekat på i introduktionen till våra kurser är uppskalning av utbildning en klar utmaning.

Det finns flera argument för att en kurs i forskningskommunikation inte ska vara obligatorisk. Ur allmänhetens perspektiv räcker det säkert långt om en mindre grupp intresserade forskare i varje ämne vill dela med sig av aktuella rön från sitt fält. Det råder ingen brist på berättelser om forskning. Det råder mer brist på tänkbara läsares tid och intresse att läsa dom.

Det är minst eller mer sannolikt att äldre forskare är mer intresserade av att skriva för en bredare krets. En sådan grupp kan vara pensionerade forskare och akademiska lärare som idag förlorar tillgång till högskolans e-resurser när de går i pension.

Rapport om forskare syn på forskningskommunikation

Forskares syn på forskningskommunikation

2019 presenterades en rapport som gjorts av organisationen 'Vetenskap och allmänhet' och finansierats av flera tunga offentliga forskningsfinansiärer. Rapporten 'Jag vill, men hinner inte! Forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap' kan laddas ner här och på samma sida finns en YouTube-inspelning från en konferens där rapporten presenterades och flera personer från politik, forskning, universitet med flera kommenterade den. Mycket lärorikt.

Som talare hade man också bjudit in Paul Manners, Director National Co-ordinating Centre for Public Engagement (NCCPE) i Storbritannien. Intressanta erfarenheter och kloka synpunkter. NCCPE hade några år tidigare gjort en liknande studie - med likande resultat. Han berättade bland annat att orden 'communication' inte fungerade så bra i England då det gav en bild av att någon talade uppifrån och ner, därav anänder man formuleringen 'public engagement'. En drivkraft för NCCPE var och är att människors tillit till forskning i många grupper är oroande svag. Manner visar bland annat en bild som ett vägmärke 'Change ahead'. De svenska kommentatorerna ansåg inte att Sverige behövde ett liknande nationellt centrum då många universitet och högskolor redan hade bra kommunikationsavdelningar.

Rapporten och konferensen är ett bra underlag för diskussioner i vår kurs. Troligen vore det bra med ett nationellt 'centrum' för forskningskommunikation. För att samla in internationella erfarenheter och för att ha ett bredare uppdrag att till exempel föra fram frågor om människors tillit till forskning som i viss mån är annorlunda än högskolornas kommunikationsavdelningar som huvudsakligen marknadsför forskningsresultat. Man kan argumentera för att det är viktigare för allmänheten att få en ökad förståelse för den 'vetenskapliga' processen än att ta till sig enskilda forskningsresultat.

När börjar forskningskommunikationen?

Man kan se en tendens inom flera områden - från studieintresse till kriminalitet och en cirkulär ekonomi - att väsentliga påverkande faktorer har en tidig grund. Och en tidigare grund än vad 'man' ofta till fullo förstått.

Börjar forskningskommunikationen, forskningsdialogen, när det finns ett forskningsresultat att presentera eller kan eller bör den börja tidigare? En central fråga i denna BiBB Academy kurs.

Om man vill bygga in forskningskommunikation tidigt i en forskning ställs man inför en rad utmaningar. Om mabv vill att en svenska allmänhet ska ta del av mer forskning blir det inte lättare om den publiceras på engelska i betaltidskrifter. Forskningens vanliga Pdf-format är inte alls optimalt för att läsa i mobiltelefoner, dagens vanligaste sätt att kommunicera över Internet. Detta för över till BiBB Acdemys kurs i forskningens webbifiering.

Samarbetspartners

Vem kan vara intresserad av ett samarbete med BiBB Academy om en kurs i forskningskommunikation? Ett universitet eller en högskola eller kanske också en större reklambyrå?


Synpunkter och frågor

Synpunkter på kurser och internutbildning eller andra frågor är mycket välkomna.

Publicerades: juni 2021.   Uppdaterad senast: 7 augusti 2021