Köp ett årskort till högskolebiblioteken

När studierna eller anställningen vid ett universitet eller högskola upphör förlorar man sin tillgång till de elektroniska resurser - tidskrifter och böcker - som erbjuds på universitet och högskolor och som man haft i fyra eller 40 år. Rullgardinen dras ner. Är detta bra och nödvändigt?

MEN ... varför kan inte alla som så önskar få enkel tillgång till högskolornas e-resurser utan att vara student eller anställd vid en högskola eller ett universitet?

Det är en förlorad möjlighet att flertalet av de som pensioneras från - eller lämnar av andra skäl - sin anställning på en högskola inte längre har enkel tillgång till högskolebibliotekens e-resurser. Enkel tillgång betyder att att man inte fysiskt behöver vara på forskningsbiblioteket för att få tillgång till e-resurserna. Några få seniora forskare kan beviljas förlängd tillgång efter diskussion med sin institution eller fakultet.

BiBB Academy driver ett projekt för att öka denna resurstillgång på ett nytt sätt.

Leverantörsperspektivet

Att rättighetsinnehavarna vill ha betalt är begripligt och dessa förhandlar troligen hellre med grossist som Bibsam ↓, som är den organisation i Sverige som står för merparten av inköp av e-resurser till högskolor och en del myndigheter, än med enskilda universitet vilket vore mer resurskrävande för alla parter. Antalet studenter och anställda skiftar över åren och förlagen får mer betalt ju fler som får tillgång till tjänsterna. Alla villkor är noga reglerade i avtal.

Om 50-100.000 utanför högskolevärlden, på ett acceptabelt sätt, fick tillgång till de aktuella e-resurserna vore detta ur ett leverantörsperspektiv en extra intäkt. Ungefär som fler studenter. Det "enda" som behövs är att modernisera den etablerade modellen.

BiBB Academys Rullgardinsprojekt

'Rullgardinsprojektet' är vårt namn på en möjlig ny tjänst för att utöka tillgången till universitetsbibliotekens e-resurser. Det kan gälla pensionerade lärare och forskare vid högskolan men också andra intresserade utanför Akademin.

Alla har rätt att besöka ett högskole- eller universitetsbibliotek och där fritt läsa artiklar, låna böcker med mera även om nog många som inte känner till och gör detta. Läs mer om 'Walk-in-users' ↓. Men dagens system gör det inte möjligt att få samma service hemifrån på grund av avtalen med rättighetsinnehavarna.

Högskolans vinst i ny modell för tillgång till e-resurser

Det borde vara i högskolornas och institutionernas intresse om en grupp som är extra engagerade inom sitt område erbjuds möjlighet att lätt(are) följa med kunskapsläget inom sitt område.

Några har föreslagit att äldre forskare är väl ägnade åt att arbeta med högskolans samverkansuppgift. Denna viktiga uppgift, som fått ökat tyngd i den 2021 uppdaterade Högskolelagen Kap. 1 §2, kan skötas än bättre när man lätt kan följa den vetenskapliga utvecklingen och dess diskussioner.

Prestation och motprestation

Troligen får högskolorna får extra kostnader om pensionerade tidigare anställda får samma tillgång som tidigare. Om den enskilde inte ska betala skulle detta kanske kunna kopplas till någon form av motprestation som review-arbete eller annat. För att göra det än enklare skulle en person kunna betala ett årsabonnemang.

Enskilda personers vinst i en ny modell

Självklart finns det högskoleanställda som efter att sin anställning säger tack och hej till den perioden och de tidigare intressområdena. Men många vill inte helt släppa sina områden och sina akademiska nätverk.

Vad skulle du vilja betala, om så krävdes, för en likartad biblioteksaccess som den du hade tidigare eller om du hade varit inskriven vid en högskola?

Säg att tjugo procent vill ha en fortsatt aktiv kontakt med vad som händer inom deras område. Högskolan behöver en strategi för att klargöra sin policy och en ha en konkret modell plan för hur man skulle kunna uppmuntra ökat användarintresse. Ett sätt är att en forskare har rätt att behålla sin katalogadress på högskolan - i Lund kallad LUCAT.

Tillgången till fortsatta e-resurser ska inte som citeras nedan ↓ vara beroende av enskilda prefekter eller institutioner. Rimligast är att frågan hanteras och beslutas centralt på respektive högskola.

Administrativa aspekter

Högskolornas bibliotek och IT-avdelningar är serviceorganisationer. Om dessa ska engagera sig i Rullgardinsprojektet krävs troligen att ledningarna på universitet och högskolor markerar sitt intresse och i de fall där så behövs tillskjuter extra resurser till respektive serviceenheter. Att skapa en administrativ modell för att hantera en eller flera "extra" kategorier är inte något större problem har det framkommit efter diskussion med IT-avdelningen på Lunds Universitetsbibliotek.

Givetvis ska dessa en eller flera "extra" kategoriers tillgång till högskolans e-resurser följa de avtal som finns med såväl högskolebibliotekens avtal med Bibsam-konsortiet ↓ som med andra leverantörer. Några avtal kan behöva uppdateras.

Ett sätt att följa antalet "extra" användare är att de som önskar en access fyller i ett enkelt webbformulär och att den registreringen är spårbar och mätbar.

Användarregler och utmaningar

Universitetsbibliotekens regler för elektronisk access

Bilden visar en del av de regler som möter en besökare på Lunds Universitets inloggningssida. Efter rubriken Instruktioner för användning av användarkonton vid Lunds universitet säger de tre första punkterna ...

att all användning av användarkonton och datornät ska följa Sveriges lagar och förordningar, att användarkonton lånas ut till innehavaren under tiden denne är verksam vid universitetet och kommer därefter att avaktiveras, att användarkonton, lösenord och koder är personliga och endast får användas av innehavaren. Längre citatꜜ

Om man bryter mot reglerna kan ens användarkonto spärras och eventuella disciplinära åtgärder vidtas. Det finns således all anledning att ta reglerna på allvar. Det kan antas att reglerna på andra högskole- och universitetsbibliotek är liknande.

Enskilda bibliotek inom en högskola köper in såväl fysiska som elektroniska resurser från flera håll. Ibland gör man detta lokalt och ibland i samverkan med en central högskoleresurs eller inköpsorganisationen Bibsam.

Vilken roll kan Bibsam spela i Rullgardinsprojektet?

Bibsam-konsortiet↗, som sköts av Kungliga Biblioteket, har för deltagande universitet, högskolor och myndigheter (såsom Livsmedelsverket) tecknat avtal med ett större antal globala och nationella leverantörer av elektronisk tillgänglig forskning som tidskrifter och e-böcker. Är Bibsam-konsortiet en del i Rullgardinsproblemet eller vill man bli en del av lösningen?

Bibsam-konsortiets verksamhetsberättelse 2020↗ - ladda ner en Pdf.

Vi kontaktade Bibsam för att diskutera frågan om vidgad tillgång till universitetens e-resurser. Man svarade att Bibsam och Kungliga Biblioteket (KB) verkade för publicering i Open access-tidskrifter. Nästa mejl med samma fråga om vidgad tillgång fick inget svar. Vår tolkning är att Bibsam är ointresserad av frågeställningen och inte särskilt öppen för nytänkande. Hur man kan påverka Bibsam är en öppen fråga.

Walk in users

I flertalet avtal mellan högskolebiblioteken och leverantörerna finns en paragraf som reglerar rätten för personer att använda de elektroniska resurser när någon fysiskt infinner sig på ett anslutet högskolebibliotek. Läs mer om detta regelverk↗

"Walk-in-user" är en vanlig term för personer som får använda ett högskolebibliotek men som annars inte ingår i organisationen - t.ex. ett högskolebibliotek kan ha en överenskommelse att allmänheten kan få tillgång till bibliotekets resurser om de kommer in i biblioteksbyggnaderna. (Ibid.) Originalꜜ

Leverantörsperspektivet del2

Utgångspunkten är att förlagen kommer att var positiva till flertalet förslag som ökar deras lönsamhet. Kan de se en utökad försäljning i ett Rullgardinsprojekt? Alla förlag tänker inte lika och det kan till exempel vara skillnad mellan de små förlagen och de globala dominanterna.

Förlaget Elsevier - som står för cirka 30% av Bibsams kostnadsbudgetꜜ↗ på närmare 500 MSEK - hade 2019 en vinst på drygt 10 miljarder SEK. ↗. För att ge en volymuppfattning kan noteras att Elsevier 2019 redovisade over two million articles submitted and one billion articles consumed by researchers. Det är inte ovanligt att det kostar 30-40+ USD att läsa - (köpa en Pdf av) - en enda artikel i flertalet av Elseviers tidskrifter om man inte är knuten till ett universitet.

Process för genomförande av Rullgardinsprojekt

Vilka problem och utmaningar måste hanteras för att projektet ska bli framgångsrikt?

Är det kostnaden för att säg 50.000 - 100.000 personer årligen skulle vilja ha samma tillgång till universitens e-resurser som tidigare, var än de är?

Är det ett administrativt problem i högskolornas access-system?

Är det förlagen som även om de fick mer betalt inte är intresserade av att vidga läsekretsen?

Pågående faktainsamling och tester

Arbete pågår för att skaffa ett bättre sifferunderlag i frågan och bättre förstå "problemet". Hör gärna av dig. Mer om vägarna framåt kommer efterhand.

Kommentarer

Efter sin anställning så är det upp till varje prefekt att besluta om t ex om man är emeriti. Tillgången till olika system och resurser är kopplade till LUCAT. Så länge institutionen beslutar att en person ska vara kvar i LUCAT så har man tillgång till universitetets resurser. EHL har ingen särskild policy för detta. (Administratör på Ekonomihögskolan i Lund)
En hel del institutioner låter personen behålla email och inloggning om man tillhör den akademiska karriären. Det finns ju en skevhet, en professur, även en befordrad sådan behåller det till döden. (Docent vid en institution inom Humaniora vid Lunds universitet).

Pilotstudie

En pilotstudie med någon eller några högskolor skulle förtydliga en del frågor i projektet.

Publicerades: maj 2021 Uppdaterad: 29 maj 2023