Forskningsfusk

forskningsfusk

Artikeln 'Science Has a Nasty Photoshopping Problem' av Elisabeth Bik (Källaꜜ) i New York Times 22.10.29 är en omfattande kartläggning av forskningsfusk inom biomedicinsk forskning med hjälp av bildmanipulation. Figuren är i artikeln en animation som visar att data manipuleras.

Från en till 100.000 granskade artiklar

Dr. Bik är mikrobiolog och har turen att ha ett ovanligt gott bildminne. En kväll 2014 läste hon en forskningsartikel i biomedicin och tyckte sig känna igen bilder från en annan artikel. Detta behöver i sig inte vara fel men en kontroll visade att bilder avsiktligt hade manipulerats bortom enkla misstag. Dr. Bik ställde frågan om detta fusk var en udda händelse eller om det förekom ofta?

Efter att under många år granskat över 100.000 artiklar kunde hon konstatera

Med hjälp av mina mönstermatchande ögon och massor av koffein har jag analyserat mer än 100 000 artiklar sedan 2014 och hittat en uppenbar bildduplikation i 4 800 och liknande bevis på fel, fusk eller andra etiska problem i ytterligare 1 700. Original

Risker för att fusk upptäcks

Som 'alla' vet genomgår tidskriftsartiklar i seriösa - det finns många andra - tidskrifter en anonym granskning av bedömare. Om detta skriver Dr. Bik

Dr. Bik påtalar också riskerna med att AI kommer att göra det lättare att manipulera bilder.

Innan vetenskapliga artiklar publiceras genomgår de peer review, en process där två eller tre oberoende forskare bedömer en artikel för vetenskaplighet och korrekt analys. Men peer reviews är obetalda och undervärderade och systemet är baserat på en tillitsfull och icke-antagonistisk relation. Peer review systemet är inte skapat för att upptäcka bedrägerier. Original

Fuskets konsekvenser

En del i artikeln handlar om vilka konsekvenserna kan vara för forskningens utveckling och allokering av resurser.

En annan aspekt är att de som avslöjar fusk - vilket många fler gör än Dr. Bik - väljer att vara anonyma då man riskerar både sin karriär, påhopp i sociala media och utfrysning av kollegor.

Reaktioner på forskningsfusk

Det finns tre grupper som borde reagera mer än andra: tidskrifter som publicerat felaktiga artiklar, universitet och finansiärer. Då tidskrifterna är måna om sin status vill man inte gärna medge att man publicerat felaktiga artiklar. Dr. Bik skriver om tidskrifternas långsamhet att reagera.

Vägar framåt

Artikeln har en lista på sätt att komma till rätta med forskningsfusk. Några punkter ...


Kommentarer

(Kommentarer av Johan Schlasberg om annat inte anges.)

  1. Dr. Bik har gjort ett imponerande arbete och har dokumentation av en sådan omfattning att den nu publicerats i New York Timnes. Hur kan den komma att påverka en bredare allmänhets uppfattning om vetenskaplig forskning?
  2. Givet den politiskt mycket giftiga miljön i USA är forskningsfusk något som ger högerpopulistiska krafter exempel som lätt kan överföras till grova attacker på universitet och forskning som 'alt-right' inte gillar. Universitet och de globala akademiska förlagen måste agera med större kraft och fortare.
  3. Dr. Bik fortsätter sina bildanalyser vilka kan följas på PubPeer, 'the online journal club'.
  4. Manipulation av bilder är bara en metod för fuskande forskare.
  5. På tal om risker för att forskningsfusk upptäcks kan man nog utgå ifrån att den eller de fuskande gjort en riskkalkyl. Man har värderat en upside fördel mot en downside risk.

Referenser

Sammanfattning av:   Johan Schlasberg

Publicerad: Oktober 2022   Uppdaterad: 31 oktober, 2022

     



You know a lot, we may add a little®