Vi ber forskare tänka nytt men belönar det förutsägbara

• Introduktion
• Sammanfattning via AI
• Några punkter i artikeln
• Referenser
• •• Kommentarer (1)

I en debattartikel i tidningen Curieꜜ i februari 2026 lyfter förtjänstfullt fram ett antal i det akademiska systemet inbyggda motsättningar mellan önskan om nytänkande och verklighetens konservatism. I artikelns ingress står ...

Banbrytande forskning är något vi gärna talar om, men mer sällan finansierar. Dagens system gynnar istället riskminimering och förutsägbar kunskapsproduktion. Om vi menar allvar med att forskare ska ta risker och tänka nytt krävs mer än retorik, skriver tolv forskare från olika universitet. (Curie)

En av 47 artiklar på BiBB i kategorin Universitetsvärlden

Nedanstående punkter är en sammanfattning gjord av ChatGPT

• Svensk forskningspolitik betonar nyskapande forskning, men resurser koncentreras till stora och etablerade miljöer som premierar stabilitet framför innovation.
• De låga beviljandegraderna hos statliga forskningsfinansiärer gör att forskare undviker riskfyllda idéer och väljer säkra, förutsägbara projekt.
• Bedömningssystemet förstärker denna paradox genom att prioritera genomförbarhet och tidigare meriter snarare än originalitet och nytänkande.
• För att främja banbrytande forskning föreslås reformer såsom högre beviljandegrader, särskilda utlysningar för riskbenägen forskning och tydligare incitament för att belöna nyskapande idéer.

Några punkter i artikeln

Artikeln är väl skriven och argumentationen är tydlig och den har drygt 10 referenser. De tolv som skrivit under artikeln kommer från ett tiotal universitet och troligen ett antal olika discipliner. Detta ger artikeln ökad tyngd.

Artikeln redovisar också statistik för de både i Sverige och internationellt sjunkande beviljandegraderna för ny finansiering. Att (endast) 5-10% av alla ansökningar antas ha konsekvenser för ansökningarnas originalitet.

Referenser

• Vi ber forskare tänka nytt men belönar det förutsägbara, debattartikel i tidningen Curie (2026.02.02) av Per Nilsen - Linköpings universitet, Pontus Henriksson - Linköpings universitet, Peter Johansson - Linköpings universitet, Katarina Ulfsdotter Gunnarsson - Linköpings universitet, Caroline Lynn Kamerlin - Lunds universitet, Louise von Essen - Uppsala universitet, Mirjam Ekstedt - Linnéuniversitetet, Emma Brulin - Karolinska institutet, Ann-Zofie Duvander - Stockholms universitet, Åsa Tjulin - Mittuniversitetet, Anders Broström - Jönköpings högskola och Daniel Tyskbo - Högskolan i Halmstad

---

Kommentarer

1. I skoldebatten framförs inte sällan att vissa förändringar måste börja redan i grundskolan. I akademien kanske detta kan kan jämföras - utifrån artikelns perspektiv - med frågan: vem vill bli forskare idag och hur ser doktorandutbildningarna och antagningsurvalet ut? Är systemproblemet kanske inte än större? Vilket i så fall gör lösningarna annorlunda.
   // Johan Schlasberg, chefredaktör på BiBB (2026.02.04)
2. Din kommentar

Skribent

Johan Schlasberg

Publicerades: 2026.02.04 Uppdaterades: ....

---

Kategorier 20 Universitetsvärlden 47



Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little^®