IDstory /The Conversation/ + Tags

Varför konspirationsteorin kring chemtrails finns kvar och växer

Originalꜜ från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (0)ꜜ

Why the chemtrail conspiracy theory lingers and grows – and why Tucker Carlson is talking about it

Alla har någon gång tittat upp mot molnen och sett ansikten, djur eller föremål. Människohjärnan är hårdkodad för denna typ av inbillning. Men vissa – kanske fler än man tror – ser på himlen och upptäcker regeringskomplott och illvilliga syften. Konspirationsteoretiker hävdar att kondensstrimmor – de långa molnliknande spår som lämnas av flygplan – egentligen är chemtrails: moln av kemiska eller biologiska ämnen som sprids över befolkningen i hemlighet. Motiven varierar, allt från väderkontroll till massförgiftning.

En av 100 artiklar på BiBB i kategorin The Conversation

Chemtrailsteorin har cirkulerat sedan 1996, då konspirationsteoretiker misstolkade en rapport från det amerikanska flygvapnet om vädermanipulation, ett faktiskt forskningsområde. Sociala medier och konservativa nyhetskanaler har sedan dess förstärkt myten. En ny studie påpekar att X, tidigare Twitter, är en särskilt aktiv nod för detta “breda konspirationsnätverk online”.

Jag är kommunikationsforskare och studerar konspirationsteorier. Den grundligt motbevisade chemtrailsteorin är ett skolboksexempel på hur sådana teorier fungerar.

Upptrissad till nya höjder

Den konservative debattören Tucker Carlson, vars podd har över en miljon lyssnare per avsnitt, intervjuade nyligen Dane Wigington, mångårig motståndare till det han kallar “geoengineering”. Intervjun har kritiskt granskats, motsagts och förlöjligats i andra medier, men är bara ett exempel på den ökade spridningen av chemtrailstro.

Även om teorin finns inom alla politiska läger är den särskilt stark i republikanska kretsar. Hälsominister Robert F. Kennedy Jr. har gett sitt stöd till idén. Kongressledamoten Marjorie Taylor Greene har skrivit förslag om att förbjuda “kemisk vädermanipulation”, och flera delstatsparlament har gjort likadant.

Nätprofiler med miljontals följare har gett detta som tidigare var en marginalteori en jättelik publik. Idén lockar särskilt klimatförnekare och motståndare till “deep state” som är rädda för statlig tankekontroll.

“Krona, jag vinner. Klave, du förlorar”

Även om forskning om vädermodifikation förekommer, avfärdar den stora majoriteten kvalificerade experter chemtrailsteorin som saknar verklig grund. Till exempel publicerade geoengineering-forskaren David Keith’s laboratorium ett tydligt uttalande på sin hemsida. Det finns många andra resurser, och många slutsatser finns på contrailscience.com.

Chemtrailsteorin har dessutom självklara logiska problem. Två centrala är falsifierbarhet och enkelhet (parsimoni).

Filosofen Karl Popper förklarar att om en hypotes inte kan motbevisas ligger den utanför det vetenskapliga ramverket.

Enligt psykologen Rob Brotherton har konspirationsteorier ofta en struktur av “jag vinner hur det än går”. Konspirationsteoretiker hävdar att chemtrails är del av en ondskefull statlig komplott, men att existensen döljs av samma förövare. Om bevis på faktisk vädermodifiering hittas, bekräftar det teorin; om sådant saknas, är det ytterligare bevis på en mörkläggning.

Sanningsvittnen som “avslöjar” konspirationen ses som hjältar, medan alla som nekar är okunniga, onda eller köpta. Därför kan ingen information teoretiskt motbevisa teorin för den övertygade – vilket gör den icke-falsifierbar. En sund teori måste vara uppbyggd så att man kan motbevisa den om den är fel.

Icke-falsifierbara teorier är alltid misstänkta eftersom de bygger på ett slutet system av självrättfärdigande. Vetenskapliga teorier anses inte sanna eller falska utifrån ett enda test, utan bedöms enligt samlad evidens och konsensus.

Chemtrailteorin uppfyller sällan enkelhetsprincipen (Occams rakkniv). Ju fler antaganden som krävs, desto mindre sannolik är teorin. Är det mer sannolikt att tusentals eller miljontals människor skulle hålla tyst om ett jättelikt hemligt väderprojekt – eller att vi bara ser iskristaller från flygplansmotorerna?

Att stämpla något som en “konspirationsteori” gör det inte automatiskt falskt. Verkliga konspirationer förekommer. Men det är värt att påminna om Carl Sagans fyndiga motto: “extraordinära påståenden kräver extraordinära bevis”. Och i fallet chemtrails saknas belägg.

Psykologin bakom konspirationstro

Om evidensen är så tydlig och logiken så svag – varför tror ändå så många på chemtrails? Som jag diskuterar i min nya bok, “Post-Weird: Fragmentation, Community, and the Decline of the Mainstream”, skapas gemenskap i dessa kretsar genom kollektiva tolkningar, där varje detalj ses som tecken på en dold mening.

Osäkerhet, tvetydighet och kaos kan vara förlamande. Konspirationsteorier visar sig ofta som symptom, sätt att hantera ångest inför maktlöshet i en komplex värld där olyckor som tornador och bränder inträffar slumpmässigt. När man känner sig överväldigad skapas fantasier som ger illusionen av kontroll.

Även om det finns liberala som tror på chemtrails, kan motvilja mot osäkerhet förklara varför teorin fått så starkt fäste hos Carlsons publik. Forskning har länge hävdad att auktoritärt och högerinriktat tänkande har liknande psykologiska rötter.

På ett plan är det enklare för chemtrailtroende att se sig som offer för en ondsint komplott än att acceptera kunskapens och maktens gränser – även om denna tro inte är helt tillfredsställande. Sigmund Freud beskrev “fort-da”-leken, där hans barnbarn kastade bort en leksak och drog tillbaka den för att simulera kontroll. Konspirationsteorier kan fylla en liknande funktion: världen upplevs mindre slumpmässig, och den som “ser förbi kulisserna” får känna sig unik och mäktig.

Konspirationer är dramatiska, med tydliga gränser mellan gott och ont – medan verkligheten ofta är tråkigare men mer komplicerad. Chemtrailteorin är i grunden ett uttryck för stolthet: ett sätt för troende att känna sig smarta i mötet med det obegripliga och okontrollerbara. Konspirationsteorier kommer och går, men att bemöta dem långsiktigt innebär att vi behöver bättre sätt att omfamna osäkerhet, tvetydighet och våra egna begränsningar – tillsammans med en ny tilltro till logik, evidens och ödmjukhet.

References

Author

Calum Lister Matheson, Associate Professor of Communication, University of Pittsburgh

Kommentarer

  1. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

The Conversation: 2025.11.14 Publicerades i BiBB: 2025.11.18



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 20 The Conversation 100 2 flags

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®