IDstory /The Conversation/ + Tags

Trumps "Board of Peace" är hans privata FN-kopia

Originalꜜ(2026.01.21) från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (1)ꜜ

Donald Trump’s ‘board of peace’ looks like a privatised UN with one shareholder: the US president

Det är svårt att tro att Donald Trump bara har varit tillbaka i Vita huset i ett år. Han har genomfört mycket – men de flesta förändringar är diskutabla både vad avser hållbarhet och nytta, även för USA självt.

Inte ens hans av FN godkända 20‑punktsplan för eldupphör och övergång i Gaza, presenterad den 29 september 2025, är längre tryggad; den riskerar nu att absorberas i ännu en grandios fantasi från den amerikanske presidenten: den så kallade ”board of peace”, ledd av Trump själv.

Denna grupp av internationella dignitärer var ursprungligen tänkt att övervaka arbetet i en mer teknisk kommitté, bestående av teknokrater ansvariga för det dagliga återuppbyggnadsarbetet i Gaza. Men i fredsstyrelsens stadga nämns Gaza överhuvudtaget inte.

I stället slår inledningsmeningen fast att ”varaktig fred kräver pragmatiskt omdöme, sunt förnuft och modet att ta avstånd från angreppssätt och institutioner som alltför ofta har misslyckats”.

För att bryta med detta ”oanständiga” förflutna utropar sig fredsstyrelsen till en ”internationell organisation” som ska ”säkerställa varaktig fred i områden som drabbats av eller hotas av konflikt” och förbinder sig att bedriva verksamheten ”i enlighet med internationell rätt”.

Den omedelbara reaktionen blir att unilateralism alltmer framstår som kännetecknet för Trumps andra mandatperiod. Att lösa konflikter är egentligen FN:s uppgift, och det senaste året har USA tydligt visat sig vara föga bekymrat om internationell rätt.

Medlemskap i styrelsen sker på inbjudan av ordföranden – Donald Trump – som har stor och flexibel frihet att bestämma hur länge han själv ska sitta kvar och vem som ska efterträda honom när han väl avgår.

De inbjudna kan ansluta sig gratis i tre år, men kan också köpa en permanent plats vid bordet för 1 miljard amerikanska dollar (9-10 miljarder kronor), kontant och ska betalas under det första året.

Eftersom Trump behåller ett betydande inflytande över styrelsens inriktning och många av dess beslut är det oklart vad 1 miljard dollar egentligen skulle ge de permanenta medlemmarna – förutom kanske en möjlighet att ställa sig in hos Trump.

Att ersätta FN?

Det råder ingen tvekan om att etablerade institutioner ofta har misslyckats med att skapa varaktig fred. Bland dessa institutioner har FN länge varit ett favoritmål för Trumps kritik och förakt, vilket blev tydligt i en nylig order om att upphöra att delta i och finansiera 31 FN‑organ.

Där ingick bland annat fredsbyggandekommissionen, fredsbyggandefonden och kontoret för den särskilda representanten för barn i väpnad konflikt.

Den djupare och mer tragiska ironin i detta är trefaldig. För det första finns det starka belägg för att FN är effektivt som fredsbyggare, särskilt efter inbördeskrig, och att FN:s fredsbevarande insatser faktiskt bidrar till att hålla fred.

För det andra är det visserligen sant att FN inte alltid lyckas i sina fredsansträngningar. Men detta beror minst lika mycket, och ofta mer, på medlemsstaterna själva.

Det finns en lång historia av att medlemsstater blockerar resolutioner i säkerhetsrådet, ger svaga mandat eller förkortar tidsramarna för FN‑insatser.

De har också motarbetat operationer på marken, vilket är tydligt i den långdragna krisen i Sudan, där FN ändlöst debatterar mänskligt lidande men saknar merparten av de resurser som skulle behövas för att lindra det.

För det tredje har Trump, även om han knappast kommer att erkänna det offentligt, sannolikt själv upptäckt att fredsskapande varken är enkelt eller okomplicerat, trots hans påstående att ha löst åtta konflikter.

Det gäller särskilt om det ”pragmatiska omdöme” och de ”sunda förnufts‑lösningar” som fredsstyrelsens stadga talar om i praktiken visar sig vara tunna förklädnader för högst transaktionella uppgörelser som syftar till att maximera vinsten inom ramen för en ”America first”-agenda.

Legitimitet, Gaza och Putins plats vid bordet

Stadgan för fredsstyrelsen säger ingenting om Gaza – trots att det var där initiativet påstods börja.

En viktig del av förklaringen till att FN ändå är relativt framgångsrikt som fredsmäklare och fredsbyggare är att organisationen fortfarande uppfattas som förhållandevis legitim.

Det är knappast något som spontant kommer att förknippas med Trump eller hans fredsstyrelse – om den ens blir verklighet.

Den skepsisen framstår som väl grundad, särskilt med tanke på att en av de inbjudna är Rysslands president Vladimir Putin, som knappast är känd för sin fredskärlek.

Även Trump verkar ibland ha insett detta, om än vid sällsynta tillfällen, men det har inte hindrat honom från att bjuda in Putin till styrelsen.

Vad vinner Trump – och vad står på spel?

Hur ska man då förstå allt detta? Är det bara ännu ett kontroversiellt initiativ som Trump hoppas till slut ska ge honom Nobels fredspris?

Är det främst en möjlighet för honom personligen att tjäna pengar, eller är det tänkt som en plattform för hans politiska och företagsmässiga allierade, som kan gynnas av projekt som genomförs under fredsstyrelsens flagg?

I slutändan kan det handla om allt detta på en och samma gång.

Den verkligt viktiga frågan gäller konsekvenserna för det nuvarande systemet. De facto föreslår Trump att inrätta en sorts företagsstyrd variant av FN – kontrollerad och ledd av honom själv.

Att han är kapabel att lägga fram ett sådant förslag borde inte överraska efter tolv månader med ”Trump 2.0”.

Mer anmärkningsvärt är antagandet att andra politiska ledare skulle stötta honom.

Detta är en av de få chanser de har att stoppa honom i tid.

En sådan vägran är inte kostnadsfri, vilket Frankrikes president Emmanuel Macron fått erfara när han inte framstod som tillräckligt entusiastisk och Trump hotade med omedelbara 200‑procentiga tullar på franskt vin.

Men fler ledare borde fråga sig om de verkligen vill bli Trumps villiga medhjälpare i nedmonteringen av FN.

I stället kan de, för att parafrasera ett välkänt antikrigsslogan, föreställa sig vad som skulle hända om Trump ”skapade en fredsstyrelse – och ingen kom”.

References

Author

Stefan Wolff, Professor of International Security, University of Birmingham

Kommentarer

  1. Board of PeaceORD i BiBB som har såväl FN-resolutionen från november 2025 som dokumentet med stadgarna för Trumps Board of Peace. Och kommentarer från en ledarartikel i The Guardian och en artikel i DN.
    // Johan Schlasberg, chefredaktör på BiBB (2025.09.16)
  2. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

The Conversation: 2026.01.21 Publicerades i BiBB: 2026.01.26



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 20 The Conversation 138 2 flags

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®