IDstory + Tags

Tranchell sockerkungarna

Tranchell i Landskronas sockertopp

I mitten på 1800-talet fanns det ungefär 400 fabriker i Europa som tillverkade socker. Det socker som före 1800-talet användes i Europa kom från importerat rörsocker, men i mitten av 1700-talet började forskare i framför allt Tyskland försöka utvinna socker ur sockerbetan.

Den första sockerfabriken byggdes 1802 i Tyskland och kunnandet spred sig därefter till allt fler länder. I varje land fanns det djärva entreprenörer som såg möjligheter i att tillgodose en växande efterfrågan på socker. I Danmark hette han Carl Frederik Tietgen och grundade De Danske Sukkerfabrikker A/S↗ daW 1872.

Då hade Justus Tranchell redan bott i Landskrona i tjugo år och tillsammans med en av Malmös stora industrialister Frans Henrik Kockum (IDstory) bildat Skånska Sockerfabriks AB 1853.

Några år senare skulle han på nytt bygga upp Landskronafabriken som brann 1875. Sockerbiten på kartan visar var fabriken låg mitt i centrala Landskrona och i porträttets bakgrund syns fabriken som om den hade fotograferats från kyrktornet på närbelägna Sofia Albertina kyrka. Sockerbiten är idag stadshus.

Mer om entreprenörerna Tranchell och sockerindustrin ↓

När socker blev en industri

Betodling var från början en mycket arbetskrävande verksamhet. Under betkampanjen mångdubblades arbetsstyrkan och det var många konflikter om löner och andra arbetsvillkor. Mekaniseringen började tidigt och de från förr skulle kanske säga att dagens betor skördas från ett rörligt kontorsrum.Mer om sockerindustrin ↓

Familjen Tranchells hus

1875 brann sockerfabriken i centrala Landskrona ner. När den nya byggdes några år senare fanns det plats i grannfastigheten för ett praktfullt hus för bolagets direktör.

Carl Tranchell lät 1918 bygga ett slott strax söder om Helsingborg. Bilder på Tranchellska huset och Örenäs slott ↓

Familjen Tranchells gravplats i Säby kyrka

Säby kyrka ligger i Landskronas östra utkant inte långt från en av de gårdar, Säbyholm, som Justus Tranchell inköpte för att odla sockerbetor. Han och hustrun Amalia fick två söner och tio döttrar.
I familjegraven finns flera av dessa begravda.

Gabriella och flera av hennes systrar levde sina liv knutna till familjen och Säbyholm. Om familjen Tranchells gravplats och lite om familjelivet ↓

Från mitten av 1800-talet började socker i allt större omfattning sätta sin prägel på Landskrona och detta skulle vara i drygt 100 år fram till den dagen 1962 då råsockerfabriken i Säbyholm tog emot sina sista betor. Betarealen i stadens omgivningar ökade när Justus Tranchell behövde mer betor till sin nya fabrik - på kartan markerad med en sockerbit - och med entreprenörens energi löstes både tekniska och kommersiella problem.

Landskrona fick otur på rätt sätt

Om man har otur på fel sätt skapas inga företag och växer inga städer, men Landskrona hade turen att ha en företagare vars satsning på sockerproduktion misslyckades på rätt sätt. Han, Bror Cederström och bolaget Landskrona Hvitbetssockerfabrik, hade en stor fordringsägare som trodde sig kunna rädda sin pengar genom att ta över verksamheten och investera sig till lönsamhet.

Nu skickades Justus Tranchell - som genom äktenskap med Amalia var ingift i familjen Mattson - 1851 till Landskrona för att rädda familjen pengar. Justus insåg att det krävdes stora investeringar och han lyckades få Malmös store industrialist Frans Henrik Kockum (IDstory) att gå in som delägare i bolaget. Man investerade 600 000 riksdaler - idag över 60 miljoner kronor - i en ny maskinpark och förnyelse av fabriken. Det nya bolaget som bildades 1853 hette Skånska Sockerfabriksaktiebolaget och det verkade till 1907 då det likviderades och Svenska Sockerfabriks AB (SSA) skapades.

Justus Tranchell var både strateg och praktiker. Man hade velat fråga honom vilka frågor som var viktigast i bolagets olika faser. Det var uppenbart att den nya stora fabriken behövde mer råvara och därför inköptes flera gårdar i Landskronatrakten. Att förbättra logistiken var också viktigt och sockerindustrin drev fram många nya järnvägslinjer genom det skånska landskapet.

Nu följer lite om den viktiga prisfrågan på socker.

Betforskare och tyska tekniker

Både Justus och Carl reste runt i Europa för att lära sig mer om betforskning och sockerfabrikation. De kände säkert till de arbete som utförts av de tyska betforskarna Marggraf↗ enW, Achard und Scheibler. Man köpte maskiner från England och anställde tyska tekniker. Ibland gick det snett och då fick Justus användning för sin diplomatiska talang. Frågade han sin hustru om råd?

Varför anlade man ett sockerraffinaderi i centrala staden? Svaret är hamnen, men senare anlades flera raffinaderier på orter som Lund, Hasslarp och Staffanstorp, alla utan kända hamnanläggningar. Lokaliseringen skildrar hur råvaran skiftade från importerat rörsocker till lokalt producerade betor.

Vilka spår ser man idag i staden efter den hundraåriga sockertoppen? Det finns inget lokalt sockerbaserat kapital som har flyttats över till andra industrier. Husen ägs av företag utanför staden och betförädlingsföretaget Hilleshög har bytt namn till MariboHilleshög↗ efter ett samgående med danska Maribo.

Carl Tranchell

Sett från dagens perspektiv ser vi stora likheter mellan Justus och hans son Carl. Bägge var entreprenörer och engagerade sig i olika offentliga uppdrag i Landskrona. Carl hade en teknisk utbildning, men kom efter faderns död 1883 att ägna sig allt mer åt att förena olika sockerfabriker till ett sockermonopol.

Man kan ana att staden så småningom blev för liten för Carl då han lät uppföra slottet Örenäs, en byggnad som hans fåfänga var på väg att göra ännu större.

Den röda slipsen har vi lånat av Barach Obama. Det blir lättare att se själva personen på gamla porträtt om man gör dom lite personligare. Cardos jubileumsbok 1907 - 1982 är en utmärkt källa för att sätta sig in i Justus och Carl Tranchells insatser och den svenska sockernäringens utveckling.

Sockerindustrins utveckling

Cirka 80% av världens socker kommer från rörsocker och den största producenten i världen är Brasilien. Det finns några dominerande frågor inom de senaste 100 årens sockerindustri. En av dessa är kampen mellan betodlare och sockerrörsproducenter och de som raffinerar och förädlar/säljer sockret. Idag ägs allt mer av sockerbranschen av de som odlar råvaran. En av förklaringarna till detta är den stora prisrörligheten (volatiliteten) på socker. Bilden nedan visar de stora svängningarna under några få år. Priserna är angivna i cent/pound.

Sockerpriser - se utmärkt sida om aktuell statistik↗

Efter lite konsumentupplysning från sockerproducenten Nordic Sugar ser man hur socker tillverkas.

Betskördaren på första sidan har plats för 28 ton betor och kommer från engelska Agrifac↗. Där kan man ser också se interiörbilder och reflektera över hur det gamla tunga och ryggförstörande betplockningsarbetet flyttat inomhus.

Socker i många former

Om socker - på engelska↗ enW. Mer om socker - på svenska↗ svW. Man får en känsla av att det finns likheter mellan formgivningen av socker och av stearin. De flytande lösningarna fick rinna över en kärna och stelnade efterhand. För att ta loss sockret från sockertoppen använde man speciella verktyg för att knipa loss en bit. En belgare som hette Theophile Adant hittade på 1880-talet på en metod att göra socker i bitar. De var inte de perfekta rätblock↗ svW vi finner i dagens snabbsockerbitar, utan lite ojämna i kanterna. De fick namn efter sin uppfinnare och kallades Adantsocker. Detta och flera andra former tillverkades i bland annat Tranchells Landskronafabrik.

Nordic Sugar

Örtofta sockerfabrik

Av de tjogtals sockerfabriker som en gång fanns återstår idag endast Örtofta sockerbruk. Betor odlas i Sverige på c:a 39.000 hektar och den svenska betodlingens framtid styrs mycket av hur den framtida sockerpolitiken i EU. Socker har alltid reglerats med olika former av produktionskvoter och prisstyrning (och subventioner). I Sverige och många andra länder hade länge en nationell strategi för att vara självförsörjande på socker. I Sverige är konsumtionen c:a 40 kg per person/år och vi importerar socker.

När Svenska Sockeraktiebolaget (SSA) hade mättat den svenska marknaden för socker började man diversifiera sig i riktning mot livsmedelsindustrin. En annan framstående skånsk entreprenör Herbert Felix sålde 1961 sitt företag Felix till SSA. Det tog ungefär ett decennium innan SSA insåg att de inte hade tillräcklig förmåga att driva livsmedelsföretag. 1968 ombildades SSA till Cardo och fick mer karaktären av ett investmentföretag. Sockerdelen såldes 1993 till danska Danisco och de sålde 2009 vidare till tyska Nordzucker och verkar idag under namnet Nordic Sugar↗.

Det fanns också en sockerfabrik i Arlöv↗ där man förädlade socker.

Stadsvåningen

Detta eleganta hus byggdes 1890 - 93 och var familjens bostad under flera decennier. Huset, Nr. 19 i kvarteret Bryggan finns upptaget i Carl Tranchells bouppteckning från 1919. Ägandet fördelades i tre lika delar till de efterlevande sönerna Carl Fredrik och Carl Henrik och till dottern Ella, som 1937 sålde sin andel till sina bröder. Fastigheten ägs idag av Svenska hus i Göteborg och vore värd en egen berättelse. Carl Tranchell fick huset som gåva 1908 i samband med att Skånska Sockerfabriksaktiebolaget likviderades och Svenska Sockerfabriks AB (SSA) bildades.

Det var Carl Tranchell som lät uppföra denna enkla boning. Idag är Örenäs slott en konferensanläggning.

10 döttrar och 10 kvinnor Tranchell

Justus och Amalia Tranchell, född Matsson, fick två söner och tio döttrar. Ellen och Gabriella får här representera sina systrar. De möter oss med en fast blick och i andra tider hade säkert några av dem gjort sig ett namn precis som deras bror Carl. Ingeborg var den äldsta dottern och yngst var Ebba som levde till 1961.

Familjen bodde i en stadsvåning, på Säbyholms gård och den gamla kungsgården Erikstorp vid Landskrona golfbana användes som sommarbostad. Fem av systrarna levde större delen av sina liv på Säbyholm. I Edith Hembys bok om Säby sägs att ...

Tranchells familjegrav i Säby kyrka, Landskrona

Runa över Justus Tranchell

Ny Illustrerad veckotidning ↗ svW utkom mellan 1865 och 1890. Den 25 augusti 1883 ägnades hela första sidan åt en runa över Justus Tranchell, född 1818 i Göteborg.I mitten fanns en stor bild på industrimannen och texten inleddes med dessa ord

Bland de många framstående män, som under de senast förflutna årtiondena genom omfattande insikter, stor praktisk förmåga och aldrig sviktande ihärdighet bragt lantbruket och industrien i Skåne upp till den höjd, på vilka dessa näringsgenar nu befinna sig, intager Justus Fredrik Tranchell ett av de icke minst bemärkta rummen.

Det var vanligt att den tidens storföretagare också engagerade sig inom olika samhällsområden.

Han blev ordförande bland stadens äldste, i drätselkammaren, i Landskrona Eslövs Järnvägsstyrelse, bland stadsfullmäktige och inspektor över Landskrona läroverk, ledamot av landstinget ... och i riksdagens andra kammare under åren 1868-1873 ... Hans oavlåtliga intresse för allt framåtskridande gjorde honom till deltagare i en stor mängd industriella anläggningar både i och utom Skåne ...

Det är förvånande, med vilken flit han mitt under denna oupphörliga och mångsidiga verksamhet ägnade sig åt läsning och satte sig in i de litterära, politiska och industriella företeelserna i de viktigaste kulturländerna. Kammarförhandlingarna i Paris, parlamentsdebatterna i London kände han lika väl som riksdagsangelägeneheterna i Stockholm och stortingsfrågorna i Kristiania; och även rent vetenskapliga undersökningar följde han med uppmärksamhet.

Referenser

• Edith Hemby; Säby - sockerbetans socken
• Familjen Tranchells privata arkiv
• Åke Jönsson, Historien om en stad, 1995 | Jan Kuuse, Sockerbolaget Cardo, 1982
• Historiska bilder: Landskrona museum
• Fria uppslagsverket BiBB
• Text/foto/webb: Johan Schlasberg

Publicerades: 2013.01 Uppdaterades: 2024.12.20

Kategorier 20 Historiska personer 44 Landskrona 13 Om IDstories

Kopiera webbadressen Dela på LinkedIn på Facebook



You know a lot, we may add a little^®