IDstory /The Conversation/ + Tags

Systemet för peer review håller på att bryta samman

Originalꜜ(2026.02.15) från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (1)ꜜ

The peer review system is breaking down. Here’s how we can fix it

Peer review-kris i vetenskaplig publicering

Vetenskaplig publicering bygger på peer review som den mekanism som upprätthåller förtroendet för det som publiceras. När vi läser en tidskriftsartikel utgår vi från att experter noggrant har granskat den före publicering. Detta avgörande system är nu under hård press.

Vi har genomfört en omfattande studie av australiska vetenskapliga tidskrifter och deras redaktörer – där vi enkätstuderade 139 redaktörer och intervjuade 27. Bilden är oroande.

Att hitta kvalificerade granskare har blivit en av de största utmaningar redaktörer står inför. När peer review inte kan säkras på ett tillräckligt sätt hotas både tidskrifternas långsiktiga livskraft och forskningens integritet. Det frivilliga system som bär upp det akademiska förtroendet håller på att bryta samman.

Krisens omfattning

Mer än hälften av de redaktörer vi tillfrågade (55 %) uppgav att det är en betydande eller mycket betydande utmaning att hitta granskare.

Vissa beskrev hur de måste skicka 30 eller fler inbjudningar för att få bara två granskare. En kallade processen ”löjlig”. En annan uttryckte frustration över författare som nyligen publicerat i tidskriften men ändå ”gång på gång vägrar att granska” för den.

Det finns också granskare som tackar ja men aldrig genomför granskningen, vilket ytterligare försenar processen.

Konsekvenserna är stora. En del tidskrifter avvisar numera manus direkt när de inte lyckas hitta lämpliga granskare, trots att artikeln ligger inom tidskriftens profil och potentiellt är värdefull.

Publiceringsprocessen blir långsammare, och högkvalitativ forskning kan förbli opublicerad eftersom den inte kan granskas på ett korrekt sätt. Detta är en systemkris.

En av 157 artiklar på BiBB från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog
Samhälle Vetenskap och universitet

Varför forskare tackar nej till granskningsuppdrag

Peer review är fortfarande helt frivilligt. Forskare granskar manus utan ersättning, formell kreditering eller att arbetet räknas in i tjänstgöringsplanen.

Samtidigt pressas de att öka mängden, kvaliteten och genomslaget i sin egen forskning. Universiteten motverkar dessutom allt oftare de aktiviteter som håller det vetenskapliga publiceringssystemet igång; många redaktörer beskriver hur deras lärosäten helt har tagit bort redaktörs- och granskningsuppdrag ur tjänsteplaneringen.

Som en följd av en allt hårdare arbetsbelastning värnar forskare sin tid mer noggrant. Efter pandemin har skiften i balans mellan arbete och privatliv också gjort akademiker mer selektiva i hur de fördelar sin arbetsinsats. Samtidigt fortsätter inflödet av manus att öka: fler artiklar att granska, färre villiga granskare – och långt ifrån alla författare är själva kvalificerade som granskare.

Det finns också en brist på ömsesidighet. Författare som just har publicerat tackar ofta nej till att granska. Vissa redaktörer menar att publicering i en tidskrift borde innebära en skyldighet att också granska för den.

Otillräckliga strategier och nya problem

Redaktörer har naturligtvis utvecklat olika sätt att försöka hantera situationen. Det kan handla om att använda databaser för att hitta granskare, ordna utbildningar för juniora forskare, leta i referenslistor eller luta sig tyngre mot tidskrifternas redaktionsråd.

Många berättar också att de numera avslår fler manus redan i den inledande gallringen, innan de skickas ut på peer review, för att minska antalet artiklar som måste granskas. Men det ökar i sin tur den tid redaktörerna själva måste lägga ned.

En framväxande oro gäller granskningar som verkar vara genererade av artificiell intelligens (AI). Dessa utlåtanden kan vara vaga, förvirrande och göra föga för att förbättra manusen. Det förvärrar krisen – peer review är ju till sin natur tänkt att utföras av just kollegor, inte av generativa system.

Behov av systemförändring

Kortsiktiga lösningar kommer inte att lösa denna kris. Några föreslagna åtgärder är att betala granskare eller att införa krav på att författare ska granska lika många artiklar som de själva publicerar. Men sådana modeller är svåra att genomföra i praktiken.

Peer review är så central för det vetenskapliga systemet att forskningen skulle stanna upp utan den. Samtidigt är granskningsarbetet i princip osynligt i hur universitet och forskningsfinansiärer mäter framgång i dagens starkt metrikinriktade kultur.

Kärnan i problemet, som en redaktör uttryckte det, är att ”de yttre eller inre belöningarna inte alls är lika starka som förr”. Därför måste peer review erkännas och belönas bättre av universitet och andra aktörer – till exempel genom att tas med i tjänsteplaner, lyftas i befordringskriterier och liknande.

Varför det angår alla

Denna kris berör alla som förlitar sig på publicerad forskning. Den hotar tidskrifternas överlevnad, särskilt lokala eller oberoende tidskrifter som inte ägs av stora förlag. I grunden äventyras också tillförlitligheten i det vetenskapliga kunskapsarkivet.

Vi har byggt ett publiceringssystem som helt vilar på frivilligt arbete, särskilt när det gäller mindre eller oberoende tidskrifter. Utan betydande förändringar – utan formellt erkännande, stöd och verkliga incitament – kommer bristen på granskare att fördjupas. Publiceringstiderna kommer att bli längre. Mångfalden av publiceringskanaler kommer att minska. Förtroendet för peer review kommer att urholkas.

Lösningen kräver åtgärder från flera håll: universitet, forskningsfinansiärer och instanser som utvärderar forskning måste agera. Det akademiska samhället behöver inse att upprätthållandet av peer review är ett gemensamt ansvar. Det frivilliga system som bär upp det akademiska förtroendet har tagits för givet alltför länge. Nu är det dags att börja värdera det på allvar.

References

Authors

Hamid R. Jamali, Professor, School of Information and Communication Studies, Charles Sturt University

Edward Luca, Course Director and Senior Lecturer, Information Studies, Charles Sturt University

Simon Wakeling, Lecturer, School of Information Studies, Charles Sturt University

Kommentarer

  1. Den engelska rubriken är troligen skriven av en redaktör på The Conversation. Typiskt klickbete. I artikeln redovisas allvarliga problem med den kollegiala vetenskapliga utvärderingen - peer review - men det finns Inga förslag till lösning utöver att "alla" måste arbeta för att förbättra systemet.
    // Johan Schlasberg, chefredaktör på BiBB (2026.02.16)
  2. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

The Conversation: 2026.02.15 Publicerades i BiBB: 2026.02.16



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 20 The Conversation 157 2 flags

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®