IDstory /The Conversation/ + Tags

Sveriges äldre naturskogar lagrar 83% mer koldioxid än modernt skötta skogar

Originalꜜ(2026.03.19) från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (0)ꜜ

Sweden’s ‘old‑growth’ natural forests store 83% more carbon than managed woodlands – new study

Gammal naturskog i SverigeUlrika Ervander, CC BY-NC-ND

De flesta av Europas ursprungliga naturskogar har omvandlats för jordbruk och till brukade skogar som producerar energi, papper och virke. De få kvarvarande, ursprungliga ”gammelskogarna” (old-growth forests) är rester från det förflutna som visar hur skogarna skulle ha sett ut utan mänsklig påverkan. De kan därför ge oss viktig kunskap om hur människor har förändrat skogarna.

En av 171 artiklar på BiBB från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog
Natur och miljö

De flesta svenska skogar är så kallade boreala skogar. Denna typ av barrskogsekosystem täcker stora delar av planetens norra regioner. Dessa relativt kalla områden har historiskt haft gles befolkning, och det storskaliga utnyttjandet av skogarna började därför relativt sent.

I Sverige växte det moderna skogsbruket fram under 1900-talet. Det innebär att man avverkar de flesta träden i ett område – kalavverkning – följt av plantering och sådd av nya träd, röjning och gallring tills träden åter kalavverkas upp till 120 år senare. Även marken störs kraftigt. Det är mycket vanligt att plöja marken och gräva diken för att leda bort vatten från skogen.

Efter att ha kartlagt och mätt de mest naturliga gammelskogarna i Sverige konstaterade vi att de skiljer sig betydligt mer från brukade skogar än man tidigare trott, även om vissa brukade skogar kunde se gamla ut. Vi fann att gammelskogar lagrar 78–89 % mer kol än brukade skogar, en skillnad i kolförråd som är större än Sveriges samlade utsläpp från förbränning av fossila bränslen sedan 1834. Vår nya studie understryker de betydligt större klimatnyttor i form av kolförråd som följer av att skydda skogar, jämfört med att använda dem för bioenergi och träprodukter.

Läs mer: Sweden has vast ‘old growth’ forests – but they are being chopped down faster than the Amazon

För åtta år sedan började vi kartlägga de mest naturliga gammelskogarna i låglandet över hela landet. Vi fokuserade på gammelskogar i områden som varit minst attraktiva för jordbruk och skogsbruk. Vi uteslöt fjällnära skogar eftersom de oftast växer långsamt och lagrar mindre kol än skogar i de mer produktiva skogslandskapen. Därefter ägnade vi tre år åt att samla in prover och mäta kolförråden i dessa gammelskogar och jämföra dem med brukade skogar.

Marken är svår att studera. Den lagrar mycket stora mängder kol, men det är svårt att mäta. De viktigaste metoderna för att mäta markkol har i stort sett varit oförändrade i ett sekel. Vi grävde 220 gropar, upp till en meter djupa, och tog prover på olika djup runt om i landet.

Vi analyserade markproverna i laboratorium och beräknade kolförrådet i träd och död ved utifrån våra fältmätningar. Vi använde den omfattande svenska riksskogstaxeringen (en databas som samlar årliga stickprovsundersökningar) för att uppskatta kolförråd i brukade skogar och kunde därmed jämföra deras kolförråd.

Brukade skogar förlorar kol

Vi fann en mycket stor skillnad i kolförråd mellan gammelskogar och brukade skogar. Gammelskogar lagrar 87 % mer kol i träden, 334 % mer i död ved och 68 % mer i marken än brukade skogar gör. Totalt innebär detta 83 % mer kol i gammelskogar än i brukade skogar i Sveriges boreala skogar.

Merparten av detta kol lagras i marken. Gammelskogar lagrar lika mycket kol i marken som brukade skogar lagrar i träd, död ved och mark tillsammans.

Våra sätt att jämföra gammelskogar med brukade skogar visar den samlade mängden kol som byggts upp i skogarna över tid. Det innebär att skillnaderna kan bero på antingen kolförluster i brukade skogar eller större kolupptag i gammelskogar.

Vi tog också hänsyn till hur virket från brukade skogar används i träprodukter (till exempel för att bygga hus), där kolet inte nödvändigtvis når atmosfären och orsakar klimatpåverkan förrän efter flera decennier.

I Sverige går omkring hälften av det avverkade virket (biomassan) till förbränning för värme- och elproduktion, omkring 25 % används till papper och endast runt 25 % hamnar i produkter med relativt lång livslängd, som hus, där de kan fungera som ett betydande kolförråd över tid.

När vi inkluderar kolet i alla dessa produkter lagrar ursprungliga skogar ändå cirka 70 % mer kol än brukade skogar. Faktum är att det finns mer kol i den döda veden i gammelskogarna än i alla dessa träprodukter och den döda veden i brukade skogar tillsammans.

Varför förlusten av gammelskog är allvarlig

Förlusterna av kol från skogsbruket i Sverige är mycket större än man tidigare uppskattat. Skillnaden i kolförråd mellan gammelskogar och brukade skogar (inklusive produkter av avverkat virke) motsvarar 1,5 gånger Sveriges samlade fossila utsläpp sedan 1834 – eller 220 års fossila utsläpp på dagens nivå.

Naturligtvis skulle andra material ha använts om inte träprodukter hade använts, och vissa av dessa material kan ha hög klimatpåverkan (som stål). Detta gör det svårt att uppskatta den samlade effekten på mängden växthusgaser i atmosfären. Men det finns numera gott om icke-fossila alternativ till träbränslen för värme och el (till exempel värmepumpar, sol- och vindenergi).

Det finns också stora arealer naturskog där de grövsta träden avverkades för många decennier sedan, ibland mer än hundra år sedan, och som sannolikt befinner sig i ett tillstånd som ligger betydligt närmare en orörd gammelskog än en genomsnittlig brukad skog. Att skydda dessa skogar kommer därför både skapa en kolsänka när de stora träden växer tillbaka och undvika kolförluster ur marken genom fortsatt skogsbruk.

Vi har tidigare rapporterat om den pågående förlusten av gammelskog i Sverige – en förlusttakt som är fem till sju gånger högre än förlusten av den brasilianska Amazonasregnskogen.

EU:s lagstiftning skyddar i dag alla kvarvarande gammelskogar i Europa, men definitionen av vad som räknas som gammelskog överlåts åt medlemsländerna. I Sverige bygger det föreslagna gammelskogs-begreppet enbart på trädens ålder. Denna definition har svag vetenskaplig grund och sätter ribban mycket högt: 180 år i norra Sverige och 160 år i södra.

De svenska förslagen har mött hård kritik från naturvårdsorganisationer för att underminera ambitionen i EU:s naturrestaureringsförordning om att skydda all kvarvarande gammelskog. Om den föreslagna definitionen står fast kommer endast en liten del av den kvarvarande, i dag oskyddade, gammelskogen att omfattas – och avverkningen kommer sannolikt att fortsätta.

Att skydda och återställa gammelskogar för ökat kollagring och stärkt biologisk mångfald kan ge ett betydande bidrag till att begränsa klimatförändringarna i länder som Sverige.

References

Authors

Anders Ahlström, Associate Professor, Department of Physical Geography and Ecosystem Science, Lund University

Didac Pascual, Postdoctoral Research Fellow, Department of Earth and Environmental Sciences, Lund University

Pep Canadell, Chief Research Scientist, CSIRO Environment; Executive Director, Global Carbon Project, CSIRO

Kommentarer

  1. Gammelskogar suger inte nödvändigtvis upp mer ny koldioxid per år än unga, snabbt växande skogar, men de innehåller mycket större kollager. När de får stå kvar fungerar de som stabila kolförråd, medan modernt skötta skogar förlorar en stor del av sitt kol vid återkommande avverkningar.

    Sagt av Perplexity Pro via // Johan Schlasberg, chefredaktör på BiBB (2026.03.19)

  2. Din kommentar // Namn, titel (2026....)

The Conversation: 2026.03.19 Publicerades i BiBB: 2026.03.20



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 25 The Conversation 171 2 flags

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®