Dela
Storgatan 5 i Malmö
Tema: IDstories | Om IDstories
Huset ritades av arkitekt Holger M. Lundquist och byggdes 1979-81 av Skanska AB. Adressen är Storgatan 5. Men även Norra Långgatan och Östra Kanalgatan omger fastigheten. Den största hyresgästen då huset var nytt blev Sydgas. Även Televerket hyrde in sig, dock inte i sådan grad att den planerade gångbron över Östra Kanalgatan blev verklighet.
Fastigheten är belägen i stadsdelen Lugnet med adress Storgatan 5 och Östra Kanalgatan 6. Fastigheten byggdes 1981 av Skanska AB och innehåller huvudsakligen kontor. Total yta är 5.084 kvm.
Hyresgäster och ägare
- Butiker och andra företagꜜ
- Lediga lokaler: uppdateras inte
- Ägare: uppdateras inte
Stadsdelen Lugnet
Lugnet byggdes under Malmös första stora uppgång som industristad åren 1860 till 1870. Det var nästan enbart envåningshus av tegel eller enklare lersten. Lugnet hade köpts av Frans Henrik Kockum som styckade området i små tomter. Här kom också många av arbetarna vid hans fabriker att bo.
I början av 1960-talet togs beslut om att hela kvarteret Lugnet skulle rivas.
Men varför revs allt och vad kom istället? Tidsandan och en ohelig allians mellan många olika krafter bidrog till denna "förstörelse" eller utveckling. Mer om Lugnets historia↓
Konstverk: Fastigheten har flera konstverk. I foajén finns Samtal med landskap av Ulla Viotti och det finns fler målade fasader av husets arkitekt Holger M. Lundqvist. Mer om konsten↓
Lugnet
Vid Triangeln samlades vägarna från Trelleborg och Ystad från söder, från Limhamn i väster och från Värnhem i öster längs Föreningsgatan, till en knutpunkt som varit en livlig plats i alla tider. Hit kom Söderslätts bönder med sina varor och köpmän och hantverkare från kontinenten. Senare kom även de överflödiga lantarbetarna från Söderslätt och hela Malmöhus län som skulle komma att utgöra grunden för Malmös arbetarklass. Alla drogs de till storstaden och alla kom de längs landsvägarna in mot förstäderna.
Många kom inte längre än så. Ett enklare arbete på Kockums mekaniska verkstad eller någon annan fabrik här i förstaden och en billig bostad hos någon hantverkare på Lugnet blev ofta den första kontakten med storstaden Malmö under 1800-talets senare del. Här bodde främst arbetare, men med åren kom ett stort inslag av hantverkare att märkas. Det fanns verkstäder på var och varannan gård.
Lugnet byggdes under Malmös första stora uppgång som industristad åren 1860 till 1870. Det var nästan enbart envåningshus av tegel eller enklare lersten. Lugnet hade köpts av Frans Henrik Kockum som styckade området i små tomter. Här kom också många av arbetarna vid hans fabriker att bo. Kockums hade startat gjuteri och mekanisk verkstad vid nuvarande Davidshallstorg 1840 och expanderade kraftigt under dessa år. Verkstaden flyttade ner till hamnen i samband med Baltiska utställningen 1914.
Lugnets ytterkanter bebyggdes redan från början med högre flerfamiljshus, medan kvarteren mitt i området till en början endast var envåningshus. Kvarter »Gamen« vid Storgatan var delat såtillvida att halva kvarteret, det mot Kaptensgatan, var femvåningshus, medan resten bestod av ett dussin envåningshus. Dessa revs alla 1978 för att ge plats åt nuvarande nybygge.
Drottninggatan i norr, Södra Förstadsgatan i väster, Kaptensgatan i öster och Föreningsgatan i söder. Många Malmöbor minns fortfarande namnen på dessa sedan länge förvunna gator: Gottfridsgatan, Lorentzgatan, Stålgatan, Långgatorna m.fl.
Befolkning
En stor del av Lugnets innevånare var grovarbetare och pigor. Det var oskolad arbetskraft direkt från landsbygden, utan anknytning till de traditionella hantverksyrkena. Omsättningen på bostäderna var hög.
Vindarna i de små husen hyrdes ut till dessa arbetare, ofta flera i varje rum. Det var dragiga utrymmen med tegeltak direkt över huvudet. Inga innertak, fruset vatten i handfatet på vintern. Alltså sov man i kläderna och hygienen blev eftersatt. Rödsot och andra tarmsjukdomar härjade befolkningen på Lugnet mer än i någon annan stadsdel.
Malmö hade 1865 en befolkning på ca. 22.000 personer varav 2.000 bodde på Lugnet. Mellan 1863 och 1882 ökade Lugnets befolkning från 2.000 till en bit över 5.000 personer.
Idyll?
Både i samband med rivningen och senare har utplånandet av Lugnet både beklagats och fördömts. Den gata men ser på flest bilder från åren efter andra världskriget är Gottfridsgatan. Här var alla husen enplansfastigheter, det fanns få bilar och barnen kunde ha gatan som lekplats. Kvarteren har utmålats som en idyll, men det kan inte vara alldeles sant. Husen hade sett sina bästa dagar och hade inte följt med samhällsutvecklingen i övrig. Det fanns fortfarande mängder av utedass, rickepump på gården och skräpiga bakgårdar.
Men det barnen minns senare i livet är kanske främst de idylliska inslagen, trädgårdarna, äppelträden, kullerstenar, blommor, syrenträd, småskaligheten och mjölkbutikerna. Deras nu hädangångna föräldrar skulle kanske haft en annan syn på saken, bära och värma vatten, tvättbykning i trånga källare, vedbärning och osande kaminer.
Rivningsraseriet
Ofta finns det, för allmänheten, dolda motiv och agendor som styr utvecklingen. Dessa år kallas för hegemonins decennium, då Malmös utveckling styrdes av en ohelig allians mellan banker, byggbolag och kommunstyrelse som gjorde att allt ordnade sig med ett handslag. Inte bara Lugnet, utan även Caroli City och stora delar av östra Malmö revs under dessa årtionden i utvecklingens namn. HSB var med och drev på utvecklingen och kommungubbarna ville vara med sin tid.
Beslutet om att hela Lugnet skulle bort hade tagits redan i början av 1960-talet. Området ansågs med rätta vara nergånget, omodernt och husen till och med ovärdiga som bostäder. Detta i kombination med den då rådande Hyresregleringen som gjorde att man inte kunde höja hyran i gamla hus, gjorde att man hellre rev och byggde nytt än renoverade.
Det stora problemet är inte nödvändigtvis vad som rivs, utan vad som kommer istället. Det var storskalighet som gällde, gatunäten utplånades och stora betongkolosser av prefabricerad betong intog stadsdelarna. Det finns dock exempel på småskalighet kvar i området. Ser man på Södra Förstadsgatans västra sida, finns där hustyper kvar från det tidiga 1800-talet och framåt. Påbyggt, ombyggt och nybyggt i en salig blandning. Så kan också ett stadskvarter växa – organiskt.
Att läsa om Lugnet
Hegemonins decennier, lärdomar från Malmö om den svenska modellen av Peter Billing & Mikael Stigendal.
Lugnet i Malmö, dess tillblivelse och utveckling 1863-1915 av Mats Greiff och Hans Larsson.
Konst
Fastigheten har begåvats med flera konstverk. I foajén har Ulla Viottis Samtal med landskap murats upp i glaserat tegel. De övriga två verken finns på brandväggarna mor grannhusen, dels är det en falsk husfasad skapad av husets arkitekt Holger M. Lundquist, dels en vägg med fjärilsmotiv av Annika Vide. Detta sista motiv målades ursprungligen upp på en husgavel vid Caroli City, men när den byggdes för återanvändes motivet här. De glädjer inte bara hyresgästerna utan kan även ses av promenerande på Östra Kanalgatan.
av Holger M. Lundquist
Referenser
Butiker och andra företag
- Uppdateras inte förnärvarande.
Publicerades: 2005.06 Uppdaterades: 2024.11.20
You know a lot, we may add a little®
