Dela

Stora Nygatan 19 i Malmö

Ett hus med ornament och stuckatur

Huset på Stora Nygatan 19 lyser vitt. Precis som husets bygghere stuckatören Edwin Notini hade önskat 1897. Han hade sin verkstad på gården och många hus i Malmö vittnar om hans utsmyckningar. Edwin var också en god affärsman och startade 1904 en fabrik för att tillverka takpapp.

Ägarinformation

Huset är ritat av Alfred Arwidius som ritat många hus i Malmö. Hur marknadsförde Edwin stuckaturer och hur gick det för takpappsfabriken?

Stuckatur är mer än fasad ↓

Om fastigheten

Ornamentsbildhuggare Edwin Notini lät 1897 bygga ett pampigt hus på Stora Nygatan i fritt tolkad Italiensk renässans. Arkitekt var Alfred Arwidius och byggmästare Frans Andersson. De hade bägge arbetat ihop då Sjöbergska Palatset på Östergatan byggdes.

Huset fick butikslokaler i bottenvåningen och däröver tre våningar med en femrummare på varje plan. Fasaden blev överdådigt dekorerad med ornament och fick fungera som reklampelare för Notinis verksamhet.

Huset renoverades 1986 och har idag samma utseende som då det byggdes.

Arkitekten Arwidius

Alfred Arwidius (1861-1915). Hans far var byggmästare och han utbildade sig till arkitekt både vid KTH i Stockholm och BauAcademie i Berlin. Efter resor och praktik i Europa fick han omedelbart en hel del arbete på sitt kontor i Malmö. Förutom en mängd bostadshus, ritade Alfred Arwidius även fabriker och kontor runt om i Malmö och övriga Skåne. Kända byggnader i Malmö är Brandstationen, Valhallapalatset (IDstory) på Gustav Adolfs Torg (IDstory), Sjöbergska Palatset på Östergatan och före detta Försäkrings AB Skånes hus på Norra vallgatan 64 (IDstory) mitt emot Savoy hotell.

Han dog genom en olyckshändelse då gaslågan i hemmets varmvattenberedare slocknade och gas strömmade ut.

Släkten Notini

Många svenska stuckatörer tog sig italienska namn för att det gav högre status i yrket. Det lät helt enkelt bättre, mer äkta. Äkta rakt igenom var däremot släkten Notini som faktiskt härstammade från Italien. Edwin Notinis farfar, stuckatören och ornamentbildhuggaren Giovanni Domenico Nutini (!), invandrade till Sverige redan 1826 från Lucca i Italien. Han öppnade ateljéer i Stockholm och snart även i Göteborg.

Bildhuggarateljén i Göteborg togs över av hans son Ferdinand. Denne kom så småningom med sin son Edwin till Malmö för att, tillsammans med andra italienare, utföra stuckarbeten på Rådhuset som under 1870-talet fick sitt nuvarande utseende.

Edwin gick i skola hos sin farbror i Stockholm och öppnade sedan sin ornamentsbildhuggarateljé på Stora Nygatan i Malmö. Detta var under en tid kring sekelskiftet 1900 då stuckatörer var mycket efterfrågade. Stora delar av Rörsjöstaden, Södra Förstaden och Centrum nybyggdes dessa år.

Edwin Notini dör 1932 vid en tidpunkt när efterfrågan på stuckornament minskat drastiskt. På Stockholmsutställningen 1930 hade Funktionalismen introducerats i Sverige och därmed fanns inte längre någon plats för krumelurer. Funkisen krävde släta ytor.

Notinis verkstad i gårdshuset var byggd i början på 1800-talet och stod kvar till 1986, då den revs i samband med att gården täcktes över. Verktygen såldes till stuckatören Hans Räthel i Lund.

Stuckatur

Skall man ha en kort och koncis beskrivning av något, kan man t ex gå till Nordisk Familjebok, tryckt 1918: Stuck (italienska Stucco), byggnadskonsten, en murbruksliknande massa, som alltefter ändamål och användningssätt beredes af fler eller färre olika beståndsdelar, såsom kalk, gips, fin sand, marmormjöl, krita, färgämnen med mera. Stuck begagnas till puts å väggar och tak, till listverk, ornament, reliefprydnader och dyligt samt till imitation af färgade marmorarter.

Malmö Takpappfabrik

Malmö Takpappfabrik grundas 1904 av Edwin Notini, som kanske anade att modet skulle komma att växla och att en nedgång för stuckaturen var att vänta. Under 25 år hade företaget sina försäljningslokaler i fastighetens bottenplan.

stuckatur-Notini — Exempel på stuckaturer från Notinis *försäljningskatalog*

Vill man läsa mer om stuckatur och stuckatörer, kan man t ex läsa Stuckatörens hemligheter, utgiven 1979, av stuckatören Domenico Inganni (1903-1988). Han var verksam i Sverige bl a på Valand i Göteborg.

Mer om Mataki

En liten studie i förändringen av företagets logotyp

Fabriken lanserade 1916 en amerikansk uppfinning i Sverige: en skyddsbelagd takpapp som var impregnerad med oljeasfalt. Pappen var garanterat underhållsfri i 10–15 år.

1928 blir företaget danskägt under namnet Malmö Takpappfabrik och Kemisk Industri, förkortat Mataki. Idag är Mataki en del i Nordic Waterproofing AB, som i sin tur ägs (2014) av riskkapitalbolaget Axcel.

Mataki-broschyr — En del av omslaget till Matakis kundtidning 2007:1

Under 1950-talet tillkom en mängd förbättringar och livslängden på pappen ökade. På 1980-talet försvann pappen som sådan helt ur produktionen. Det var nu polymerer för hela slanten och den nya pappen klarar idag väder och vind i 40 år utan underhåll.

Mataki↗ var under en period en division inom Trelleborg Building Systems och tillverkade bitumenbaserade tätskiktsprodukter och produkter inom fuktisolering och tak. Produktion och huvudkontor finns i Höganäs. Produkterna marknadsförs även i Finland, Polen, Ungern, Tjeckien och Ryssland. (Enl info på hemsidan, uppdaterad senast 2002).

2004 firade Mataki 100 år och du kan läsa mer om milstolparna i denna presentation (Pdf) gjord av företaget. Och vår Edwin Notini, i sin verkstad på Stora Nygatan 19 var en av de som satte denna stora boll i rörelse - i dubbel bemärkelse. Cool.

Lejon utstrålar orädd makt. Hoppas fler ser dessa stuckaturer av djurens konung, när de gick in för att äta på restaurang La Casita - nu nerlagd. På tal om lejon - den världsberömda till The Lions sleep tonight skrevs 1939 av zulumusikern Solomon Linda↗ enW.

Läs/lyssna på detta radioreportage↗. (eng.)

Referenser

Text: Christian Kindblad | Foto/webb: Johan Schlasberg

Publicerades: 2007.06 Uppdaterades: 2024.11.17

You know a lot, we may add a little^®