IDstory /The Conversation/ + Tags

Sociala medier ger ökande uppmärksamhetsproblem hos tonåringar

Originalꜜ(2025.12.08) från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (0)ꜜ

Social media, not gaming, tied to rising attention problems in teens, new study finds

Sociala medier, digitala vanor och ökande ouppmärksamhet

Den digitala revolutionen har blivit ett enormt, oplanerat experiment – och barn är dess mest utsatta deltagare. I takt med att ADHD-diagnoser ökar världen över har en central fråga växt fram: kan den ökande användningen av digitala enheter spela en roll?

För att undersöka detta följde forskare drygt 8 000 barn från cirka tio till 14 års ålder. Barnen fick svara på frågor om sina digitala vanor, som delades in i tre kategorier: datorspel, tv/video (till exempel YouTube) och sociala medier.

Den sistnämnda kategorin omfattade appar som TikTok, Instagram, Snapchat, X, Messenger och Facebook. Forskarna analyserade sedan om användningen hängde samman med långsiktiga förändringar i de två kärn­ symptomen på ADHD: ouppmärksamhet och hyperaktivitet.

En av 123 artiklar på BiBB från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog.
Ingår i Hälsa och livsstil.

Huvudresultatet var att sociala medier hängde samman med en gradvis ökning av ouppmärksamhet. Datorspel och videoklipp gjorde det inte. Dessa mönster var oförändrade även när man tog hänsyn till barnens genetiska risk för ADHD och familjernas inkomster.

Forskarna testade också om ouppmärksamhet i sig skulle kunna leda till ökad användning av sociala medier. Det gjorde den inte. Sambandet gick åt ett håll: användning av sociala medier förutsade senare ouppmärksamhet.

Mekanismerna bakom hur digitala medier påverkar uppmärksamhet är okända. Men avsaknaden av negativa effekter från andra skärmaktiviteter gör att man kan avfärda både en generell negativ ”skärmeffekt” och den populära föreställningen att all digital media ger ”dopaminkickar” som i sig stör barns uppmärksamhet.

Hur sociala medier stör koncentrationen

Som kognitiva neuroforskare kan man göra ett kvalificerat antagande om mekanismerna: sociala medier utsätter användaren för ständiga störningar och gör det svårt att upprätthålla fokus på en uppgift under längre tid.

Även om det inte är själva meddelandena som avbryter koncentrationen kan blotta tanken på om ett nytt meddelande kommit fungera som en mental distraktion. Dessa återkommande avbrott försämrar koncentrationen i stunden och kan, om de pågår i månader eller år, få långsiktiga effekter.

Datorspel utspelar sig däremot oftast i avgränsade pass, inte hela dagen, och kräver vanligtvis att spelaren fokuserar på en uppgift åt gången.

Alla skärmar är inte likadana. Kleber Cordeiro/Shutterstock.com

Små individuella effekter – stora konsekvenser på befolkningsnivå

Effekten av sociala medier var statistiskt sett inte stor. Den räckte inte för att föra en person med normal uppmärksamhet över gränsen för en ADHD-diagnos. Men om hela befolkningen blir något mer ouppmärksam kommer fler att passera den diagnostiska tröskeln.

Teoretiskt skulle en ökning på en timme sociala medier per dag i hela befolkningen kunna öka antalet diagnoser med omkring 30 %. Det är förstås en förenkling, eftersom diagnoser beror på många faktorer, men illustrerar hur en liten effekt på individnivå kan bli stor när den drabbar en hel population.

Mycket tyder på att vi sett minst en timme mer sociala medier per dag under det senaste decenniet eller två. För 20 år sedan fanns sociala medier knappt. I dag är tonåringar online omkring fem timmar per dag, huvudsakligen i sociala medier.

Andelen tonåringar som uppger att de är ”online hela tiden” har ökat från 24 % 2015 till 46 % 2023. Eftersom användningen av sociala medier gått från i princip noll till runt fem timmar per dag kan detta förklara en betydande del av ökningen av ADHD-diagnoser de senaste 15 åren.

Uppmärksamhetsklyftan

Vissa menar att ökningen av ADHD-diagnoser framför allt speglar ökad medvetenhet och minskad stigmatisering. Det kan vara en del av förklaringen, men utesluter inte att det också skett en verklig ökning av ouppmärksamhet.

Dessutom har flera studier som hävdat att ouppmärksamhet inte ökat ofta undersökt barn som troligen var för unga för att äga en egen smartphone, eller perioder som till stor del föregår det massiva genomslaget för oändligt scrollande flöden.

Sammanfattningsvis verkar sociala medier sannolikt öka ouppmärksamhet – och användningen av sociala medier har exploderat. Frågan är vad vi gör nu.

Åldersgränser och möjliga motåtgärder

I USA måste barn enligt lag vara minst 13 år för att få skapa konton på de flesta sociala plattformar, men dessa begränsningar är lätta att kringgå.

Australien går just nu längst. Från och med 10 december 2025 är medieföretag skyldiga att säkerställa att användare är minst 16 år, med höga straff för bolag som inte följer reglerna. Det återstår att se vilken effekt denna lagstiftning får – kanske borde resten av världen följa Australiens exempel.

References

Author

Torkel Klingberg, Professor of Cognitive Neuroscience, Karolinska Institutet

Samson Nivins, Postdoctoral Researcher, Women's and Children's Health, Karolinska Institutet

Kommentarer

  1. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

The Conversation: 2025.12.08 Publicerades i BiBB: 2026.01.11



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 20 The Conversation 123 2 flags

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®