Dela

Säby kyrka

Tema:  IDstories | Om IDstories

För att göra det lättare för dig som inte bor i Landskrona att hitta kyrkan, visar bilden den kyrksilhuett du ska leta efter. Men om rapsen är bärgad, snön ligger stilla runt kyrkan eller du kommer på en annan väg finns det karthjälp här.

En kyrka som överlevde

I boken Vår kyrka står Säby kyrka är i huvudsak byggd 1850. Koret och delar av långhusväggarna härstammar dock från 1100- eller 1200-talet. Vid om- och tillbyggnaden 1850 revs det gamla tornet och vapenhuset och kyrkan försågs med tunnvalv. Ett nytt torn med spira tillkom 1897. 1978 förändrades korpartiet och kyrkan gjordes betydligt ljusare.

Historien om Säby kyrka var mycket nära att sluta i mitten på 1800-talet då starka krafter ville riva kyrkan och införliva menigheten med Härslövs kyrka. Om den stora kyrkstriden ↓

Fotografen Hans Nyberg har gjort en virtuell rundvandring i Landskronas kyrkor. Välj Säby kyrka i menyn.

Om Landskrona var tänkt att bli landets krona en gång på 1400-talet, härstammar namnet Säby från byn vid sjön (=Öresund)

Kyrkan sedd från öster där ingången till kyrkan låg förr i tiden.

Striden om kyrkan

Historien om Säby kyrka var mycket nära att sluta i mitten på 1800-talet då starka krafter ville riva kyrkan och införliva menigheten med Härslövs kyrka. Så här skriver Edith Hemby ..

Friherre Werner von Schwerin på Zireköpinge hade genom ett ogrannlaga tillvägagångssätt 1816 lyckats bli Härslövs kyrkas patronus ↗ svW. De löften han därvid givit, att tillbygga kyrkan, hade han aldrig tänkt infria. Då hans son, Carl Jules, tog arv efter honom, åvilade hans utfästelser sonen, och myndigheterna gjorde ständiga påminnelser därom.

Prosten Tullberg, som varit informator på Zireköpinge och stod i tacksamhetsskuld till den Schwerinska familjen för kyrkoherdetjänsten i Härslövs pastorat, ville hjälpa unge baronen från byggnadsbekymren, liktydiga med penningbekymren. General Cederström [på Säbyholms gård och bl a grundare av Landskrona sparbank 18336] lovade sin medverkan.

Om Säby kyrka, som var i ett ganska försummat skick, kunde bli dömd till att raseras, så skulle Säbyborna bli hänvisade till Härslövs kyrka och kyrkotionde från Säby komma unge Schwering till godo. Misslyckades detta, så skulle baronen under alla förhållanden få andrum med tillbyggnaden av Härslövs-kyrkan genom den tidsutdräkt utredningen skulle taga. Prosten skulle kanske också för egen del göra sin vinst, om planen gick i lås. Han skulle slippa predika i mer än en kyrka varje söndag.

Alltså skred Tullberg till verket. I domkapitlet begärde han 1845 syn på kyrkan i Säby. Professor Brunius kom och synade den. ''Sällan får man se ett Herrens hus, som är oansenligare och mera bristfälligt'', var det utlåtande han gav, och det var just ett sådant, som Tullberg önskat.

Det blev visitation med bland andra personer från stiftet, några präster och kyrkvärdarna i Säby och Härslövs kyrkor. Prosten Tullberg och general Cederström talde sig varma för att Säbykyrkan var dålig och borde rivas. Många parter yttrade sig de närmsta månaderna och man kan se och höra taktiken finslipas i många möten i bygden vid den tiden.

Det kom till votering om en sammanslagning av de bägge kyrkorna och den förlorade Säbyborna. Förslaget om kyrkornas sammanslagning godkändes av både biskopsämbetet och KB - Kunglig befallningshavande = äldre namn på länsstyelsen. Nu vände sig Säbyborna till Konungen och anförde att de utfäste sig att tillskjuta medel för hennes iståndssättande.

Därefter följde en för Säbyborna spänningsfylld tid

Säbyborna fick Kongl. Maj:ts utslag på att få behålla sin kyrka, och glädjen och tacksamheten däröver var stor. Men nu gällde det att värja henne för nya angrepp och igångsätta med förbättringar .... 1850 utökades kyrkan med 1/3 av sin längd. Yttertaken omlades, ett tunnvalv slogs över innertaket, fönsteröppningarna nedhöggos och nya fönster och dörrar insattes.

Om träd och ljus

När man förr i tiden hamlade↗ svW (ungefär beskar) lövträd, gjorde man detta för att ge foder till kor och andra husdjur. Kvinnor och barn fick hjälpa till med detta arbete som utfördes i början på hösten. Ordet knuthamling kommer av att man klipper årsskotten på grenarna så att det bildas något som liknar en knut längst ut på grenarna.

Idag ser man knuthamling på till exempel kyrkogårdar och i alléer både på landet och inne i städer. Trädens storlek kan därmed begränsas och det blir både mindre löv att frakta bort och en mindre rotklump.

När kyrkfönstren öppnades upp kom det in mer ljus i kyrkan. Idag när kyrkan för det mesta är stängd måste en utomstående anstränga sig för att se interiören. Det hade varit praktiskt att kunna trycka på en knapp och så lystes kyrkan upp i några minuter. Det skulle nog många lägga en tia i en automat för att få uppleva.

Ovanstående karta ingår i ett Planprogram för Säby kyrkby som Landskrona kommun presenterade 2010.

2009 publicerade kulturarvsenheten på Malmö museer en antikvarisk utredning om om Säby kyrka. Den har fokus på kyrkans utvändiga renovering, men man kan också läsa om de många förändringarna sedan början på 1700-talet. För året 1775 står att ..

1775 Uppfördes ett nytt vapenhus på platsen för det under skånska kriget förstörda äldre vapenhuset

1866 anhöll direktör Tranchell (IDstory), grundaren av den svenska sockerindustrin, om att för sig och sin familj få en gravplats på Säby kyrka. Gravplatsen har två sarkofager och används än idag av släkten. Då Justus Tranchell och hans son Carl Tranchell har en egen berättelse om sina liv och hur de gjorde Landskrona till centrum för svensk sockerindustri, ska vi här helt kort beröra de många arbetare som slet ont i betfälten och deras familjer. Här vilar de tillsammans.

Livet i betfälten och på sockerbruket var tungt och långt med 11 timmars arbetsdag innan många konflikter ledde fram till en lag om 8-timmars arbetsdag som riksdagen antog 1918. Kring 1890 började arbetarna organisera sig i fackföreningar och kampen för högre löner och bättre arbetsvillkor intensifierades. Sockerbruksarbetarna var den största fackföreningen i Landskrona och hade 1904 453 medlemmar. Carl Fredrik Hägg (IDstory) arbetade i 28 år vid sockerbruket och har i unika bilder skildrat skillnaden mellan överhet och arbetare.

Tranchells familjegrav

Kyrkogårdar rymmer och gömmer en del av vår kulturhistoria. Inte ens stadens sockerkungar har undgått att deras namn av naturen och tidens gång gjorts allt mera oläsliga. Det är tid att göra något.

Det vore en intressant projektuppgift för några gymnasieelever i Landskrona att se till att denna gravsten åter kan läsas. Först får man inhämta tillstånd från kyrkogårdschefen, som kan hantera aktuella formalia och sedan kan man skaffa fram de troligen ganska ringa ekonomiska medel som krävs för att arbetet ska utföras. Nordic Sugar som i Örtofta nära Eslöv driver Sveriges enda kvarvarande sockerraffinaderi är ett företag som bör uppvaktas. Om man lyckas kan deras berättelse och bilder till exempel finnas tillgängliga i anknytning till Landskrona muséums utställning om Tranchell och i ett litet häfte i kyrkan.

I gravplatsens ena hörn har naturen bestämt sig för att det går att leva med det som människor skapat. Det tar lång tid och mångas mödor att bygga nya industrier och även naturen behöver tid att skapa sina verk.

Referenser

• Edith Hemby; 'Säby - sockerbetans socken'
• Landskrona församling
• Säby kyrkogård
• Virtuell rundvandring
• Fria uppslagsverket BiBB
• Text/foto/webb: Johan Schlasberg

Publicerades: 2013.02 Uppdaterades: 2024.11.15

Kopiera webbadressen Dela på LinkedIn på Facebook



You know a lot, we may add a little^®