Dela
Östra kyrkogården i Malmö
Tema: IDstories | Om IDstories
Denna vackra panorambild av en del av Östra kyrkogården i Malmö vill ge dig en känsla av platsens storlek, mötet mellan det ordnade och det fria och visa en del av vårt kulturarv. Östra kyrkogården närmar sig sitt 100 års jubileum och denna berättelse blickar både bakåt och framåt. Läs mer om kyrkogårdens historia, arkitektur och en konstutställning ↓
Människor i rörelse
En kyrkogård är också en mötesplats och en arbetsplats. Här arbetar ungefär 60 personer och många fler vandrar på vägar, i gångar, backar och de privata offentliga rum som varje gravplats är. Vilorum för många och en arbetsplats för några ↓
Sigurd Lewerentz
En nattlig arbetsstund för arkitekten som under flera decennier arbetade med att forma Östra kyrkogården i Malmö.
Vem var han och hur tänkte han? Läs mer om Sigurd Lewerentz ↓
Lewerentz blomsterkiosk
Hit reser många för att se en byggnad som kanske inte ser ut som den "borde".
Detta är Lewerentz sista verk och hur ska vi egentligen förhålla oss till detta? Återställa, bevara eller tänka om på något nytt sätt. Läs mer om blomsteraffären ↓
Läs mer om Kapell och andra Byggnader ↓ på Östra Kyrkogården
Som vore detta en park
Fåglar och djur kan inte skilja mellan Östra Kyrkogården och en Botanisk trädgård.
Även vi kan välja ett trädgårdsperspektiv, om än en annan insikt finns med hela tiden. Se parkbilder ↓
Omvårdnad och trygghet
På Östra kyrkogården arbetar ungerfär 60 personer med inre och yttre skötsel. Gräskanter ansas, ölandstoken skärs ner inför vintern, gångar krattas. Små fordon susar runt med gräsklipp, grenar, jord och verktyg. Mycket handkraft.
Tryggt och lugnt
Det är grundläggande för denna besöks- och arbetsplats att det ska vara tryggt att gå hit och att vara här. Enligt artiklar i Sydsvenskan har det genom åren förekommit hot mot personal, besökare och stölder.
Dåvarande kyrkogårdschefen Malte Sahlgren var allvarligt bekymrad. Man startade samtal med invånarna i det närbelägna Rosengård och andra grannområden. I oktober 2010 pratade jag med flera anställda som ger en bild av att förhållandena är mycket bättre.
Historia och arkitektur
I början på 1900-talet växer Malmö och behovet av en ny kyrkogård ökar. Valet föll på ett markområde i den östra utkanten av staden. Där fanns en ås, Hohögsåsen, som med sina fyra kullar erbjöd både vacker natur och ytor. Åsen har troligen fått namn, om än förändrat, från "den höga åsen". Kullarna har i stort sett jämnats ut idag, två av dom när man skulle bygga Bulltofta flygplats 1939.
Arkitekten Sigurd Lewerentz är en av de som 1916 lämnar in förslag till den nya Östra kyrkogården. Hans bidrag "Ås" vinner tävlingen och han får ett år på sig att bearbeta sitt förslag. Det tar två år och sju månader och beställaren är mycket missnöjd och håller inne arvodet. Men byggnationen kommer igång och Lewerentz ska komma att i perioder arbeta med Östra kyrkogården fram till 1970 då hans blomsterkiosk/ blomsteraffär ↓ invigs.
Östra kyrkogården har utvecklats genom åren och mer om detta kan man läsa på denna sida gjord av Svenska kyrkan↗.
Konstutställning 2002
Utställningen var en del i ett svensk-danskt projekt som hette "Kulturbro 2002". I förordet till katalogen skriver kyrkogårdschef Malte Sahlgren "Med utställningen Östra kyrkogården är det vår förhoppning att visa en kyrkogård med så höga kvalitéer att den i sig kan betraktas som ett konstverk".
Utställningen hade bland annat verk av skulptörerna Antony Gormley ↗ enW (numera världskänd) och Malmöfödde Truls Melin↗ svW. Katalogen innehåller också en text av professorn i arkitektur och Lewerentzkännaren Janne Ahlin som berättar om Östra kyrkogårdens historia och byggnader. Bland annat tar han upp Lewerentz syn på behovet av ett centralaltare i kapellen.
Om centraltare saknas är det möjligt att nya, intressanta rumsformer och planlösningar kunna utvinnas [...] Helst hade han sett att Sankta Gertruds och Sankt Knuts kapell förblivit konfessionslösa, det vill säga helt utan religiösa symboler. Människor med olika bakgrund skulle då kunna ha tillgång till kapellen och utföra sin tros specifika symboler och ceremonier
En tanke som nog idag säkert är lika kontroversiell som när den skrevs. Läs mer om byggnader och kapellen ↓.
Utställningens titel är mycket spännande. Vem kommer, Vem går, Vem blir?
Den skulle kunna vara utgångspunkt för både litterära, filosofiska, sociologiska och många andra arbeten och reflektioner. Om det skulle bli en ny konstutställning på Östra kyrkogården skulle man kunna se delar av denna och mycket annan intressant information om kyrkogården i en ny tillbyggnad till Blomsteraffären.
Sigurd Lewerentz
Om man vill veta mer om Östra kyrkogårdens "chefsarkitekt" Sigurd Lewerentz finns det två bra vägar. Den ena är att besöka några av hans verk och den andra att läsa Janne Ahlins bok "Sigurd Lewerentz - arkitekt". Den är en utmärkt ciceron i en märklig mans levnadsbana och verksamhet och har en gedigen kronologi över projekt och personinformation. Tyvärr är den svårfunnen och borde ges ut i nytryck, gärna med ett nytt förord av författaren.
Det borde kanske också skrivas en annan bok om Sigurd Lewerentz. En samlingsvolym där hans liv och verk belyses från olika håll. Källor.
Lewerentz gravplats
Hans sista vilorum är nästan osynligt i ett verk som har stor synlighet. Som ett sista tecken på att detaljen får sin kraft i helheten. Jag finns här, men höj blicken. Vandra runt.
Denna lilla vita signal från en plats under gräset har ofta en röd hatt. Hittade den en dag några meter bort, kanske ditförd av en gräsklippningsmaskin och en vindpust. Nu är den på plats igen.
Levnadsbana
I en berättelse om Östra kyrkogården är det naturligt att lyfta fram den person som inte bara vann en arkitekttävling 1927 om Malmös nya östra kyrkogård, utan också ägnade sig åt dess utformning under närmare 40 år.
Sigurd Lewerentz föddes i Norrland 1885, året efter en annan berömd outsider och före-sin-tid-person; konstnären och modernisten GAN (IDstory). Bägge avled i Lund. Lewerentz blev 90 år. Ibland omtalas också Lewerentz som modernist, men det kan diskuteras. Min uppfattning är att hans radikalism är för privat, för inåtvänd för att rymmas i den optimistiska framtidstro som modernismen stod för. Hans färgskala från Stockholmsutställningen 1930 dämpas med åren och han väljer en egen väg. När han 77 år gammal får uppdraget att rita en kyrka i Klippan blir det som en privat dialog mellan två skapare, där den enes språk är tegel och den andres diktverk, myter och religiösa tecken.
Lewerentz sista bostad
Hans sista bostad var en lika märklig som anspråkslös "svart låda" på c:a 45 kvadratmeter, ritad av Klas Anshelm ↗ svW. På utsidan är den täckt av samma svarta kvadratiska fält som Blomsterbutiken på Östra kyrkogården. Ljuset kommer från några få takgluggar, inga fönster och en smal glasad dörr mot trädgården.
Den finns kvar om än något utbyggd och att se denna bostad samtidigt som man reflekterar över S:t Petri kyrka i Klippan och Östra kyrkogården skapar en spännvidd som är svår att få grepp om.
Lewerentz - en företagare
1929 startade Sigurd Lewerentz företaget Idesta. Fabriken låg i Eskilstuna och på översta våningen bodde familjen - hustrun Edith f. Engblad och 3 barn.
Han hade varit verksam i företaget i närmare 30 år när han 1956 lämnade över stafetten till sin son Carl Lewerentz, som 1984 säljer företaget.
Namnet Idesta kommer från latinets id est = det är. En gissning är att Lewerentz ville säga "This is it, vi kan det här". Efter en rad ägarbyten ingår det ursprungliga IDesta sedan 2000 i en privat företagsgrupp↗ ägd av en familj Wahlström. På företaget hemsida finns en historik↗ som är intressant att ta del av.
Idesta utvecklade och tillverkade fönsterbeslag och dörr- och fönsterpartier i metall och glas. Därav den blänkande bilden, som är ett utsnitt från en aktuell broschyr. En av företagets leverantörer är metallgrossisten Bröderna Edstrand. För Knut och Oda Edstrand ritade Sigurd Lewerentz 1933-36 denna sommarvilla i Falsterbo ↗ svW.
Enligt Janne Ahlins bok var Sigurd Lewerentz nog ingen lätt person att arbeta för. Han var lynnig och den i perioder 30 personer stora personalen tvekade aldrig om vem som bestämde. Ibland talar vi om framgångsrika företag skapade av invandrare - t ex Herbert Felix och Salvatore Grimaldi, men min reflektion är att man skulle kunna kalla Idesta för skapat av en utvandrare. Om än en sådan i sitt eget land, när han besviken och tagen av det motstånd hans arkitektgärning mött reser till ett "annat land" - fabrikör i Eskilstuna. Det är märkligt att företaget överlevde och finns kvar än idag.
Foto: Anders Clausson
Se bilder i stort format↗
Sankt Petri kyrkan i Klippan
Efter att Sigurd Lewerentz överlämnat Idesta till sin son ägnade han mer tid åt arkitekturen. Han deltar i flera tävlingar, men ofta utan framgång. 1956-60 arbetar han med Markuskyrkan ↗ svW i Björkhagen, Stockholm som räknas som ett av hans största verk. Här använder Lewerentz för första gången karmlösa fönster som sattes på plats med en svart fogmassa och ett markerat vinkelbeslag.
Lamporna vid S:t Petri böjer sig 15 grader i vördnad inför Gud. Arkitekturen i är fylld av referenser och symbolik.
Denna korta del i en kort berättelse önskar mer inspirera till besök och studier än göra anspråk på att vara ett porträtt av en man som var ganska tystlåten av sig, såväl i ord som i skrift, och som bland annat byggde sakrala rum där form och ljus presenterade och ökade tystnaden. Allt för att öppna dörrar till andra dialoger och känslor.
Arkitekter har sina verktyg för att nå reflektiv tystnad. En målare som Mark Rothko eller Anselm Kiefer som 2010 ställde ut på Louisiana når i en del verk samma tystnad längs sina vägar.
Det finns en aspekt till på Lewerentz kyrkobyggnader som borde vara mer tillgänglig; hur ser präster, teologer och kyrkbesökare på hans verk. I sin doktorsavhandling Adversus populum↗ - länken ger en sammanfattning på engelska - har Lars Ridderstedt ett teologiskt perspektiv. På denna sida om Sankt Petri kyrka↗ står om altaret att "Prästen står vid nattvardsfirande bakom altaret vänd mot församlingen ("versus populum"). Titeln Adversus populum syftar på något helt annat, nämligen att L R anser att Lewerentz och hans kollega Peter Celsing vände sig bort från (adversus) samtidens nyttofixering, sociala ingenjörskonst och utopism. Högkyrklighetens betoning av kyrkobyggnaden blev en del i Lewerentz verk.
Mer om Sankt Petri kyrka i Klippan
En stor grupp spanska tegelproducenter beslöt 2008 att de skulle dela ut ett stort europeiskt arkitekturpris. Det döptes till "Klippan Award↗" och delades ut första gången i Klippan år 2008. Och delas kanske ut 2011. Namn och plats är valda för att hedra Sigurd Lewerentz.
Man har som sin logga valt bilden till höger. Formen är lånad av en annan mycket berömd och snillrik skandinav - Piet Hein ↗ daW. En av hans mycket kända dikter (gruks) är
Lille kat, lille kat, lille kat på vejen. Hvis er du, hvis er du? -Jeg er sgu min egen.
Jag har ännu inte sett en bild där Sigurd Lewerentz ler, så Piet Hein får via sin lekfullhet porträttera hans allvars ljusa men dolda sida.
Sigurd Lewerentz Blomsterkiosk och blomsteraffär
Många människor kommer hit för att handla blommor och hedra och pryda sina anhörigas gravplatser. Det drivs en kommersiell blomsteraffär. Färre, men många kommer från andra länder i världen för att se och fysiskt ta på en byggnad med ikonstatus i arkitektvärlden. Det är inte helt lätt att förena dessa perspektiv och historiken och motsättningen fångas
Foto: Karl-Erik Osson Snogeröd
Blomsteraffär
Jag börjar med namnet. Arkitektpersoner har förkärlek för att kalla byggnaden för en blomsterkiosk. Kanske för att detta omoderna ord - vem talar idag t ex om viktualiehandel - mer för tankarna till själva huset än dess verksamhet. Det byggdes för att fylla en funktion och kan förhoppningsvis i framtiden både fylla denna funktion än bättre än idag - en bra blomsteraffär - och samtidigt vara sannare mot Sigurd Lewerentz avsikter, realiserade och orealiserade. Min uppfattning är att en person som ritade kontor, affischer, fönsterbeslag, stolar, fabriker med mera också kan ha ritat en alldeles vanlig ovanlig blomsteraffär. Så får den nu heta.
Ljus och betong
Blomsteraffärens insida är rå betong gjutet i stora kvadratiska former med en liten upphöjning (en sorts grad) i ytterkanterna. Denna grad lär ha vännen och kollegan Bernt Nyberg ↗ svW som upphovsman. Nyberg har bland annat ritat Länsstyrelsen nya byggnad i Malmö och Landsarkivet i Lund. Han har dessutom ritat en av Lunds vackraste privatvillor - i hörnet av Nationsgatan och Pedellgatan.
Ljusinstallationerna är inte bara möjliga att se, de är medvetet synliga och ges därmed ett eget värde. Att två lampor har slocknat skulle en arkitektstuderande nog se som ett tecken.
Fönster
Sigurd Lewerentz använde samma metod för fönsterinfästning i den några år tidigare byggda Sankt Petri kyrkan i Klippan. Fönstren kommer därmed i flukt med fasaden, detta danskfödda uttryck som betyder i linje med fasaden.
Den högra delen av byggnaden är tillkommen 1978 och är inte ritad av Sigurd Lewerentz, så ej heller ritningarna från 1985 på en inte uppförd tredje huskropp. Lewerentz gjorde själv skisser som visar en utbyggnad i tre etapper, men dessa har man av för mig okända skäl ej vidareutvecklat. Interiören kan inte heller anses vara i linje med den estetik som Sigurd Lewerentz eftersträvade. Så här långt kan nog de flesta vara ense.
Kan och bör blomsteraffären förändras?
Det finns personer som hävdar att blomsteraffären bör återställas i sin ursprungliga och tänkta skick och att affärsidkaren t ex skulle kunna få lägre hyra om denne accepterar en del estetiska begränsningar i verksamheten. Synpunkter som dessa kan man bland annat finna i en Facebook grupp↗ med några hundra medlemmar. Det förs också en mer principiell diskussion om upphovsmannens rätt att "inte" få sitt verk förvanskat och att Malmö borde vårda blomsteraffären som en del i sitt kulturarv.
Blomsteraffären
Min uppfattning, i all enkelhet, är att den nuvarande uppdelningen på en ägare och en affärsidkare inte möjliggör några större framsteg i frågan. Svenska kyrkan får ta sitt ansvar och utveckla såväl byggnaden som blomsteraffären. Svenska kyrkan är idag intresserad av att driva begravningsbyråverksamhet, så att driva en unik blomsteraffär förefaller vara en begränsad och måttfull aktivitet med grund i en mycket unik situation. Blomsterkonceptet kan ganska enkelt utvecklas till att omfatta ökad kunskap om hela anläggningen både ur ett hortikulturellt perspektiv och för besökare. Att det krävs en ny estetik för interiör och exteriör skyltning är för mig inget kontroversiellt påstående.
Kapell och andra byggnadsverk
Utöver servicebyggnader rymmer Östra kyrkogården tre kapell, ett inte längre använt krematorium, en byggnad som var tänkt att få en överbyggnad, en klockstapel och en blomsteraffär.
Trappor och höjdförflyttningar
En kyrkogård som delvis ligger på en ås ger möjlighet både för ögat och gående att förflytta sig uppåt och neråt.
Trappan kan här ses både som en symbol och en form av byggnadsverk som ofta enbart betraktas som en praktisk höjdförflyttning.
Trädgårdsperspektivet - Som om detta vore en park
Östra kyrkogården omges av höga träd och på sommaren får man en känsla av att befinna sig i en öppning i ett ås- och skogslandskap. Här finns rikligt med ovanliga växter och kyrkgårdens natur och djurliv skulle också kunna presenteras i en ny tillbyggnad till Blomsteraffären.
Längst bort till höger, i skugga, ligger Blomsteraffären
Och högst upp fanns en som ville ha bättre utsikt
Referenser
- Östra kyrkogården - Svenska kyrkan
- Om Hohögarnas historia
- Sigurd Lewerentz, Wikipedia
- Janne Ahlin, Sigurd Lewerentz - architect, 1987 Heliga rum, SvD nov 2008
- Sept/nov. 2010 har/hade Chalmers i Göteborg (där Lewerentz tog sin grundexamen som arkitekt 1908) en utställning om honom.
- Lars Ridderstedt, Adversus Populum, 1998. Sankt Petri Kyrka i Klippan
- Fria uppslagsverket BiBB
- Foto: Jonas Andréasson och Johan Schlasberg
- Text/webb: Johan Schlasberg
Svenska kyrkan i Malmö
Publicerades: 2010.10 Uppdaterades: 2024.11.17
You know a lot, we may add a little®
