OpenAI har tagit bort ordet "säkert" från sitt uppdrag för att gynna aktieägarna
Originalꜜ(2026.02.13) från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ // Kommentarer (0)ꜜ
OpenAI has deleted the word ‘safely’ from its mission – and its new structure is a test for whether AI serves society or shareholders
OpenAI:s omvandling: från ”säker nytta” till vinstfokus
OpenAI, företaget bakom den mest populära AI‑chattboten, brukade säga att målet var att bygga artificiell intelligens som ”på ett säkert sätt gagnar mänskligheten, utan att begränsas av behovet av finansiell avkastning”, enligt dess mission statement för 2023.
Men ChatGPT‑tillverkaren verkar inte längre lägga samma betoning på att göra det ”på ett säkert sätt”.
En av 171
artiklar på BiBB från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog
AI-relaterat Management Samhälle
När jag granskade OpenAI:s senaste redovisning till den amerikanska skattemyndigheten IRS, som släpptes i november 2025 och avser 2024, noterade jag att OpenAI hade tagit bort ordet ”safely” ur sin mission, tillsammans med andra ändringar. Denna omformulering sammanföll med att organisationen gick från att vara en ideell aktör till ett företag med allt större fokus på vinst och intäkter som snabbt växer.
OpenAI står nu inför flera rättsprocesser kopplade till produkternas säkerhet, vilket gör förändringen nyhetsvärd. Många av kärandena anklagar bolaget för psykologisk manipulation, felaktigt dödsfall och medverkan till självmord, medan andra hävdar vårdslöshet.
Som forskare inom ansvarsutkrävande i ideell sektor och styrning av sociala företag ser jag borttagandet av ”safely” som ett betydande skifte som till stor del gått under radarn – utanför mycket specialiserade medier.
Och jag menar att OpenAI:s omvandling är ett testfall för hur vi som samhälle ska övervaka organisationer som både kan ge enorma nyttor och orsaka katastrofala skador.
OpenAI:s ursprung och strukturförändring
OpenAI, som också ligger bakom video‑AI‑appen Sora, grundades 2015 som ett ideellt forskningslaboratorium. Ursprungligen var syftet att gynna samhället genom att göra forskningsresultat öppna och royalty‑fria snarare än att tjäna pengar.
För att få in kapital till de allt dyrare modellerna skapade OpenAI, under vd Sam Altmans ledning, en vinstdrivande dotterbolagsstruktur 2019. Microsoft investerade först 1 miljard dollar; till 2024 hade summan passerat 13 miljarder.
Som motprestation lovades Microsoft en del av framtida vinster, taksatt till 100 gånger den ursprungliga investeringen. Men bolaget fick ingen plats i OpenAI:s ideella styrelse – och därmed inget direkt inflytande över den AI‑satsning man finansierade.
En finansieringsrunda i slutet av 2024, som drog in 6,6 miljarder dollar från flera investerare, innehöll ett villkor: finansieringen skulle omvandlas till skuld om inte OpenAI omvandlades till ett mer traditionellt vinstbolag, där investerare kunde äga aktier utan vinsttak – och potentiellt ta plats i styrelsen.
I oktober 2025 nådde OpenAI en uppgörelse med delstatsåklagarna i Kalifornien och Delaware om att bli ett mer traditionellt vinstdrivande bolag.
Den nya modellen delar upp OpenAI i två enheter: en ideell stiftelse och ett vinstdrivande bolag.
Den omstrukturerade ideella delen, OpenAI Foundation, äger omkring en fjärdedel av aktierna i ett nytt vinstdrivande public benefit‑bolag, OpenAI Group. Båda har säte i Kalifornien men är inkorporerade i Delaware.
Ett public benefit‑bolag ska ta hänsyn till intressen bortom aktieägarna, exempelvis samhälle och miljö, och måste årligen rapportera nyttan till aktieägare och allmänhet. Men det är upp till styrelsen att avgöra hur dessa intressen ska vägas och vad man faktiskt rapporterar om bolagets nyttor och skador.
Strukturen beskrivs i ett memorandum of understanding från oktober 2025 som OpenAI undertecknat med Kaliforniens justitieminister, och som även stöds av Delawares justitieminister.
Många affärsmedier hyllade draget och förutspådde att det skulle öppna för ännu större investeringar. Två månader senare slutförde SoftBank en investering på 41 miljarder dollar i OpenAI.
Missionen skrivs om – ”safely” försvinner
De flesta ideella organisationer måste årligen lämna in Form 990 till IRS med uppgifter om mål, verksamhet och ekonomi för att styrka skattebefrielsen. Eftersom dessa blanketter är offentliga används de ofta för att signalera organisationens syfte.
I blanketterna för 2022 och 2023 var OpenAI:s mission ”to build general-purpose artificial intelligence (AI) that safely benefits humanity, unconstrained by a need to generate financial return”.
OpenAI:s mission 2023 innehöll ordet ”safely”. Bild i originalet.
I Form 990 för 2024 – inlämnad sent 2025 – har missionen ändrats till ”to ensure that artificial general intelligence benefits all of humanity”. Bild i originalet.
OpenAI:s mission 2024 saknar ordet ”safely”. Bild i originalet.
OpenAI har alltså tagit bort sitt uttryckliga säkerhetslöfte ur missionen – liksom formuleringen om att vara ”obunden” av krav på finansiell avkastning. Enligt tech‑sajten Platformer har bolaget dessutom upplöst sitt interna ”mission alignment‑team”.
Enligt min tolkning signalerar dessa förändringar öppet att OpenAI nu prioriterar vinst högre än produktsäkerhet.
Samtidigt fortsätter OpenAI att nämna säkerhet i mer allmänna formuleringar när man beskriver sitt uppdrag: ”Vi ser denna mission som vår tids viktigaste utmaning. Det kräver att vi samtidigt utvecklar AI:s kapacitet, säkerhet och positiva påverkan i världen.”
Styrelse, ägande och vinstincitament
Ideella styrelser ansvarar för centrala beslut och för att upprätthålla organisationens mission.
Till skillnad från privata bolag får styrelsemedlemmar i skattebefriade ideella organisationer inte berika sig själva genom att ta del av överskott. Om en ideell organisation äger ett vinstdrivande bolag – som i OpenAI:s tidigare struktur – kan investerare ta del av vinster, men de får normalt ingen styrelseplats och kan inte utse styrelseledamöter, eftersom det skulle ses som en intressekonflikt.
I dag äger OpenAI Foundation 26% av OpenAI Group. I praktiken innebär det att den ideella styrelsen har avstått från nästan tre fjärdedelar av kontrollen. Microsoft äger en något större andel – 27% – tack vare sina 13,8 miljarder dollar i investeringar. Anställda och övriga investerare äger resten.
OpenAI:s vd Sam Altman talar i juni 2025 när bolaget försöker ändra sin struktur.
Kapitaljakt och framtida börsnotering
Huvudsyftet med OpenAI:s omstrukturering – som bolaget kallar en ”recapitalization” – är att locka mer privat kapital i kapplöpningen om AI‑dominans.
På den punkten har man redan lyckats.
I början av februari 2026 förde bolaget samtal med SoftBank om ytterligare 30 miljarder dollar, och kan totalt få upp till 60 miljarder dollar från Amazon, Nvidia och Microsoft sammantaget.
OpenAI värderas nu till över 500 miljarder dollar, upp från 300 miljarder i mars 2025. Strukturen banar också väg för en möjlig börsnotering, som inte bara skulle öka kapitaltillgången utan också pressen att leverera avkastning till aktieägarna.
OpenAI uppger att stiftelsens kapital är värderat till cirka 130 miljarder dollar.
Siffrorna är dock uppskattningar, eftersom OpenAI är onoterat. De bygger på marknadsvärderingar, inte på ett faktiskt börsvärde.
När Kaliforniens justitieminister Rob Bonta annonserade den nya strukturen sade han: ”Vi har säkrat eftergifter som ska säkerställa att välgörenhetskapital används för avsett ändamål.” Han förutsåg också att ”säkerhet kommer att prioriteras” och betonade att ”vår högsta prioritet är, och kommer alltid att vara, att skydda våra barn.”
Formella säkerhetsmekanismer – men svagt mandat
Samtidigt innehåller OpenAI:s omstrukturerings‑MOU flera villkor som ska främja säkerhet, bland annat:
- En säkerhets‑ och trygghetskommitté i OpenAI Foundations styrelse har rätt att ”kräva riskbegränsande åtgärder”, vilket kan inkludera att stoppa lanseringen av nya produkter om riskbedömningar motiverar det.
- Det vinstdrivande OpenAI Group har en egen styrelse som vid frågor om säkerhet och trygghet endast ska beakta OpenAI:s mission – inte finansiella hänsyn.
- OpenAI Foundations ideella styrelse utser alla ledamöter i OpenAI Groups vinstdrivande styrelse.
Men eftersom varken stiftelsens eller bolagets mission nu uttryckligen nämner säkerhet blir det svårt att hålla styrelserna formellt ansvariga för just detta.
Därtill kommer att alla utom en styrelsemedlem idag sitter i båda styrelserna, vilket gör det oklart hur de ska kunna utöva oberoende tillsyn över sig själva. Och överenskommelsen med Kaliforniens justitieminister visar inte om han kände till att alla referenser till ”safety” redan hade tagits bort ur missionen.
Alternativa modeller för allmänintresset
Det finns alternativa modeller som, enligt min mening, skulle ha tjänat allmänintresset bättre än den nu valda.
När Health Net, ett ideellt kaliforniskt hälso‑HMO, omvandlades till ett vinstdrivet försäkringsbolag 1992 krävde tillsynsmyndigheterna att 80% av ägarandelen överfördes till en annan ideell hälsofond. Till skillnad från OpenAI hade stiftelsen alltså kvar majoritetskontrollen efteråt.
En koalition av ideella organisationer i Kalifornien har argumenterat för att justitieministern borde kräva att OpenAI överför alla sina tillgångar till en oberoende ideell aktör.
Ett annat exempel är The Philadelphia Inquirer. Denna dagstidning i Pennsylvania blev ett vinstdrivet public benefit‑bolag 2016 och ägs av Lenfest Institute, en ideell stiftelse.
Strukturen gör att Philadelphia‑tidningen kan ta in kapital utan att kompromissa med sin publicistiska mission – journalistik som tjänar lokalsamhället. Den lyfts fram som en möjlig modell för att förnya lokalpressen.
I dag menar jag att allmänheten drabbas av två styrningsmisslyckanden. Dels att OpenAI:s styrelse till synes övergett sitt säkerhetsuppdrag. Dels att justitieministrarna i Kalifornien och Delaware låtit detta ske.
References
- OpenAI has deleted the word ‘safely’ from its mission – and its new structure is a test for whether AI serves society or shareholders, Alnoor Ebrahim (2026.02.13) | The Conversation
- Bilder enligt rättighet. Se original. Länkfel kan uppkomma.
- Artikeln är publicerad med tillstånd
- Om den mycket stora forskar-och mediaplattformen The ConversationORD i BiBB
About BiBB, a media company and an encyclopedia 4.0
Author
Alnoor Ebrahim, Professor of International Business, The Fletcher School & Tisch College of Civic Life, Tufts University
Kommentarer
- Din kommentar // Namn, titel (2025....)
The Conversation: 2026.02.13 Publicerades i BiBB: 2026.03.07
SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ]
SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.
Kategorier 25
The Conversation 171

Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna
You know a lot, we may add a little®