Nedskräpningen i akademisk publicering i fem steg

Originalꜜ(2026.01.06) från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (0)ꜜ

The 5 stages of the ‘enshittification’ of academic publishing

Enshittification når den akademiska publiceringen

När författaren Cory Doctorow introducerade begreppet enshittification 2023 satte han ord på ett mönster som många användare redan märkt i sina egna liv.

De sociala medieplattformar, e‑handelssajter och sökmotorer de använde hade tydligt försämrats i kvalitet. Allt fler började prioritera innehåll från annonsörer och andra tredjeparter. Vinst blev det överordnade målet.

Doctorow beskriver denna nedgång som en dödsspiral: plattformar som en gång erbjöd värde till sina användare övergick steg för steg till att utvinna värde ur dem, utan större hänsyn till konsekvenserna.

En av 138 artiklar på BiBB från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog.
Ingår i Ekonomi. Och Media. Och Vetenskap och universitet.

Men vår senaste forskning, publicerad i Organization, visar att enshittification inte är begränsad till nätet. Den syns nu också i den akademiska publiceringen och tar sig uttryck i fem steg. Samma krafter som urholkar digitala plattformar formar i dag hur forskning produceras, granskas och publiceras.

Den kommersiella akademiska publiceringens storindustri

Akademisk publicering har vuxit kraftigt under de senaste åren.

Mellan 2016 och 2022 ökade antalet artiklar indexerade i större databaser från 1,92 miljoner till 2,82 miljoner. Branschen uppskattas omsätta mer än 19 miljarder amerikanska dollar per år.

La Quotidienne: anslut dig till de 85 000 prenumeranter som litar på oss för sin dagliga nyhetsbevakning.

Prenumerera gratis.

I detta avseende kan den akademiska publiceringen mäta sig med musik- och filmindustrin. Vissa förlag redovisar vinstmarginaler i nivå med teknikjättar som Microsoft och Google.

Denna expansion har fört med sig tydliga tecken på enshittification. Uppkomsten av stora open access‑förlag och oseriösa ”predatory journals” sätter vinst före vetenskaplig integritet. Det har lett till en våg av lågkvalitativa publikationer, ofta maskerade som bidrag till ”special issues”.

Dessa utvecklingar speglar försämringen på nätplattformar, där användarvärde offras för ekonomisk vinst. Parallellerna fick oss att undersöka vilka krafter som just nu ritar om kartan för vetenskaplig kommunikation.

Forskning som kommersiell vara

Sedan 1980‑talet har akademisk publicering blivit allt mer kommersialiserad. Den formas i dag av lönsamhet, konkurrens och prestationsmått. Universiteten har anammat marknadsbaserade styrmodeller och förlitar sig i allt högre grad på indikatorer när de utvärderar sin personal.

Vetenskap köps och säljs och styrs i ökande grad av företagsfinansiering och managementlogik. Forskare har beskrivit denna utveckling – tydlig i den kommersiella akademiska publiceringen – som ”academic capitalism”. Den påverkar vilken forskning som blir av, hur den bedöms och hur karriärer utvecklas.

Open access‑rörelsen var från början tänkt att göra kunskap mer allmänt tillgänglig. Men stora förlag som Wiley, Elsevier och Springer Nature såg den som ett sätt att vältra över produktionskostnaderna på författarna – och samtidigt tjäna mer pengar.

Förlagen införde artikelavgifter (article processing charges), breddade sina tjänster och lanserade nya titlar för att ta större marknadsandelar. När den prestigefyllda tidskriften Nature annonserade sin open access‑modell 2021 kom den med en avgift på upp till 9 500 euro per artikel (ungefär 17 000 australiska dollar).

Övergången till artikelavgifter väckte oro för fallande forskningskvalitet och bristande integritet. I andra änden av spektrumet finns predatory journals som efterliknar seriösa open access‑tidskrifter, men tar betalt utan att erbjuda sakkunniggranskning eller redaktionell kontroll.

Dessa exploaterande plattformar publicerar lågkvalitativ forskning och använder ofta vilseledande namn för att verka trovärdiga. Med uppskattningsvis 15 000 sådana tidskrifter i drift har predatory publishing blivit en stor industri som bidrar till akademins enshittification.

Dessa trender förstärker – och förstärks av – den sedan länge etablerade ”publish or perish”‑kulturen i akademin.

Akademisk enshittification

Utifrån dessa trender identifierar vi en nedåtgående spiral i fem steg för enshittification inom akademisk publicering.

• Kommodifieringen av forskning flyttar fokus från intellektuellt meritvärde till marknadsbarhet.
• Proliferationen av betal‑för‑att‑publicera‑tidskrifter sprider sig och expanderar både bland elit- och predatory‑tidskrifter.
• En kvalitets- och integritetsnedgång följer när vinstdrivna modeller urholkar peer review och redaktionell kontroll.
• Den enorma volymen publikationer gör det svårt att identifiera auktoritativ forskning. Bedrägliga tidskrifter sprider bluffartiklar och piratkopierat innehåll.
• Enshittification inträder. Det vetenskapliga systemet överväldigas av kvantitet, snedvrids av vinstmotiv och berövas sitt syfte: att främja kunskap.

Att återta akademisk publicering som gemensamt god

Vår forskning är en varningssignal om enshittification. Det handlar om ett systemfel som hotar värdet och utvecklingen av akademisk publicering. Akademin styrs i allt högre grad av mätetal, vilket gör att forskning bedöms mer utifrån var den publiceras än utifrån sitt egentliga innehåll.

Men varför lämnar inte användare (och akademiker) helt enkelt sina ”enshittifierade” miljöer? Svaret är detsamma som på många nätplattformar: bristen på trovärdiga alternativ gör det svårt att lämna, även när kvaliteten sjunker.

Att vända utvecklingen kräver interventioner och skapandet av alternativa system. Det handlar bland annat om att ompröva utvärderingsmått, minska beroendet av kommersiella förlag och stärka den globala jämlikheten i forskningen.

Det finns redan lovande alternativ. Kooperativa publiceringsmodeller, institutionella arkiv och policyinitiativ som Coalition for Advancing Research Assessment förespråkar bredare och mer meningsfulla sätt att bedöma vetenskaplig påverkan.

Att återta akademisk publicering som ett offentligt (icke vinstdrivet) system kräver en återgång till icke‑kommersiella modeller och hållbara open access‑lösningar. Kvalitet, tillgänglighet och integritet måste komma före vinst.

Förändring är nödvändig för att värna kärnuppdraget för akademisk forskning: att främja kunskap i allmänhetens intresse.

References

• The 5 stages of the ‘enshittification’ of academic publishing, Martina Linnenluecke and Carl Rhodes (2026.01.06) | The Conversation
• Bilder enligt rättighet. Se original. Länkfel kan uppkomma.
• Artikeln är publicerad med tillstånd
• Om den mycket stora forskar-och mediaplattformen The ConversationORD i BiBB
• About BiBB, a media company and an encyclopedia 4.0

Authors

Martina Linnenluecke, Professor at UTS Business School; Centre for Climate Risk and Resilience, University of Technology Sydney

Carl Rhodes, Professor of Business and Society, University of Technology Sydney

Kommentarer

1. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

The Conversation: 2026.01.06 Publicerades i BiBB: 2026.01.20

---



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 20 The Conversation 138



Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little^®