Många barn vill bli influencers

(2026.06) From Norway to Wisconsin, children want to be social media influencers when they grow up

Referenser | Skribent | Kommentarer (1)

En andraklassare i Norge ritade en YouTube-logotyp när mina kollegor och jag frågade vad de ville bli när de blir stora. När vi frågade varför, förklarade barnet att YouTubers är kända och tjänar mycket pengar.

När vi ställde samma fråga till andraklassare i Wisconsin blev vi förvånade över att ofta få liknande svar: även där ville barnen bli YouTube-influencers när de blir stora.

Jag är forskare inom karriär- och yrkesutbildning. Sedan 2021 har mina kollegor och jag samtalat med en rad elever i låg-, mellan- och högstadiet, så unga som 7 år, i USA och Norge (2024) för att förstå hur barn föreställer sig sina framtida yrken.

Från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog ( 225 )
Hälsa och livsstil Media Samhälle

Vår kommande forskning visar att sociala medier har blivit en av de största påverkansfaktorerna för ungas yrkesval, näst efter familj, vänner eller lärare.

Över 60% av de mellan- och högstadieelever vi undersökte under 2021–2024 uppgav att de ville bli sociala medier-influencers eller valde framtida yrken baserat på vad de såg online. Andra populära val var professionell fotbollsspelare, musiker och skådespelare.

De flesta unga kommer inte att bli framgångsrika sociala medier-influencers. Artur Debat/iStock Photos

Vår metod

I en separat internationell studie från januari 2018 av organisationen Education and Employers fick 20 000 barn i åldrarna 7 till 11 år svara på frågor om sina möjliga framtida yrken och förklara hur de hade fått kännedom om dessa yrken.

Vi valde att använda en liknande metod för att förstå barns yrkesdrömmar och vad som påverkar dem.

I Wisconsin undersökte vi fler än 80 barn i åldrarna 7 till 11 år. Vi genomförde också fokusgrupper med över 140 elever i mellan- och högstadiet om deras studie- och karriärplaner samt vad som påverkat deras idéer.

Därefter genomförde vi intervjuer i Norge med över 60 barn i samma åldersgrupp.

På båda platserna gav vi barnen enkla uppmaningar, som ”När jag blir stor vill jag bli …”. Vi frågade dem också: ”Hur vet du om det här yrket?”

Vi fann att det finns en diskrepans mellan hur skolor hjälper barn att tänka kring möjliga framtida yrken och vilka faktorer som faktiskt påverkar unga när de föreställer sig sin framtid.

Influencerdrömmar

I vissa fall ritade elever så unga som 7 år i Wisconsin och Norge helt enkelt YouTube- eller TikTok-loggan, eller skrev att de ville bli en ”influencer” utan någon tydlig uppfattning om vem eller vad de skulle påverka.

De berättade att YouTubers och influencers ”tjänar mycket pengar” och att ”de vill bli kända”.

Elever ritade också bilder av fotbollsspelare, musiker, skådespelare och prinsessor. Vissa elever nämnde yrkesmål som att bli viltbiolog, pilot, ingenjör eller filmare.

Äldre elever nämnde oftare yrken som sjuksköterska, elektriker, ingenjör, lärare, svetsare, polis och småföretagare – även om drömmen om att bli influencer eller innehållsskapare fortfarande var vanlig bland tonåringar och barn.

Vi fann att sociala medier också hade en positiv påverkan på vissa elever.

En elev i en landsbygdsstad berättade att inlägg och videor online hade inspirerat dem att vilja bli marinbiolog, trots att närmaste hav ligger över 1 300 miles – eller 2,09 miljoner meter – bort.

Skolans begränsade roll

Det är vanligt att elever i mellan- och högstadiet gör digitala intressetest för att förstå vilka yrken som kan passa dem. Många skolor erbjuder också yrkesmässor och möjligheter att följa yrkesverksamma under en arbetsdag.

De flesta elever får dock mycket begränsad individuell vägledning kring karriärval från en studie- och yrkesvägledare.

De får ändå oftast någon form av uppmaningar som ska hjälpa dem att tänka kring vilken typ av yrke de vill ha.

Under ungefär det senaste decenniet har 27 delstater börjat kräva individuella, fleråriga utbildningsplaner som hjälper elever så unga som 11 år att utveckla egna utbildnings- och karriärmål.

År 2015 antog till exempel Wisconsin en ny lag som kräver att skoldistrikt erbjuder studie- och karriärplanering till elever i årskurs 6 till 12. Eleverna gör ett digitalt karriärtest varje år.

Eleverna svarar på frågor om sina intressen, och det digitala programmet föreslår sedan ett yrke. Listan innehåller oftast traditionella yrken som elektriker eller revisor, snarare än mer moderna alternativ som innehållsskapare.

En möjlig förklaring är att många av de digitala karriärplaneringsprogram som skolor använder skapades innan sociala medier blev en central del av ungas vardag.

Vissa skolor har också kurser där gymnasieelever lär sig om olika utbildningsvägar och yrken. Dessa kurser hålls dock ofta endast periodvis, medan gymnasieelever vanligtvis använder sociala medier varje dag. Som följd konkurrerar formell karriärutbildning allt mer med ett konstant flöde av budskap online om arbete, framgång och framtid.

Våra fokusgrupper med elever i mellan- och högstadiet i Wisconsin visade att få elever upplever dessa digitala karriärplaneringsprogram i skolan som hjälpsamma.

Eleverna beskrev karriärplaneringsaktiviteter som ”repetitiva” och som ”samma sak som vi gjorde i mellanstadiet”.

En 17-årig elev i Wisconsin sade att karriärtestet var ett ”slöseri med tid. Testet sa att jag borde bli lastbilschaufför.” Eleven gjorde testet efter att redan ha blivit antagen till sjuksköterskeutbildning.

Eleverna uppgav konsekvent att de lärde sig mer genom samtal med lärare, vägledare, familjemedlemmar och yrkesverksamma än genom digitala frågeformulär.

Även om elever påverkas starkt av sociala medier speglar skolornas karriärbedömningar sällan denna tendens. Spencer Platt/Getty Images

När drömmar inte matchar verkligheten

Många unga lär sig i dag om yrken via TikTok-videor, YouTube-kanaler, profiler i sociala medier och nätgemenskaper. Dessa influenser kan spela en större roll för karriärdrömmar än skolans formella karriärplanering.

Även om många strävar efter att tjäna pengar online som influencers eller innehållsskapare tjänar nästan hälften av alla innehållsskapare online mindre än 15 000 amerikanska dollar per år.

Jag anser att både utbildare och familjer bör inse att unga faktiskt tänker på sina framtida yrken – men att de i större utsträckning lutar sig mot sociala medier, snarare än skolans digitala tester, när de föreställer sig sin framtid.

Referenser

• Original: From Norway to Wisconsin, children want to be social media influencers when they grow up, Matthew Simoneau (2026.06.22) | The Conversation
• Bilder enligt rättighet. Se original. Länkfel kan uppkomma.
• Artikeln är publicerad med tillstånd
• Om den mycket stora forskar-och mediaplattformen The ConversationORD i BiBB
• About BiBB, a media company and an encyclopedia 4.0

Skribent

Matthew Simoneau, Professor of Career and Techcnical Education, University of Wisconsin-Stout Polytechnic

Kommentarer

1. Artikelskribenten säger De flesta unga kommer inte att bli framgångsrika sociala medier-influencers. Verkligheten är att mycket få kommer att bli influencers och än färre blir framgångsrika. Ännu ett exempel på sociala mediers skadliga effekter på (unga) människor. Läs gärna på BiBB: Om sociala medieplattformar är skadliga, varför försöker vi bara skydda barn från dem? av Enrique Dans, professor i Innovation.
   // Johan Schlasberg, chefredaktör på BiBB (2025.09.16)
2. Din kommentar // Namn, titel (2026....)

The Conversation: 2026.06.22 Publicerades på BiBB: 2026.07.01

---



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 25 The Conversation 225



Vad skulle du vilja läsa om på BiBB? Hör av dig.



You know a lot, we may add a little^®