Dela
Maglarps nya kyrka
Tema: IDstories | Om IDstories
Före den 20 maj 2006 var detta en bild på Maglarps nya kyrka i Hammarlövs församling i Trelleborg. Nu en bild på ett avkristnat rivningsobjekt, som fanns på en kyrkogård. Den 7 maj 2007 verkställde länsstyrelsen I Malmö rivningstillstånd för Maglarps nya kyrka. Rivningen påbörjades i september 2007.
Om Maglarps nya kyrka
Kyrkan är riksintressant, eftersom den efter många års diskussioner och rättsprövningar blivit avkristnad. Hur många kyrkor ska Svenska kyrkan behålla och hur ser framtiden ut för de många kyrkor som har stora underhållsbehov. Mer om kyrkounderhåll ↓
Kyrkan ligger vid Skåre fiskeläge strax väster om Trelleborg. Den blev klar 1908. Kyrkan var en av de första som byggdes med maskinslaget tegel och detta har inte klarat de salta havsvindarna. Läs mer om kyrkan på Wikipedia↗ svW
Se större bilder och för att läsa 2 vykort ↓
Silhuett i landskapet i 100 år. Nu har 100 nya år börjat
Att bevara och underhålla kyrkor
Under rubriken Kyrkobygnaden värd att vårda, kan man läsa nedanstående i Svenska Kyrkans årsredovisning för år 2005.
Kyrkobyggnaden är för många människor symbol för hembygden och gemenskapen med tidigare generationer. Den är också heligt rum med plats för egna tankar och det rum där man i gemenskap får ta emot befrielse och upprättelse. Därför har Svenska kyrkan under året på flera sätt arbetat med frågor som gäller kyrkobyggnader och kyrkoinventarier. Det har skett tillsammans med stiftens och samhällets antikvariska och byggnadstekniska experter. Den nationella nivån administrerar den statliga kyrkoantikvariska ersättningen, ett stöd för finansieringen av församlingarnas antikvariska merkostnader.
Kulturminneslagen är ett av de ramsystem som reglerar hur kyrkor ska skötas och bevaras.
När församlingen ville riva Maglarps nya kyrka agerade Länsstyrelsen i Skåne, åberopande kulturminneslagen, för kyrkans bevarande.
Frågan fick avgöras i Regeringsrätten↗, som är Sveriges högsta förvaltningsdomstol. 2005 meddelades tillstånd att riva Maglarps nya kyrka. Läs utdrag ur regeringsrättens dom ↓
Vad som eventuellt ska byggas på kyrkans plats, är ännu ej beslutat.
Att bevara kyrkor är ett krävande kulturhistoriskt uppdrag, som också kostar mycket pengar. Staten har anslagit medel - kallad kyrkoantikvarisk ersättning - som ska balansera de krav och merkostnader som Kulturminneslagen ger upphov till. År 2002 fanns en budget för detta ändamål på 50 MSEK. Budgeten stiger till år 2009 till 460 MSEK per år, för att därefter omprövas. Läs mer om Svenska kyrkans egna kyrkounderhåll och den antikvariska ersättningen↗.
Avsakralisering är mycket sällsynt. Såvitt författaren vet, är det tidigare bara kyrkan på Ven - idag Tycho Brahe museum - och två kyrkor till, som i nutid övergått till att bli en civil byggnad. Att en kyrka rivs är i våra dagar mer sällsynt - än så länge. Uppgifterna är några år gamla.
Under 1800-talets senare del revs över 100 medeltida kyrkor. De nya, ofta stora, kyrkorna kallades ibland Tegnérlador - efter biskopen i Växjö Esaias Tegnér - eller Karl Johanskyrkor.
De nya eller ombyggda kyrkorna var stora och ljusa och hade stora fönsteröppningar, som starkt kontrasterade mot de medeltida kyrkorna med sina högtsittande och små fönster. Omflyttning av befolkningen drev fram nya kyrkor och samma kraft är idag en av faktorerna bakom kyrkoproblemet.
Två vykort, från 2006 och 2008
Utdrag ur Regeringsrättens dom ang rivningstillstånd - Mål 2993-00
Regeringsrätten meddelade dom den 10 juni 2005 angående tillstånd till rivning av kyrkobyggnad.
Klagande: Hammarlövs församling i Trelleborg
Motpart: Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö
Överklagat ärende: Kammarrättens i Göteborg dom den 6 april 2000 i mål nr 1700-2000
(Domen som är på c:a 6 sidor återges ej i sin helhet, Citerad domslutstext är kursiv)
Yrkanden m.m
Hammarlövs församling yrkar att Regeringsrätten undanröjer kammarrättens dom och i första hand beviljar tillstånd till rivning av Maglarps nya kyrka och i andra hand ger tillstånd till rivning av delar av kyrkan. Församlingen anför bl a följande. Maglarps nya kyrka är övertalig ur kyrklig synpunkt. År 1976 hölls den sista gudstjänsten i kyrkan. Församlingen har c:a 1.950 kyrkomedlemmar och ansvarar för totalt åtta kyrkor. Den saknar de ekonomiska resurser som krävs för att restaurera Maglarps nya kyrka. Av samma skäl har den inte kunnat underhålla kyrkan genom årens lopp. Av en skadebeskrivning och kostnadskalkyl från augusti 2004 framgår att kostnaderna för ut- och invändig restaurering av kyrkan, i sådan omfattning att den kan fungera som fullgod gudstjänstlokal, uppgår till 31.2 miljoner kronor.
Man anför vidare att man visserligen kan få kyrkoantikvarisk ersättning och kyrkobyggnads-bidrag, men att detta förutsätter ekonomiska insater man inte har råd med.
Maglarps nya kyrka ligger helt isolerad på släten utan närliggande bebyggelse eller bygemenskap. Kyrkan utgör en "solitär" och ett "udda inslag" i kulturlandskapet. Församlingens sex medeltidskyrkor ligger däremot i karakteristisk bybebyggelse. Maglarps nya kyrka representerar en sentida nygotisk kyrkotradition och har vissa stildrag av jugend och nationalromantik. I Lunds stift finns ett femtiotal kyrkor som till sin grundkaraktär kan betecknas som nygotiska. Maglarps nya kyrka har inte samma höga kulturhistoriska värde som övriga nygotiska kyrkor i stiftet...
Riksantikvarieämbetet avstyrker bifall till överklagandet i ett av Regeringsrätten inhämtat yttrande. Ämbetet anför bland annat följande. Maglarps nya kyrka har i flera avseenden ett stort kulturhistoriskt värde. Den har har ett samhälls- och kyrkohistoriskt värde som vittnar om omstruktureringen av samhället och statskyrkan kring sekelskiftet 1900......Kyrkan har ett arkitektuhistoriskt värde som ett representativt exempel på en framstående [Boklund, min anm], i Skåne verksam, arkitekts verk och utgör ett originellt prov på den stil som bildar övergång mellan nygotik och nationalromantik och jugend. Kyrkan har ett högt arkitektoniskt värde och är såväl interiört som exteriört utförd med hög byggnadsteknisk och hantverksmässig kvalitet......
Skälen för Regeringsrättens avgörande
Man inleder med att repetera vissa fakta om kyrkan och ställer sedan frågan
Frågan i målet är om det är förenligt med lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturminneslagen) att riva Maglarps nya kyrka.
I 4 kap. kulturminneslagen finns, som framgår av kapitlets inledande paragraf, bestämmelser om skydd för kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader m.m. Kyrkobyggnader skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas (2 § ). En kyrkobyggnad som är uppförd före utgången av 1939 får inte på något väsentligt ändras utan tillstånd av länsstyrelsen. I fråga om en kyrkobyggnad krävs alltid tillstånd till bl a rivning av byggnaden. Länsstyrelsen får ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till förhållanden som föranleder ändringen ...
Man tar upp yttrandet av Riksantikvarieämbetet, samt övergår sedan till de ekonomiska frågorna.
Enligt kalkylen beräknas kostnaderna uppgå till 31.2 miljoner kronor för att sätta kyrkan i sådant skick att den kan fungera som en fullgod och värdig gudstjänstlokal. Det är svår att bedöma om beloppet, som synes grunda sig på att kyrkan återställs i sitt ursprungliga skick, är rimligt eller inte.
Man anser att det i vilket kommer att bli dyrt och att församlingen, trots bidragsmöjligheter, kommer att få svårt att klara detta. Med tanke på omliggande kyrkogård torde också möjligheterna till alternativanvändning vara begränsade.
Yrkandet om tillstånd till rivning av Maglarps nya kyrka skall således bifallas. Frågan huruvida delar av kyrkan bör bevaras som ruin och övriga villkor för tillståndet överlämnas till länsstyrelsen för behandling.
Rivningen är nu klar
Referenser
- Nära Trelleborg. Karta | Stiftskartor i Lund
- Fria uppslagsverket BiBB
- Text/foto/webb: Johan Schlasberg
Publicerades: 2006.08 Uppdaterades: 2024.11.15
You know a lot, we may add a little®
