Kriget mot Iran visar vikten av att minska oljeberoendet
Originalꜜ(2026.03.02) från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ // Kommentarer (0)ꜜ
The strikes on Iran show why quitting oil is more important than ever
Samtidigt som Israel och USA attackerar Iran är de globala oljemarknaderna på helspänn.
Oljepriset har redan börjat stiga trots att tillförseln ännu inte störts. Oljehandlare väger in risken att Hormuzsundet kan stängas.
En av 157
artiklar på BiBB från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog
Energi Geopolitik Natur och miljö USA
Ungefär 20% av världens oljehandel passerar genom denna smala vattenväg mellan Iran i norr och Oman och Förenade Arabemiraten i söder. Ett tankfartyg har bombats och trafiken har nästan helt stannat av. På energimarknaderna räcker hotet om störningar för att driva upp priserna.
Olja är inte som de flesta andra råvaror. Kontroll över detta energitäta bränsle formar geopolitiken. Tre fjärdedelar av världens befolkning lever i länder som är beroende av oljeimport för bilar, lastbilar och andra behov. Att styra flödet av olja – och i växande grad gas – har länge använts som påtryckningsmedel, från oljekriserna på 1970‑talet till att Ryssland ströp gasleveranserna till Europa 2022.
Allvarliga störningar i tankfartygstrafiken i Persiska viken skulle skicka chockvågor genom oljemarknaderna och hotar den globala ekonomiska stabiliteten. I Australien har långa köer redan rapporterats när bilister försöker tanka innan priserna eventuellt skjuter i höjden.
I takt med att de internationella spänningarna ökar skyndar sig länder från Kuba till Ukraina till Etiopien att minska sitt oljeberoende och stärka sin energisäkerhet.
Fem decennier av oljeberoende som påtryckningsmedel
Oljans makt blev uppenbar under 1973 års oljeembargo, då stora producenter i Mellanöstern ströp tillförseln för att försöka omforma USA:s utrikespolitik. Priserna fyrdubblades, ekonomierna saktade in och energisäkerhet blev nästan över en natt en central politisk fråga. Sedan dess har OPEC koordinerat tillgången för att driva upp priserna.
I dag ser kontrollmekanismerna annorlunda ut, men makten som oljeberoendet skapar består.
Redan före den senaste USA‑ledda militära offensiven har sanktioner mot stora producenter som Iran och Venezuela minskat utbudet och ritat om handelsflödena.
De nuvarande spänningarna kring flaskhalsar som Hormuzsundet lägger en riskpremie på priserna.
Oljemarknader är framåtblickande, vilket innebär att priserna speglar inte bara dagens tillgång och efterfrågan utan också förväntningar om vad som kan hända härnäst.
Attackerna mot Iran har lett till att priset på Brentolja – den globala referenssorten – handlas runt 76 US‑dollar (cirka 107 australiska dollar) per fat, upp från ungefär 68 dollar (96 australiska dollar) för några veckor sedan. Eftersom priserna är globala kan politisk instabilitet var som helst få ekonomiska konsekvenser överallt.
Vem minskar oljeberoendet?
År 2015 blockerade Indien Nepals oljeimport, vilket utlöste kaos. Som svar uppmuntrade myndigheterna en mycket snabb expansion av elfordon. Oljeimporten har börjat sjunka.
Den rysk‑ukrainska konflikten och USA:s attacker mot Venezuela och Iran har på senare tid satt nytt fokus på att minska oljeimport och stärka den inhemska energisäkerheten.
I oljeberoende Kuba har trycket från USA kraftigt reducerat oljeleveranserna. Strömavbrott är vanliga och bilar står stilla. Som svar importerar myndigheter och företag nu 34 gånger fler kinesiska solpaneler än för ett år sedan.
Det är inte ideologi som driver denna omställning – det är nödvändighet. Importen av elfordon skjuter också i höjden. ”Kuba kan få världens snabbaste energiomställning”, säger en kubansk ekonom till The Economist.
Varför förnybart ändrar spelplanen
Till skillnad från olja behöver solpaneler och vindkraftverk inte skeppas genom maritima flaskhalsar som Hormuzsundet. Förnybar energi handlas inte på samma globalt centraliserade sätt. Elen produceras lokalt och i allt högre grad på många mindre anläggningar.
Ryssland har länge attackerat Ukrainas energiinfrastruktur och kraftverk under kriget. Som svar snabbar Ukraina på utbyggnaden av förnybart, eftersom decentraliserad elproduktion är mycket svårare att slå ut. Som en ukrainsk energiexpert sa till Yale360 kan en enda missil ”slå ut” ett kolkraftverk, medan en vindkraftpark skulle kräva 40 missiler.
Decentraliserad energi är mer resilient, vilket innebär att skador på en enskild park inte slår ut hela nätet.
Motståndskraft genom elektrifierad transport
Elektrifieringen av transportsektorn är en nyckelkomponent i dessa nya strategier för energisäkerhet.
Elfordon som drivs med lokalt producerad el minskar exponeringen mot de globala oljemarknaderna. Det syns tydligt i Etiopiens beslut att förbjuda nya bilar med förbränningsmotor.
Kina importerar merparten av sin olja – mycket av den från Iran. Peking har accelererat sin snabba omställning till elbilar. Förra året utgjorde elbilar 50% av alla nya bilar i Kina och 12% av fordonsflottan totalt. Kina använder i allt högre grad olja till att tillverka plast snarare än som bränsle. Förra årets uppsving i import berodde på att landet byggde upp stora lager inför global osäkerhet.
Australiens sårbarhet
Australien importerar större delen av sina raffinerade bränslen. Landet skulle ha ungefär en månads bensin innan lagren tog slut.
Om krig driver upp oljepriset, sprider sig smärtan vid pumpen till fraktkostnader, matpriser och inflation.
Även om omställningen till elfordon går snabbare nu, ligger Australien efter globalt. Trots att elproduktionen snabbt blir allt grönare är transportsektorn fortfarande nästan helt beroende av importerad olja. Det gör Australien sårbart.
Energipolitik är säkerhetspolitik
Förnybar energi eliminerar inte den geopolitiska risken. Elnäten utsätts för cyberhot. Försörjningskedjor för kritiska mineraler skapar nya beroenden – och mycket av dagens produktion av solpaneler, batterier och elbilar är koncentrerad till Kina.
Men det finns en tydlig strukturell skillnad. Decentraliserade system är svårare att manipulera via logistiska flaskhalsar. Solpaneler producerar lokal energi när de väl är installerade. Sårbarheten flyttas från löpande bränsleimport till beroende av tillverkning.
Olja har präglat världspolitiken i decennier därför att den är lätt att transportera, handlas globalt och för att bara ett fåtal länder har stora reserver.
Att minska oljeberoendet beskrivs ofta som klimatpolitik. Men det är också avgörande för energisäkerhet och nationell säkerhet. Att skära ned på oljeanvändningen ökar resiliensen mot chocker och minskar andra staters påtryckningsmedel.
Iran‑krisen behöver inte leda till långvarigt höga priser. Utbudet kan anpassas. Marknaderna kan stabiliseras. Men beslutsfattare världen över kommer att ompröva klokheten i att vara så exponerade mot globalt handlad olja i en allt mer volatil värld.
References
- The strikes on Iran show why quitting oil is more important than ever, Hussein Dia (2026.o3.02) | The Conversation
- Bilder enligt rättighet. Se original. Länkfel kan uppkomma.
- Artikeln är publicerad med tillstånd
- Om den mycket stora forskar-och mediaplattformen The ConversationORD i BiBB
About BiBB, a media company and an encyclopedia 4.0
Author
Hussein Dia, Professor of Transport Technology and Sustainability, Swinburne University of Technology
Kommentarer
- Din kommentar // Namn, titel (2025....)
The Conversation: 2026.03.02 Publicerades i BiBB: 2026.03.03
SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ]
SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.
Kategorier 20
The Conversation 157

Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna
You know a lot, we may add a little®