Dela

Koleraläkare i Malmö

Koleraläkare

Elias Ekeroth, 1817-1850.
Överläkare från Östergötland
Claes Johan Kjellman, 1827-1853
Koleraläkare från Västergötland
Göthe Thomé, 1820- 1850
Överläkare från Skåne

De dog alla i kolera

Kolera var ända fram i modern tid ett gissel för städerna. Trångbodhet, dålig hygien och ingen kunskap om hur sjukdomen uppkom gjorde den svår att få bukt med. Det var ofta när avloppsvatten, genom okunskap, slarv eller översvämning, kom i kontakt med dricksvattnet som befolkningen fick i sig kolerabakterien.

Malmös dåtida vattenförsörjning var nog över standard. Från Pildammarnas vattenreservoar gick vattnet i rör bestående av ihåliga ekstammar, hela vägen till brunnen på Stortorget (IDstory). Härifrån fick de stora gårdarna sitt vatten genom förgreningar av vattensystemet. Övriga hushåll fick hämta sitt vatten direkt från brunnen eller från egna grävda brunnar. Då kolerabakterien tagit sig in i vattensystemet, fick folk diaréer. Vid långvarig sjukdom torkade kroppen helt enkelt ut och många människor dog.

Varför dog läkarna?

Hela smittskyddet kunde bestå i att man rökte under ett hembesök! Man tvättade sig inte varken före, efter eller mellan patienterna och man snarare spred bakterierna än botade sjukdomen.

Kolera finns överallt i tropiska länder, men även Europa har drabbats. Neapel så sent som på 1970-talet. Till Sverige kom koleran 1834-73 då epidemier bröt ut vid nio tillfällen Störst var den 1834 då mer än 25.000 personer insjuknade. Drygt hälften dog. I Landskrona var det en svår Koleraepidemi i Landskrona 1853 (IDstory) och i den IDstoryn finns en fascinerande berättelse om vad man vid den tiden visste om kolera, dess spridning och orsak.

Referenser

Vad är kolera?, Wikipedia
Rödsot, kallas idag oftast Dystenteri. Wikipedia
UNICEF, fakta om vatten och sanitet
Uppslagsverket BiBB
Text: Christian Kindblad | Foto: Jonas Andréasson

Publicerades: 2004.06 Uppdaterades: 2024.11.14

You know a lot, we may add a little^®