Dela

Kolera i Landskrona

Koleraepidemin i Landskrona 1853

I mitten av 1800-talet var Borstahusen ett litet fiskeläge med c:a 400 innevånare strax norr om Landskrona. I september 1853 kom den ökände dräparen kolera till byn. En fjärdedel insjuknade och 31 personer dog. I oktober dog ingen.

Vad hände och vad visste man om kolera vid denna tid?

Kolera morbus - asiatisk kolera

Kolera var i mitten av 1800-talet en fruktad sjukdom, som ledde till snabb och bevärlig död. Den kallades ofta för asiatisk kolera, eftersom den i flera vågor spreds från Indien. De sjuke fick våldsamma diarréer, muskelspasmer, ögonen verkade sjunka in i ögonhålorna och huden blev mörkblå. En person kunde känna lite illamående på morgonen, för att dö innan nästa dags gryning.

Sjukdomen drabbade t ex England kring 1830 med c:a 22.000 dödsfall, kring 1848 med c:a 52.000 dödsfall och kring 1866 med c:a 2.200 dödsfall. Mellan 1834 och 1874 rapporterades 11 epidemier med kolera i Sverige och totalt dog under dessa c:a 37 000 personer.

Vård av de kolerasjuka

I Åke Jönsson bok om Landskronas historia finns ett kapitel om Koleran i Borstahusen.

Där berättas att ingen av stadens läkare ansåg sig ha tid att sköta de kolerasjuka. Vården fick skötas av veterinär-läkaren Schultz, som lär har gjort det med outtröttlig nit och omsorg. Senare övertogs vårdansvaret av läkarkandidaten Alfred Jönsson, som senare fick 100 riksdaler extra i lön för sin insats.

Borstahusen var under flera veckor satt i karantän och så var också Landskrona. På Gamla kyrkogården i Malmö är tre koleraläkare (IDstory) begravda som dog 1850-1853.

18-åriga Inger var den sista som dog

Minnesstenen

På oläsbart avstånd från närmsta gång, finns en lite vittrad minnessten över de 31 personer som dog i koleran 1853. 18-åriga Inger var den sista som dog.

Idag kan stenen också minna om den fasa som även överlevande och osmittade kände när de stod inför denna okända farsot.

Det var vanligt i Europa att de döda inte fick begravas bland andra, utan avvisades till en egen plats. De döda i Borstahusen begravdes så nära stranden, att de frilades av vågorna några decennier senare. 1896 fick de sin sista vila på Landskrona kyrkogård. Se stenen ↓

Farliga västliga vindar

Landskrona Sundhets-collegii skrev i en rapport om koleran i Borstahusen att dagar med vestliga vindar och nordvestliga vindar (sjövindar) alltid visade största antalet insjuknade.

Om vi bortser ifrån att det nästan alltid blåser västliga vindar i Landskrona, säger dessa rader något viktigt om hur man på den tiden betraktade kolera. I mitten av 1800-talet hade man ingen aning om hur kolera spreds, hur man skulle förhindra den eller hur den kunde botas. Mer, om den långa striden om förklaringen till kolerans uppkomst och spridning ↓

John Snow 1813-1858, räknas som en av världens mest framstående läkare. Han var nydanare inom anestesiologi (narkos) och bevisade kolerans smitt- vägar. 1849 utkom hans verk On the mode of communication of cholera.

Kolera via dålig luft eller dåligt vatten

Under 1800-talets början och vid den tid när fiskarfamiljerna dog i Borstahusen i Landskrona, var dålig luft den helt dominerande förklaringen till kolerans uppkomst och spridning. I luften fanns dåliga ämnen - miasmata - och dessa överfördes via vindarna till nya sjukdomsoffer.

Miasmatismen↗ svW var utbredd i Europa redan under medeltiden och var så självklar för den medicinska vetenskapen i mitten av 1800-talet, att konkurrerande teorier för att förklara kolerans uppkomst bemöttes med kompakt ointresse och förnekande.

Florence Nightingale↗ svW, som idag är en sorts sinnebild för den goda sjuksköterskan, var bara en av många som i det längsta vägrade överge sin tro på miasmatismen. Ledamöterna i de många kommittéer som tillsattes i England för att lösa koleraproblemet, var övertygade miasmatiker.

Många av de mest drabbade levde i en obeskrivlig misär, och man kan ganska lätt förstå att många trodde att koleran uppstod i dessa illaluktande och osanitära miljöer.

John Snow började sin läkar- och forskarbana med att kartlägga hur eter kunde användas som bedövningsmedel vid kirurgiska ingrepp och födslar. Han provade ofta på sig själv. Han uppfann en egen apparat för att administrera (dosera) eter och drygade ibland ut sin privatpraktikerlön med att ta med sig apparaten till olika sjukhus i London. Hans mest kända patient var drottning Viktoria som 1853 hade tillkallat honom vid födseln av sitt åttonde barn (prins Leopold) och sitt nionde barn (prinsessan Beatrice). Detta betydde mycket för synen på smärtlindring vid födslar.

John Snow arbetade först med att förstå användningen eter och senare kloroform. Men de återkommande utbrotten av kolera, fick honom att fundera över hur denna farsot spreds. Han visste inte vad som orsakade själva sjukdomen, utan koncentrerade sig på att försöka förstå hur den spreds. Idag skulle vi säga att han var epidemiolog.

I sitt verk On the Mode of communication of cholera, visade han att kolera spreds via vattnet. Han kartlade bland annat, varifrån varje drabbat hushåll vid Broad Street i London hämtat sitt vatten. Idag är det en berömd händelse hur lyckades övertyga myndigheterna om att ta bort handtaget vid vattenpumpen på Broad Street. Nog inte för att de trodde på honom, utan för att de inte hade någon annan idé om vad som behövde göras.

John Snows bevis för att kolera spreds via vatten tog lång tid att etablera som sanning. Den välkända medicinska tidskriften The Lancet↗ förteg eller ironiserade över hans koleraforskning. Idag erkänns hans pionjärgärning av alla.

Filippo Pacini ↗ enW, 1812-1883, var från början anatom, men den stora koleraepidemin i Florens runt 1845, fick honom att börja leta efter orsaken till kolerans uppkomst.

När John Snow vandrade runt bland husen på Londons gator och samlade in statistik över vattenkällorna, satt Pacini i sitt laboratorium och tittade i sitt mikroskop efter den agens (bacill/bakterie/virus) som orsakade kolera.

Han hittade vad som, sedan 1966, kallas Vibrio cholerae Pacini 1854. Hans upptäckt glömdes bort och koleravibrionen upptäcktes på nytt 1883 av den tyske forskaren Robert Koch ↗ enW. Den heter vibrion för att bacillen verkar vibrera, sedd i ett mikroskop.

Att bota kolera

Idag är det lätt att bota kolera. De allra flesta blir friska genom att de rehydreras dvs. får hjälp att återfå vätskebalansen. Endast de värsta fallen 1-2% kräver antibiotika. Forskning som bland annat publicerats i The Lancet 2005, visar att det räcker med en singeldos ciproflaxin för kolera hos barn.

Kolera förekommer knappast längre i Europa och Amerika. I Afrika och Asien dör troligen många tiotusentals personer↗ årligen i kolera. Se världshälsorganisationen WHO↗.

Delförstoring av texten på gravstenen. Texten har förtydligats

Gravplatsen finns på Landskrona nya kyrkogård i kvarter 25.

Referenser

Kyrkogårdskarta
Åke Jönsson Historien om en stad del 3:115f
Sandra Hempel The Medical Detective
Om John Snow (eng)
Smittskyddsinstitutet om kolera
Fria uppslagsverket BiBB
Text/foto/webb: Johan Schlasberg

Publicerades: 2007.03 Uppdaterades: 2024.11.15

You know a lot, we may add a little^®