IDstory /The Conversation/ + Tags

Kan Trumps tullhot mot Europa ge honom Grönland?

Originalꜜ(2026.01.19) från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (0)ꜜ

Trump has threatened European countries with higher tariffs if he doesn’t get Greenland. Will it work?

Trump trappar upp konflikten om Grönland

I en anmärkningsvärd eskalering av sina försök att ta kontroll över Grönland har USA:s president Donald Trump hotat åtta europeiska länder – Danmark, Sverige, Norge, Finland, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Nederländerna – med 10 % tull på alla varor som förs in i USA från och med den 1 februari, tills han får köpa det semiautonoma danska territoriet. Denna tull ska sedan höjas till 25 % den 1 juni.

En av 138 artiklar på BiBB från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog.
Ingår i Europa. Och Försvar och säkerhet. Och Geopolitik. Och USA.

Å ena sidan är Grönland potentiellt rikt på råvaror och sällsynta jordartsmetaller, mycket attraktiva för amerikanska teknikjättar som kontrollerar viktiga maktcentra i Washington. Å andra sidan hävdar Trump att ett övertagande är nödvändigt av nationella säkerhetsskäl.

Grönland är en del av den suveräna staten Danmark, och varje offensiv åtgärd mot ön skulle utgöra en aggressionshandling.

Under de senaste dagarna har ett mindre antal europeiska trupper anlänt till Grönland för att förstärka dess försvar. Trumps obevekliga hållning har skickat chockvågor genom Europa, som nu ifrågasätter Nato-samarbetets framtid.

Så vad kan hända nu?

USA behöver ett självförsvars–svepskäl

Angreppskrig är förbjudna enligt folkrätten. Enligt FN-stadgan är våldsanvändning endast tillåten när

1. den sanktioneras av FN:s säkerhetsråd enligt kapitel VII
2. den sker i självförsvar enligt artikel 51 som svar på ett väpnat angrepp.

I detta fall, eftersom USA:s anspråk saknar stöd i säkerhetsrådet, skulle varje våldsanvändning kräva ett svepskäl eller en provokation som kan motivera självförsvar – med andra ord ett angrepp eller ett överhängande angrepp.

Som jag alltid säger till mina studenter i folkrätt måste sådana påståenden granskas mycket noggrant, eftersom det finns en lång och brokig historia av den här typen av argument. Huvudproblemet är så kallade ”false flags”, där stater fabricerar eller iscensätter ett hot eller angrepp för att rättfärdiga egna offensiva operationer.

Ett senare exempel är den olagliga våldsanvändningen i den USA-ledda invasionen av Irak 2003. Den motiverades offentligt med två påståenden som saknade faktagrund: att Saddam Hussein hade massförstörelsevapen och/eller nära band till al-Qaida (och därmed till attackerna den 11 september). Även om detta motbevisats fortsätter många att tro på det.

USA vill ta över Grönland som en framskjuten bas, och därför bör vi vara vaksamma på möjliga ”false flags” i detta sammanhang. USA har försökt motivera sina anspråk med att man vill förhindra aggression från Kina och Ryssland, trots att det inte finns några bevis för deras närvaro.

Att rivaler potentiellt skulle kunna få inflytande i en region ger dock inte rätt att använda våld mot en tredje stat. Alla angrepp på Grönland skulle vara ren och skär aggression.

Vad kan Europa göra?

Det finns flera möjliga europeiska svar.

Europa kan skicka trupp, vilket Grönland redan har begärt. Den danska regeringen har redan utökat sin militära närvaro på Grönland och inlett ”Operation Arctic Endurance” i samarbete med allierade som Frankrike, Tyskland, Norge och Sverige.

Men att skicka 50–100 soldater till Grönland är knappast en styrkedemonstration, med ett fåtal soldater för att täcka ytor stora som Schweiz.

Medlemsländerna i Nato har ett avtal om kollektivt försvar. I det osannolika fallet att USA skulle angripa Grönland skulle alliansen sättas på ett hårt prov, inte minst eftersom USA är en sedan länge tongivande medlem. Nato har visserligen överlevt interna konflikter tidigare, som Suezkrisen 1956.

Många frågar sig om Nato skulle upplösas eller om flera medlemmar skulle lämna. Klart är att dess anseende skulle skadas allvarligt och alliansen lamslås under en längre tid.

Europa skulle också kunna hota med att stänga all tillgång till militära baser på europeiskt territorium, vilket kraftigt skulle begränsa USA:s militära förmåga inte bara i Europa utan även gentemot Ryssland, Mellanöstern och Nordafrika.

Det kraftfullaste ekonomiska motmedlet vore dock EU:s Anti-Coercion Instrument (ACI) och utförsäljning av amerikanska statsobligationer, där Europa har stor hävstång (cirka 28 % av de utländska innehaven). Om andra stater, som Kina, följde efter skulle den amerikanska ekonomin sannolikt kollapsa genom en snabb dollar­försvagning. Detta är dock ett ”nukleärt” alternativ som samtidigt innebär betydande risker för Europas finansiella ställning.

Sammantaget befinner sig Europa i en betydligt svagare position – inte bara på grund av militär underlägsenhet, utan också på grund av energiberoendet av USA. Efter den mystiska förstörelsen av Nord Stream-ledningen är Europa kraftigt beroende av amerikansk energi – och det är ingen hemlighet.

Om Europa dessutom agerade mot USA i Grönlandsfrågan skulle man också behöva bära huvudansvaret för stödet till Ukraina i kriget mot Ryssland. Europa skulle då vara hårt pressat på två fronter.

Hur skulle Australien och andra allierade reagera?

Det är tveksamt om särskilt många stater aktivt skulle försvara Grönland mot USA. Men få skulle öppet stödja USA heller. Ett sådant avståndstagande från USA som ”räddare” skulle innebära en djupgående förändring av världsordningen och troligen signalera slutet för den liberala internationella ordningen – och med den varje sken av fungerande internationell rätt.

Alla andra allierade skulle därmed tvingas se USA som en potentiellt oberäknelig partner. Att stärka Trump ytterligare vore mycket farligt: Kuba och Iran finns redan på listan, fler operationer i Venezuela vore möjliga. Han har dessutom talat om att skicka trupp till Mexiko och hotat Colombia. Kanada är redan mycket oroligt, efter Trumps uttalanden om att göra landet till ”den 51:a delstaten” i början av 2025. Var skulle det sluta?

Australien skulle hamna i en extremt svår situation där landet tvingas välja mellan USA, Europa eller en mer självständig linje.

Australien skulle också frukta för AUKUS-avtalet – ett avtal som är centralt för landets försvar. Taiwan skulle börja ifrågasätta trovärdigheten i USA:s säkerhetsgarantier. Den globala opinionen, som redan är mycket negativ till Trump, skulle sjunka ytterligare.

Av dessa skäl är det högst sannolikt att detta i första hand är ett försök från USA att genom hot och påtryckningar tvinga loss Grönland från Danmark. Vissa har undersökt hur USA:s säkerhetsintressen skulle kunna tillgodoses utan att annektera Grönland, men det är knappast poängen för Trump, som vill framstå som en ”stark ledare” inför sina MAGA-anhängare.

Det mest sannolika är att europeiska stormakter kommer att erbjuda eftergifter som gör att Trump kan framställa sig som segrare på hemmaplan. Det har rapporterats att EU‑företrädare överväger att använda Nato för att stärka säkerheten i Arktis och erbjuda USA koncessioner kring mineralutvinning. Detta är klassisk eftergiftspolitik. Stärkt av framgång kan vi räkna med ytterligare aggressiva amerikanska åtgärder på andra håll.

Den långsiktiga skadan gäller USA:s trovärdighet: alla allierade skulle hädanefter varnas för ett nyckfullt och avvikande beteende. Trumps försök att lägga beslag på resurser och framskjutna försvarspositioner visar kanske tydligare än något annat på USA:s relativa nedgång.

Europa ser knappast ut att klara sig bättre – blottat som djupt beroende av USA och med ett tydligt underskott av principfasthet bland medlemsstaterna. Den verkliga förloraren är västvärlden, splittrad och självdestruktiv.

References

Author

Shannon Brincat, Senior Lecturer in Politics and International Relations, University of the Sunshine Coast

Kommentarer

  1. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

The Conversation: 2026.01.18 Publicerades i BiBB: 2026.01.19



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 20 The Conversation 138 2 flags

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®