IDstory /The Conversation/ + Tags

Grönlands naturresurser lär inte ge enorma vinster

Originalꜜ(2026.01.12) från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (1)ꜜ

Why Greenland’s vast natural resources won’t necessarily translate into huge profits

USA hotar Grönland igen. Den väldiga ön befinner sig på nytt mitt i blickfånget när dess naturresurser åter hamnar på den geopolitiska agendan, ett år efter att den dåvarande nationella säkerhetsrådgivaren Michael Waltz förklarade: ”Det här handlar om kritiska mineraler. Det här handlar om naturresurser.”

Grönland har stora tillgångar av både fossila bränslen och "kritiska" råmaterial. Ön förväntas ha reserver av åtminstone 25 av de 34 råmaterial som enligt den Europeiska unionen betraktas som kritiska.

En av 138 artiklar på BiBB från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog.
Ingår i Europa. Och Försvar och säkerhet. Och Geopolitik. Och USA.

EU:s Critical Raw Materials Act från 2024 syftar till att förbättra den europeiska försörjningssäkerheten för dessa råmaterial, och både USA och EU vill minska Kinas dominerande roll på marknaden. Samtidigt upptäcks väldiga oljereserver i havsbanden runt östra och västra Grönland.

Värdet av dessa resurser är svårt att uppskatta eftersom priserna på olja och de kritiska råmaterialen svänger kraftigt. Precis som i fallet med Venezuelas olja kommer det att krävas enorma investeringar för att bygga den infrastruktur som behövs för att resurserna i Grönland ska bli ekonomiskt exploaterbara. Utvinning av både råmaterial och fossila bränslen är kapitalintensivt, med stora startkostnader och långa tider innan projekten kan ge avkastning.

Utöver huvudstaden Nuuk saknas nästan helt vägtrafikinfrastruktur på ön, och dockningsmöjligheterna för stora tankfartyg och containerfartyg är mycket begränsade.

Globalt använder privata brytnings‑ och oljeföretag sig ofta av statsägd eller allmän infrastruktur – vägar, hamnar, elproduktion, bostäder och specialiserad arbetskraft – för att göra sina projekt lönsamma. I Grönland skulle däremot enorma kapitalinsatser behövas redan innan den första lasten mineraler och den första fatet olja kunnat pumpas upp och föras bort.

Regeringen står därför inför ett klassiskt dilemma. Ska man låta privata multinationella företag utvinna resurserna – men samtidigt riskera att förlora största delen av inkomsterna? Eller ska man insistera på statlig ägande, men därmed ställas inför stora svårigheter i att hitta både kapital och tillräckligt med statlig administrativ kapacitet för att genomföra utvinning?

Gruvbrytning – historia och nutid

Grönlands mineralrika natur har varit känt en längre tid. I april 2025 visade den danska statliga radiokanalen DR en dokumentär om hur Danmark historiskt sett gjort inte redovisade vinster på en kryolitgruva i Grönland.

Den ledde till en stor politisk och medial kris, där vissa menade att den pressade upp bilden av Grönland som ekonomiskt beroende av Danmark. Mineralfrågan är en framträdande, men känslig, fråga i Grönlands relation till resten av världen.

Utländska företag har försökt etablera lönsamma brytnings‑ och oljeprojekt på ön i årtionden, men med få mätbara resultat. I motsats till USA:s president Donald Trumps påståenden har amerikanska företag faktiskt haft möjlighet att etablera sig på Grönland i många år. Det är kombinationen av extrema klimatförhållanden och det kapitalintensiva utmaningarna som hittills avskräckt brytningsverksamhet från att nå kommersiell skala.

Grönlands naturresursminister Naaja Nathanielsen uttryckte 2025 att hon vill se brytningen bli ett ”mycket bra, stabilt tillägg” till landets övervägande beroende av fiskerinäringen.

Samtidigt införde Grönlands nya socialistiska regering, Inuit Ataqatigiit, 2021 ett förbud mot uranbrytning av miljöskäl. Det australienska bolaget Energy Transitions Minerals (ETM) stämde 2023 Grönland och Danmark på 76 miljarder danska kronor vilket motsvarar nästan fyra gånger Grönlands BNP.

Bolaget hävdade att det förlorat framtida vinster när projektet i Kuannersuit/Kvanefjeld avslutades. Danska domstolar har dock avfärdat kritiken mot de flesta av ETM:s krav som grundlösa och det har också väckts farhågor att ETM kan gå i konkurs och därmed undkomma stora rättegångskostnader.

I ett uttalande hävdade ETM att dess dotterbolag GM ”arbetat i gott samförstånd i mer än ett decennium, i tät samverkan med grönländska och danska myndigheter” och att båda regeringarna använde GM för att marknadsföra Grönland som en säker investeringsplats för brytningsbolag.

Men forskning från 2025 har pekat på liknande beteende som ”spelat offer”, det vill säga när företag uppfattar eller konstruerar sig själva som offer för orättvisa processer snarare än mäktiga aktörer med vinstintressen.

Enligt en geolog innehåller Grönland bland annat stora reserver av sällsynta jordartsmetaller och andra kritiska material, vilket gör ön till en viktig aktör i framtida energisystem och militärteknik.

Uran, koppar och pengar

Gruvbrytning i den grönländska berggrunden skulle medföra ekonomiska och politiska vågor även i Köpenhamn, eftersom Grönland och Danmark har ett avtal om delad inkomst av brytningsvinster. Som en del av den gradvisa övergången till mer självstyre äger Grönland nu sina egna naturresurser.

Danmark finansierar dock fortfarande närmare hälften av statens budget genom en årlig "blocksubvention" på 3,9 miljarder danska kronor, som går till att stödja den nationella ekonomin som i huvudsak bygger på fiske. Enligt ett dokument från Europeiska parlamentet planeras att Danmarks blocksubvention ska minska med 50 procent av inkomsten från brytning, vilket praktiskt taget innebär en 50‑50‑delning av brytningsintäkterna ända upp till beloppet av blocksubventionen.

Nyligen fick det australiensk‑amerikanska bolaget Critical Metals tillstånd att bygga en permanent kontorsbyggnad inom ramen för projektet Tanbreez i södra Grönland, som syftar till att leverera sällsynta jordartsmetaller.

Dagen därpå meddelade gruvbolaget Amaroq att USA överväger att investera i dess projekt i södra Grönland via den amerikanska export‑ och importbanken, EXIM. Om statliga lån godkänns skulle detta utgöra Donald Trumps första lån till ett gruvprojekt utomlands.

En nyare exekutiv order från president Trump har avsatt 5 miljarder amerikanska dollar till projekt kopplade till kritiska mineraler som anses väsentliga för USA:s nationella säkerhet. Det visar hur nära kopplat utvinning av resurser är till militära verksamhet och strategiska intressen.

Fossila bränslen och framtiden

Det är däremot osannolikt att produktion av fossila bränslen startas snabbt i Grönland. 2021 införde regeringen ett förbud mot sökning efter och utvinning av fossila bränslen av miljöskäl, och en parlamentarisk majoritet fortsätter att förespråka det.

Givet de svängande priserna på olja och gas, liksom de extremt hårda klimat‑ och infrastrukturproblemen är utvinning av fossila resurser osannolikt även om USA skulle annektera Grönland.

Det finns många anledningar till att Trump‑administrationen vill stärka USA:s närvaro i Arktis, framför allt för att öka den relativa makten gentemot både Ryssland och Kina. Men naturresursutvinning är sannolikt inte något centralt mål i sig.

USA har redan militärbaser i Grönland, som följd av ett försvarsavtal med Danmark. Det gör det mer troligt att USA: senaste aktiviteter och hot snarare utgör ett nytt, melodramatiskt kapitel i landets imperialistiska visioner än en genomtänkt resursstrategi för Grönland.

References

Author

Lukas Slothuus, Postdoctoral Research Fellow, School of Global Studies, University of Sussex

Kommentarer

  1. Flera studier har lyft fram och analyserat de enorma problemen med utvinning av naturresurser på Grönland. Att beskriva dessa som relativt "nåbara" är ett medialt narrativ för att skönmåla Trumpregimens - och Trumps personliga - megalomaniska visioner.
    // Johan Schlasberg, chefredaktör på BiBB (2026.01.29)
  2. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

The Conversation: 2026.01.12 Publicerades i BiBB: 2026.01.28



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 20 The Conversation 138 2 flags

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®