IDstory /The Conversation/ + Tags

Generativ AI kan bli värdelös – och det kan vara bra

Originalꜜ(2025.09.28) från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (0)ꜜ

Generative AI might end up being worthless — and that could be a good thing

I jakten för att tjäna pengar på den generativa artificiella intelligensens guldrusch talas det sällan om ett möjligt framtidsscenario: vad händer om tekniken aldrig fungerar tillräckligt bra för att ersätta dina kollegor, företag misslyckas med att använda AI på rätt sätt eller om de flesta AI-startups helt enkelt går omkull?

Nuvarande uppskattningar antyder att stora AI-företag står inför ett intäktsunderskott på 800 miljarder USD.

En av 100 artiklar på BiBB i kategorin The Conversation

Hittills är genAIs produktivitetsvinster minimala och främst till nytta för programmerare och copywriters. GenAI gör en del smarta och användbara saker, men är ännu inte motorn i en ny ekonomi.

Det är ingen dålig framtid, men den skiljer sig från den som driver rubrikerna idag. Och det är en framtid som inte passar in i den berättelse AI-företagen vill förmedla. Hajpen driver nya investeringsrundor med löften om enorma framtida vinster.

Kanske visar sig genAI vara värdelöst – och kanske är det helt okej.

Oumbärligt eller oförsvarligt?

Gratis genAI-tjänster och billiga abonnemangstjänster som ChatGPT och Gemini kostar mycket att driva. Men just nu ökar frågorna om hur AI-företagen egentligen ska tjäna pengar.

OpenAIs VD Sam Altman har varit öppen med hur mycket pengar företaget spenderar, och skämtade en gång om att varje gång användare säger “please” eller “thank you” till ChatGPT kostar det företaget miljoner. Exakt hur mycket OpenAI förlorar per chat är det ingen som vet, men Altman har även sagt att trots betalversioner går tjänsten med förlust på grund av de höga beräkningskostnaderna.

Som många startups har genAI-företag följt den klassiska spelplanen: bränna pengar för att locka och låsa in användare med en oumbärlig produkt. Men de flesta teknikjättar har inte lyckats genom att skapa dyra produkter, utan genom att erbjuda billiga produkter som användarna inte kan sluta med, ofta finansierade av annonser.

När företag försöker hitta nya intäktskällor uppstår det som journalisten Cory Doctorow kallat “enshittification” – den gradvisa försämringen av plattformar. I detta fall innebär det fler annonser för att täcka upp för att tjänsten är gratis.

Läs mer: Internet är sämre än det brukade vara. Hur hamnade vi här, och kan vi gå tillbaka?

OpenAI överväger att ta in annonser i ChatGPT, även om företaget säger sig vara ”mycket genomtänkta och smakfulla” i sitt tillvägagångssätt.

Det är för tidigt att avgöra om denna modell kommer fungera för genAI. Det är fullt möjligt att annonser inte kommer täcka de enorma driftskostnaderna. GenAI riskerar snarare att bli en belastning.

De dolda kostnaderna för AI-modeller

Ett annat växande problem för genAI är upphovsrätten. De flesta AI-företag har stämts för att ha använt innehåll utan tillstånd eller tvingats ingå dyra licensavtal.

GenAI har ”lärt sig” på många diskutabla sätt, inklusive att läsa upphovsrättsskyddade böcker och skrapa nästan allt som skrivs online. En modell kan till och med återge 42 procent av den första Harry Potter-boken.

Läs mer: Kanadensiska medier stämmer OpenAI för upphovsrättsintrång – men kommer de att vinna?

Dessa AI-öretag står inför en ekonomisk huvudvärk: att lobba för undantag från upphovsrätt, eller att betala utgivare och skapare – vilket riskerar att göra modellerna till en ekonomisk belastning.

Den amerikanska AI-startupen Anthropic försökte betala författare 3 000 USD per bok för att träna sina modeller, vilket skulle ha kostat 1,5 miljarder USD totalt. Men avtalet underkändes av domstol. Med en företagsvärdering på 183 miljarder USD riskerar sådana rättsprocesser snabbt att bli förödande.

Slutsatsen är att AI helt enkelt är för dyrt för att ägas – och riskerar att bli en ”toxic asset” [giftig tillgång]: något som är användbart, men inte värdefullt i sig självt.

Billig eller gratis genAI

Meta har strategiskt släppt sin genAI-modell Llama som öppen källkod. Oavsett om det var för att skada konkurrenter eller visa en annan etisk hållning, innebär det att vem som helst med en hyfsad dator kan köra en lokal version av Llama gratis.

Öppna AI-modeller är en strategi för att skapa marknadsandelar, men med oväntade bieffekter. De är inte lika avancerade som Gemini eller ChatGPT, men bra nog – och framför allt gratis (eller billigare än kommersiella modeller).

Öppna modeller skapar problem för AI-företagens höga värderingar. Den kinesiska aktören DeepSeek fick AI-aktier att störtdyka när de släppte en öppen modell som matchade kommersiella alternativ. Motiven är oklara, men framgången bidrar till växande tvivel kring om genAI verkligen är så värdefullt som antagits.

Läs mer: Varför kostar stora AI så många miljarder – och hur DeepSeek förändrade spelreglerna

Öppna modeller blir mer utbredda och enklare att använda. Med tillräcklig framgång kan kommersiella AI-företag få svårt att sälja sina tjänster i konkurrens med gratisalternativ.

Investerare kan bli mer skeptiska, vilket kan minska tillgången på riskkapital. Och även om öppna modeller juridiskt angrips blir de mycket svårare att radera från internet.

Kan AI någonsin ägas?

Tanken att genAI är värdelös innebär också ett erkännande: kunskap är immateriellt värdefull. De bästa modellerna är tränade på världens samlade kunskap – en volym information vars verkliga pris inte går att beräkna.

Ironiskt nog kan AI-företagens försök att kommersialisera denna kunskap vara just det som fäller dem; en resurs så ovärderlig att den inte kan prissättas. Modellerna är så beroende av kollektivt intellektuellt arbete att deras resultat inte går att äga fullt ut.

Om genAI inte kan generera hållbara vinster blir följderna blandade. Kreatörer som vill sluta avtal med AI-företag riskerar att bli lottlösa. Det blir inga stora checkar från OpenAI, Anthropic eller Google om modellerna visat sig vara belastningar.

Utvecklingen av genAI kan också stanna upp, vilket lämnar konsumenterna med ”tillräckligt bra” gratisverktyg. I ett sådant scenario blir AI-företagen mindre viktiga, tekniken mindre kraftfull – och det kanske är helt okej. Användarna får ändå tillgång till fungerande verktyg, samtidigt som de slipper ännu en runda av överskattade löften som går i kras.

Hotet om att AI är mindre värt än förväntat kan till och med vara det bästa skyddet mot de växande storföretagen. Om affärsmodellen för generativ AI visar sig ohållbar – vad kan då vara en mer träffande plats för detta imperium att rasa än i balansräkningarna?

References

Author

Fenwick McKelvey, Associate Professor in Information and Communication Technology Policy, Concordia University

Kommentarer

  1. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

The Conversation: 2025.09.28 Publicerades i BiBB: 2025.09.30



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 20 The Conversation 100 2 flags

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®