Dela

GAN Gösta Adrian-Nilsson

Tema:  IDstories | Om IDstories

Konstnären och författaren Gösta Adrian-Nilsson, 1884 - 1965, omtalas ofta som en outsider. Han skapade sin egen värld och allt fler har idag lärt sig se vad han såg.

GAN är en för många välkänd konstnär vars verk ofta förekommer på auktioner. Hans liv, verk och plats i konsthistorien är väl dokumenterat av f d museichefen och GAN-specialisten Jan Torsten Ahlstrand, Viveca Bosson och andra. Denna berättelse vill inspirera sina läsare att lära sig mer om GAN.

Vem var GAN?

Det utsnitt ur ett foto av GAN antyder via en spegling hans dubbla natur. I sina unga dagar en dandy, radikal författare och konstnär. Homosexuell i en tid när detta skulle döljas. Beundrade och målade maskiner, sjömän, uniformer, tåg och framtiden.

GAN räknas som en av Modernismens pionjärer i svensk konst. En av GANs hjältar i unga år var författaren Oscar Wilde. Det finns till och med en ateljébild på GAN från 1908 där han ser ut som en elegant ung man. Men snart blev han mer av en arg ung man som gick i polemik mot de som kritiserade hans måleri. Avantgardisten från åren 1916-1919 åkte till Berlin för att andas ny luft. Där träffade han bland andra Herwarth Walden - gift med LandskronaflickanNell Walden (IDstory) - som grundat den radikala tidskriften och galleriet Der Sturm. I april 1915 deltog GAN i utställningen Schwedische Expressionisten på Der Sturm.

Bland de visade dukarna fanns målningar av tåg och en med Lunds domkyrka som motiv.

Det finns ganska få verk av GAN på Internet och detta hänger samman med rättigheter att publicera konstverken. Kanske får vi tillstånd att publicera fler konstverk efterhand. Se konstverk av GAN i denna berättelse ↓

Efter en kortare tid i Berlin följde Paris 1920 och kontakt med bland andra Fernand Legér och kubisterna. Han publicerar skriften Den gudomliga geometrin 1922 och blir vän med lundabon och silversmeden Wiwen Nilsson. Mer om GANs historia↓

Var finner man GANs verk?

I Lund kan man gå till Kulturen↗ och deras permanenta utställning om Modernismen. Fler ställen att se GANs verk ↓

En stor utställning med verk av GAN, presenterades på Malmö Konstmuseum den 5 juni  2011- 4 september 2011 i samarbete med Waldemarsudde↗ i Stockholm.

Egon Östlund och Halmstadgruppen

1914 träffade GAN Egon Östlund som då var en ung ingenjör vid Motala Verkstad. Han var en mentor för Halmstadsgruppen och sammanförde denna med GAN. Han var en betydande konstsamlare. Hans efterlämnade dokument bl a i form av brev till och från GAN finns på Universitetsbiblioteket i Lund, tack vare en donation av Crafoordska stiftelsen.

Viveka Bosson och Halmstadgruppen

Ur GANs perspektiv kanske ordföljden ovan skulle varit omvänd. Viveka är dotter till Halmstadgruppens Axel Olsson. I boken om GAN berättar hon både om sina möten med GAN och om hans verk. 1956-57 höll Viveka Bosson på att fördjupa sig i GANs verk och fransk 20-tals konst och besökte GAN i hans våning i Stockholm. De träffades därefter flera gånger och korresponderade med varandra.

.. GAN var då ganska bitter över att ha aldrig rönt rättvis uppskattning i Sverige. Min far, Erik Olson, hade rått mig att ta med en flaska whisky och ett par biffar som jag tillredde på hett järn, saftiga och blodiga. Det fick honom på gott humör. Han berättade att han drack mjölk varannan dag och whisky varannan. Så slapp han att bli åderförkalkad och alkoholiserad, trodde han. Hur det var med det senare kan diskuteras. Hans språk var kraftfullt som hans skrift, såväl i brev som på målarduken och han hade fortfarande pregnans och styrka i sin personlighet. ... (Viveka Bosson ur GAN, 2002)

Fernand Legér och andra i Paris

I en tid när man inte kunde sitta hemma i Blålilla och tanka hem högupplösta bilder redan före vernissagedagen fick man åka ganska långväga för inspiration. GAN flyttade till Paris 1920 och bodde där till 1925 med avbrott för två längre vistelser i Sverige. Han hade ateljé i samma hus som Fernand Léger. GAN träffade också bland andra den ryske (ukrainske) målaren och skulptören Archipenko ↗ enW

En roande berättelse i berättelsen

I boken om GAN skriver galleristen Kent Belenius (Galerie Bel'Art i Stockholm)

Edvin Ganborg (då Andersson) var torpedeldaren nr 629 vid 2:a eldarekompaniet vid Kungliga Flottan då han träffade GAN för första gången på våren 1917. En skröna om detta möte har berättats av Nils Lindgren: Då GAN gick ner på pissoiren på Norrmalmstorg i Stockholm för att uträtta sina behov, ser han en storvuxen sjöman stå där. Plötsligt kommer tre kavallerister ner och utbrister: "Här ska inte flottan stå och pinka". Ett våldsamt slagsmål utbröt, där sjömannen Edvin sopade ner alla tre. GAN blev så mäkta imponerad av styrkan, av modet, så han bestämde sig för att bjuda Edvin på Berns redan samma kväll. Efter maten promenerade de båda hem till GAN, där han visade sina målningar. GAN målade 1917 ett "porträtt" av Edvin (II Eld 629) och inspirerades av denne till några av sina största sjömansmålningar. Omkring 1935 återupptog de kontakten. Edvin hade gått i land, bosatt sig i Norrköping, gift sig och fått två barn, Bengt och Elly. Strax efter kriget bytte Edvin namn till Ganborg och kom under ett par decennier fram till mitten av 50-talet att fungera som återförsäljare av GANs konst i Norrköping, vid sidan av sitt arbete som maskinist.

Kent Belenius har gjort mycket för att i egna och andras utställningar sprida kunskap om GAN.

En insats som kom att roa många barn är när han hemma hos Egon Östlunds son Olle hittade originalmålningarna från 1920 till Lille Olles resa. Lennart Hellsing skrev denna barnbok 1984.

Text Lennart Hellsing

I sommar, i sommar i sommarns sköna dar då sticker jag till havs med den och jorden runt jag far."

Den största publika samlingen av GANs verk finns på Kulturen↗ i Lund. De ingår i Kulturens permanenta Modernistutställning. Enstaka verk finns t ex på Malmö museum, Waldemarsudde, Östergötlands museum och några till.

Det är komplicerat med publicering av GANs verk, därav fler länkar än bilder. Se några målningar av GAN via Artnet↗ och målningen X på Östergötlands museum↗.

Litteratur om GAN

Bokomslaget bredvid är en bok från 2002 utgiven av Mjellby Konstgård. En förträfflig källa till kunskap, bilder och ett viktigt underlag för denna berättelse. Författare är Jan Torsten Ahlstrand, Viveka Bosson och Kent Belenius. Boken innehåller också en mer omfattande litteraturförteckning.

Arkiv och ädre litteratur

På Universitetsbibilioteket i Lund finns 2.8 hyllmeter arkiverade dokument av och om GAN. T ex brev, dagböcker, biographica, manuskript och fotografier. Utdrag ur GANs dagböcker och ur brev där Halmstadsgruppens Axel Olson och Erik Olson skriver om GAN, finns också att läsa i boken om GAN från 2002.

Några utställningar

I Lund kan man gå till Kulturen och deras permanenta utställning om Modernismen.

En stor utställning med verk av GAN, presenterades på Malmö Konstmuseum den 5 juni  2011- 4 september 2011 i samarbete med Waldemarsudde i Stockholm som ockå hade en utställng med GAN 2011

Fabriks- och Hantverksföreningen firade 150-års jubileum 1997. Det firades bland annat med att man gav ut en bok innehållande flera bilder på verk av GAN som han målade direkt på väggarna i Stora salen. De bär namn som Morgonen, Aftonen och Pegasus och målades 1927 och renoverades 1987. Mattan på golvet framför fondmålningen är designad av GAN - (nyrenoverad och vävd i skånska Tågarp) - och innehåller i ett av hörnen en bild på vad som är eller i varje fall skulle kunna ha Krognoshuset i Lund (IDstory) som inspiration. Den centrala målningen ovan - Livskampen - är dock inte en väggmålning. Jan Torsten Ahlstrand skriver i en artikel i boken

Livskampen är i kontrast till de båda eteriska kvinnofigurerna ett manligt drama. GAN var förtjust i manliga sporter, och utgångspunkten är en (något äldre) målning av amerikansk fotboll, där en klunga idrottsmän kastar sig framåt efter en boll. Men för att lyfta upp detta prosaiska drama till en symbolisk nivå har GAN avlägsnat bollen och placerat sina kraftfulla mansgestalter uppe i rymden mot bakgrund av mörka molnmassor, där solen är på väg att bryta fram. Den amerikanska fotbollsmatchen förvandlas därmed till en symbolisk framställning av kampen för tillvaron, där den starkaste triumferar ... (sid 67)

Texten är spännande och visar än en gång på betydelsen av en guide in i en bildvärld som ska läsas på ett annat sätt än hur våra ögon spontantolkar det bildflöde vi idag översköljs av och lever i.

Detta bokomslag inramar Kulturens årsbok för 1997 - Aspekter på Modernismen. Årsboken är en utmärkt introduktion till det vi idag valt att kalla Modernismen. I sitt förord säger tidigare Kulturenchefen Margareta Alin och 1:e antikvarien Eva Kjerström Sjölin

Det som kännetecknar modernismen: framtidstron, utopierna, internationalismen, den starka viljan till förändring, övertygelsen att man med konsten kan förändra samhället, tron på en enhet mellan konst och liv, tron på konsten ut i vardagen, viljan att riva murarna mellan olika konstarter, att bejaka det omöjliga, att spränga gränser ...

Det är lite frestande att här göra ett inlägg om konsten idag verkligen har den verkningskraft som både modernisterna och förordsförfattarna uppenbarligen tror och vill tro. Men åter till Årsboken. Jan Torsten Ahlstrand har med tre artiklar: om "Det abstrakta och det geometriska - GAN och Wiven Nilsson", "Modernism och medeltid - GAN och Wiven Nilsson", "Moderniteten och idrotten - GAN som unikt svenskt exempel".

Här kan inflikas att Wiven Nilsson är mer känd än Karl Edvin Nilsson↗ även om det är samma person:-)

Bland flera andra intressanta artiklar måste nämnas Cecilia Nelsons "Syntes av en stad".
Målningen har Lunds centrum som motiv, ägs av Lunds kommun och kan beskådas på Kulturen i Lund. Så här skriver Cecilia Nelson

Portalen till domkyrkan, ett hungrigt öppet fönster, är på målningen placerad strax under bildytans mitt. Den är kraftigt belyst och fungerar därför som blickpunkt i nattskildringen av Lund. Över portalen reser sig västfasaden och tornen; de tycks ta spjärn och sträcker sig bakåt - uppåt. Runt domkyrkan trängs husen. Skenet från gatlyktor belyser huskropparna punktvis och målningen får därför en dramatisk gestaltning med markerad rytm av ljus och mörker. Husen, skorstenarna och gatorna flammar upp och försänks åter i dunklet...........Man skulle vilja säga: Lund sedd ovanifrån, från ett litet flygplan som stryker tätt, tätt över staden och som får den att röra sig i flygplanets riktning ...

Denna fångande beskrivning borde locka många att besöka Kulturens Modernistutställning. Tänk om Kulturen rent av skulle reproducera målningen på ett större vykort och lägga ut den på sin hemsida, så att vi t ex att kunnat länka till den just här. Så lätt var det.

Gravplats

I sin sista viloplats på Norra kyrkogården i Lund smälter han väl in i miljön - se gravplatsen ↓. Dessutom får han sista ordet i denna IDstory.

Närbild av GANs gravsten. I förgrunden ser man föräldrarna Anna och Nils Nilssons gravstenar. Föräldrarna drev ett litet hökeri i korsningen Trädgårdsgatan och Korsgatan.

Man kan notera att årtal (1884 - 1965) saknas och att GAN troligen önskat ha det så.

Gravplats på Norra kyrkogården i Lund

GAN var noga med att bli betraktad som konstnär. En annan av Lunds och Sveriges mest kända konstnärer - Carl Fredrik Hill (IDstory) - valde att på sin gravsten sätta ett annat epitet på sin person.

Sista ordet till GAN

I GANs programskrift, Den gudomliga geometrin från 1921, ingår nedanstående text, som också finns att läsa i Föreningen Gamla Lunds Årsbok från 2008.

Referenser

• Aspekter på Modernismen. Årsbok 1997. Kulturen i Lund.
• GAN; Mjellby konstgård 2002
• Artikel om GAN av Jan Torsten Ahlstrand i Fabriks- och Hantverksföreningens Jubileumsbok 1997, Bengt Karlsson
• GAN, Wikipedia
• Text/foto/webb: Johan Schlasberg

Publicerades: 2010.06 Uppdaterades: 2024.11.15

Kopiera webbadressen Dela på LinkedIn på Facebook



You know a lot, we may add a little^®