IDstory /The Conversation/ + Tags

Fyra förklaringar till USA:s krav mot Grönland och Danmark

Originalꜜ(2026.01.09) från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (1)ꜜ

Four ways to understand what’s going on with the US, Denmark and Greenland

Europeiska länders och Danmarks reaktion på hot mot Grönland

Europeiska länder – särskilt Danmark – försöker med beslutsamhet svara på ("are scrambling to") hot från amerikanska tjänstemän om Grönlands framtid.

Efter att på ett framgångsrikt sätt ha avsatt ledningen i Venezuela vid en räd den 3 januari, talar en stärkt amerikansk regering nu om att helt enkelt ta Grönland för egen del.

Flera europeiska ledare har uttryckt oro men har inte lyckats formulera ett sammanhängande svar på vad som upplevs som ett svek från en förmodad allierad.

En av 138 artiklar på BiBB från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog.
Europa Försvar och säkerhet Geopolitik USA

Sedan terrorattackerna den 11 september 2001 har danska regeringar frivilligt deltagit i USA-ledda invasioner av Afghanistan (2001–2021) och Irak (2003–2007). Den politiska förskjutningen högerut i Danmark har lett till att landet delvis vänt sig bort från nordiskt och EU-samarbete till förmån för en proamerikansk, transatlantisk inriktning.

Den ryska invasionen av Ukraina 2022 ledde dock till en omprövning av dansk utrikespolitik. Landet anslöt sig till EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik och förstärkte samarbetet med de nya Nato-medlemmarna Finland och Sverige.

När Trump återkom till makten ledde den kaotiska högersvängen i USA:s utrikespolitik till att Danmark sökte stöd hos sina EU-partners inför hotet mot Grönland.

Ekonomiska och politiska följder

Danmark har, trots sitt EU-medlemskap, ofta placerat sig i unionens periferi genom att – i likhet med Storbritannien – stå utanför euron samt rättsligt och polisiärt samarbete. En amerikansk invasion av Grönland skulle sannolikt tvinga Danmark att överge sin fasta växelkurs mot euron (och tidigare mot D-marken) som gällt sedan 1982, vilket innebär ekonomiska såväl som territoriella konsekvenser.

Följderna av de amerikanska hoten – och ännu mer av en möjlig amerikansk intervention – sträcker sig långt utanför Danmark. Under Joe Bidens presidenttid försökte EU hålla samma linje som USA i stödet till Ukraina, men sedan Trumps återval har relationerna försämrats kraftigt. Under 2025 uppstod konflikter mellan USA och EU kring handel och tullar, reglering av sociala medier, miljö- och jordbrukspolitik.

De senaste händelserna visar att Trumps USA inte längre kan betraktas som en långsiktig allierad – vare sig för Grönland och Danmark eller för EU och Europa.

Fyra analytiska perspektiv

Denna kris omfattar många länder och orsakas av flera samverkande faktorer. För att förstå situationen kan vi använda fyra olika akademiska analysramar. De hjälper oss inte bara att tolka Grönlandsfallet utan även den framväxande multipolära värld där ”makt ger rätt”.

1. Realismen

Det mest etablerade perspektivet är det konservativa realismen, som utgår från att varje stat handlar utifrån sitt nationella egenintresse.

I denna tolkning ses Trumps agerande som en del av utvecklingen mot en multipolär värld där stormakterna är USA, Kina, Indien och Ryssland. I en sådan värld är det logiskt att Ryssland invaderar Ukraina för att motverka USA, att USA beslagtar tillgångar i Venezuela och Grönland för att utmana Kina, och att Kina invaderar Taiwan som ett motdrag mot USA.

2. De nya eliterna

Många menar att man måste söka bortom konservativa och liberala förklaringar för att förstå de senaste årens händelser – inklusive Trumps återkomst och Vladimir Putins utrikespolitik. Fokus bör då ligga på vilka som faktiskt utövar makt och inflytande i stormakterna: de förmögna familjerna, företagen och oligarkerna som via media, kampanjer och finansiering påverkar den styrande eliten.

I fallen med Venezuela och Grönland finns två drivkrafter – USA:s åsidosättande av rättsstatens principer och viljan till personlig rikedom genom energitillgångar. Tidpunkten är också betydelsefull: operationen i Venezuela har varit den enda nyheten på länge som trängt undan rapporteringen om Epstein-dokumenten.

3. Den liberala ordningens nedgång

En tredje förklaringsmodell sätter in dessa händelser i en bredare kontext – den liberala världsordningens förfall, som länge dominerats av USA, Europa, den ”utvecklade världen” och FN. I detta perspektiv ses Putins och Trumps handlingar som uttryck för slutskedet för internationell rätt, FN:s roll och det västliga multilaterala systemet.

Denna analys förbiser dock ofta den fortsatta dominansen från det globala nord. Bristen på stöd till USA:s och EU:s försvar av Ukraina har visat sig i att många länder i det globala syd – däribland Kina och Indien – vägrat att fördöma den ryska invasionen i FN:s generalförsamling. Det vore intressant att se hur omröstningen skulle utfalla om frågan gällde en amerikansk invasion av Grönland.

4. Det planetära perspektivet

Det fjärde – och viktigaste – tillvägagångssättet är planetär politik. Detta perspektiv utgår från observationen att många globala kriser – såsom klimatförändringar, massutrotning av arter, klimatflyktingar, tilltagande autokrati och återkomsten av internationella konflikter – hänger ihop och därför måste förstås i samspel.

Ur detta perspektiv bör förståelsen av Danmarks och Europas reaktioner på Trumps krav formas utifrån Grönlands hållbarhet och grönlänningarnas livsvillkor. Endast genom att erkänna det djupa sambandet mellan ursprungsbefolkningarna och deras ekologi kan hållbara lösningar hittas.

Grönlänningarna har redan uttryckt sin vision för framtiden. Som människor på klimatkrisens frontlinje vill de bygga en ekonomi baserad på motståndskraft – inte på egodriven politisk dramatik.

Det är snabbt och enkelt att bedöma händelserna i Venezuela eller Grönland utifrån den dagliga nyhetscykeln, men de fyra perspektiven uppmuntrar till att tänka självständigt kring hur internationella kriser kan förstås.

Det finns dock en slutlig insikt att understryka: endast ett av dessa perspektiv kan egentligen hjälpa oss att tänka oss ut ur den planetära politiska krisen.

References

Author

Ian Manners, Professor, Department of Political Science, Lund University

Kommentarer

  1. Inledningsvis talar skribenten om "hot från amerikanska tjänstemän om Grönlands framtid". Det är inte en korrekt beskrivning då hoten återkommande har uttalats av president Trump och sedan upprepas av hans sykofanter.

    Vidare sägs att USA "på ett framgångsrikt sätt ha avsatt ledningen i Venezuela". Det är inte korrekt beskrivning. Hela ledningen är kvar förutom Maduro som kidnappades i strid mot internationell lag. Dessutom vet vi inte hur detta "äventyr" kan utspela sig över en längre tid.

    I ett annat stycke säger skribenten "I fallen med Venezuela och Grönland finns två drivkrafter – USA:s åsidosättande av rättsstatens principer och viljan till personlig rikedom". Att USA åsidosätter internationell rätt är inte en drivkraft utan en följd av strävan efter makt och rikedom.

    Skribenter skriver vidare [...] "Bristen på stöd till USA:s och EU:s försvar av Ukraina [...]". Det är sant att USA har ändrar sin politik visavi Ukraina och idag utöver vissa underrättelsetjänster tjänar på att sälja vapen till Europa som sedan skänker dessa till Ukraina (via PURL-avtalet). Europa - dock inte alla länder - bidrar på flera sätt aktivt till Ukrainas försvar om än man kan ha synpunkter på om volymen och beslutsamheten är tillräcklig.

    Slutligen kan sägas att sklribentens konklusion troligen är av ringa vägledning för politiker och andra beslutsfattare.
    // Johan Schlasberg, chefredaktör på BiBB (2025.09.16)
  2. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

The Conversation: 2026.01.09 Publicerades i BiBB: 2026.01.15



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 20 The Conversation 138 2 flags

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®