Franska energibolaget EDF förbjuder all arbetsrelaterad alkoholkonsumtion
Originalꜜ(2026.01.12) från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ // Kommentarer (0)ꜜ
Faut-il, comme EDF, interdire toute consommation d’alcool dans le monde professionnel?
Alkoholförbudet hos EDF och dess konsekvenser
EDF har meddelat att alkoholkonsumtion förbjuds på arbetsplatsen och vid affärsmåltider. Denna beslut väcker frågan om huruvida åtgärden är förenlig med den personliga friheten och om den kan eller bör tillämpas i andra företag, särskilt med hänvisning till kampen mot beroendeproblematik och säkerställandet av personalens säkerhet.
En av 138
artiklar på BiBB från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog.
Ingår i Hälsa och livsstil. Och Management.
Från och med januari i år har EDF:s anställda inte längre rätt att konsumera alkohol på jobbet eller under evenemang som organiseras av arbetsgivaren utanför arbetsplatsen.
Denna åtgärd, som omfattas av artikel R4228-20 i den franska arbetsmiljölagen, aktualiserar balansen mellan riskförebyggande (beroenden, olämpliga beteenden, arbetsolyckor), individuella fri- och rättigheter samt bevarandet av de ritualer som utgör företagskulturen.
Detta mycket omtalade beslut kommer i ett sammanhang där förebyggande av arbetsmiljörisker och arbetsolyckor står i centrum för den offentliga debatten.
Beslutet ryms inom ett redan existerande regelverk och en etablerad rättspraxis. Det är därför inte särskilt förvånande.
Skydda hälsa och säkerhet
Anordnandet av festliga evenemang markerar företagets vardag. Dessa tillfällen, som ska vara gemytliga och initieras av arbetsgivaren, det sociala och ekonomiska rådet (CSE) eller vissa anställda, bidrar till bättre sammanhållning i grupperna och till att upprätthålla företagskulturen.
Ibland förekommer alkohol vid dessa kollektiva sammankomster, i skärningspunkten mellan arbetsliv och privatliv. Det räcker dock inte att sammankomsten äger rum utanför arbetsplatsen för att befrias från arbetsgivarens ansvar. Om arbetsgivaren är initiativtagare vilar ansvaret fortsatt på honom eller henne. Alkoholkonsumtion på arbetsplatsen innebär emellertid många risker och är därför mycket strikt reglerad i Frankrike.
Att läsa också: ”Boissons au cannabis : comment une faille juridique a créé une industrie de plusieurs milliards de dollars que le Congrès veut maintenant interdire”.
Artikel R4228-20 i arbetsmiljölagen anger att ”ingen annan alkoholdryck än vin, öl, cider och päroncider är tillåten på arbetsplatsen”. Om konsumtion av alkoholdrycker kan antas äventyra arbetstagarnas säkerhet eller deras fysiska eller psykiska hälsa, måste arbetsgivaren, med stöd av artikel L.4121-1 i arbetsmiljölagen, begränsa denna konsumtion. Denna artikel fastslår att ”arbetsgivaren ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa säkerheten och skydda arbetstagarnas fysiska och psykiska hälsa”.
Arbetsgivaren omfattas inte av ett absolut resultatansvar, utan av en skyldighet att vidta förstärkta åtgärder (Cour de cassation, sociala avdelningen, 25 november 2015, nr 14-24.444, Air France).
Arbetsordning eller intern riktlinje?
Arbetsgivaren kan också reglera detta i arbetsordningen, som är obligatorisk i företag med minst 50 anställda. Detta dokument fastställer reglerna för livet i företaget, särskilt reglerna för disciplin, typen av och nivån på eventuella sanktioner. Om en arbetsordning saknas kan arbetsgivaren ange dessa bestämmelser i en intern riktlinje som återger de åtgärder som vidtas för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet samt förebygga olycksrisker.
Dessa åtgärder, som särskilt kan innebära en begränsning eller till och med ett förbud mot alkoholkonsumtion, måste vara proportionerliga i förhållande till det eftersträvade målet. Med stöd av sin arbetsledningsrätt kan arbetsgivaren därför helt enkelt förbjuda alkoholkonsumtion inom företaget med hänvisning till denna säkerhetsskyldighet. Detta gör det möjligt att uppfylla skyldigheten att vidta förstärkta åtgärder.
En sanktion som kan gå så långt som uppsägning kan beslutas mot medarbetare som inte följer reglerna, förutsatt att detta anges i arbetsordningen.
Som exempel kan en klausul i en arbetsordning lyda:
”Införsel, utdelning och/eller konsumtion av alla former av alkoholdrycker på arbetsplatsen (kontor, byggarbetsplatser m.m.) är förbjuden, med undantag för vad som följer av artikel R.4228-20 i arbetsmiljölagen och endast i samband med måltider utanför arbetstid. Denna konsumtion ska ske i rimliga mängder för att inte påverka förmågan att utföra sitt arbete och/eller att kunna köra fordon, särskilt för att ta sig hem. Införsel, utdelning och konsumtion av narkotika i arbetsgivarens lokaler är dessutom strikt förbjuden.”
Riskerna med beroendebeteenden
Vidare är arbetsgivaren – som är skyldig att identifiera och lista riskerna i det gemensamma dokumentet för riskbedömning (DUERP) – skyldig att ta hänsyn till potentiellt beroendeframkallande beteenden (alkohol- men också narkotikakonsumtion). Beroendebeteenden berör nämligen många anställda, oavsett bransch eller yrkeskategori.
”La Quotidienne”: gå med i de 85 000 prenumeranter som litar på oss för sin dagliga nyhetsbevakning. Prenumerera gratis.
Denna konsumtion, vare sig den är sporadisk eller återkommande, innebär risker för de anställdas hälsa och säkerhet. Det är därför nödvändigt att föra in risken kopplad till beroendebeteenden i detta gemensamma dokument enligt artikel R.4121-1 i arbetsmiljölagen.
Dokumentet ska hållas tillgängligt för de anställda, tidigare anställda, medlemmarna i det sociala och ekonomiska rådet, företagshälsovården, arbetsmiljöinspektionen och de regionala försäkringskassorna (Carsat), enligt artikel R4121-4 i arbetsmiljölagen.
Förbjuda och samtidigt värna individens frihet
Vid överdriven alkoholkonsumtion kan den anställde råka ut för en olycka på arbetsplatsen eller på vägen hem efter exempelvis en företagsmiddag. Arbetsgivaren kan då hållas ansvarig inom ramen för sin säkerhetsskyldighet och dömas. Som exempel kan nämnas en bilolycka med en säljare. Samtidigt kan även den anställde hållas ansvarig.
Den 10 april 2024 (RG nr 21/06884) slog hovrätten i Rennes fast att en arbetsolycka hade sin grund i alkoholkonsumtion på arbetstid och arbetsplats. En berusad förare lastade en entreprenadmaskin som välte över honom, en olycka som tyvärr ledde till hans död. Noteras kan att restriktioner kring alkohol ofta kompletteras med restriktioner kring narkotika.
Hur ska kontrollen gå till?
Det rättsliga ramverket för beroendebeteenden i företaget är alltså komplext, eftersom det måste förena säkerhetsskyldigheten med respekten för den anställdes grundläggande rättigheter enligt artikel L.1121-1 i arbetsmiljölagen.
Arbetsgivaren kan därför ta till alkoholkontroller, under förutsättning att vissa villkor respekteras. Alkoholtest med alkomätare får inte vara systematiska. De måste motiveras av säkerhetsskäl och får endast omfatta de anställda vars arbetsuppgifter kan utsätta personer eller egendom för fara. Därför måste listan över de tjänster där alkoholtestning är möjlig finnas angiven i arbetsordningen.
Begränsningarna måste dock stå i rimlig proportion till det eftersträvade målet och syfta till att skydda företagets legitima intressen. I ett lager där truckförare arbetar är det exempelvis fullt motiverat att helt förbjuda alkoholkonsumtion, eftersom alkohol kan försämra reaktionsförmågan och orsaka olyckor. Användning av psykoaktiva substanser på arbetsplatsen, eller innan arbetspasset påbörjas, ökar risken för arbetsolyckor, misstag och olämpliga beteenden, särskilt inom sektorer som kräver hög koncentration eller hantering av maskiner.
Försämrat socialt klimat
Beroendebeteenden kan också försämra det sociala klimatet i företaget. De kan skapa spänningar mellan kollegor, leda till konflikter eller missförstånd och försvaga sammanhållningen i teamen, samt påverka produktivitet och arbetskvalitet negativt, öka frånvaro och förseningar samt ge upphov till hälsoproblem och svårigheter i kompetenshanteringen.
Utöver den juridiska dimensionen kopplad till mänskliga risker och rättsliga tvister är alkohol- och drogkonsumtion även en ledningsfråga. Stigmatiseringen av berörda personer och tabut kring konsumtion av beroendeframkallande substanser kan försvåra upptäckten och hanteringen av risksituationer, vilket kan leda till att drabbade medarbetare marginaliseras. Chefer och HR-avdelningar måste lära sig att upptäcka svaga signaler. Företagshälsovården är också oumbärlig. Information och utbildning är viktiga delar i en förebyggandestrategi.
References
- Faut-il, comme EDF, interdire toute consommation d’alcool dans le monde professionnel ?, Caroline Diard (2026.01.12) | The Conversation
- Bilder enligt rättighet. Se original. Länkfel kan uppkomma.
- Artikeln är publicerad med tillstånd
- Om den mycket stora forskar-och mediaplattformen The ConversationORD i BiBB
About BiBB, a media company and an encyclopedia 4.0
Caroline Diard
Author, Professeur associé - Département Droit des Affaires et Ressources Humaines, TBS Education (Toulouse Business School)
Kommentarer
- Din kommentar // Namn, titel (2025....)
The Conversation: 2026.01.12 Publicerades i BiBB: 2026.01.13
SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ]
SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.
Kategorier 20
The Conversation 138

Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna
You know a lot, we may add a little®