IDstory /The Conversation/ + Tags

Döstädningens histora och mening

Originalꜜ(2026.03.26) från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (0)ꜜ

The Swedish concept of döstädning or death cleaning is about more than just getting rid of things

Den svenska konstnären Margareta Magnusson avled den 12 mars 2026, 92 år gammal. Hon blev känd 2017 för att ha myntat det smarta och humoristiska begreppet döstädning i en bok som på engelska heter The Gentle Art of Swedish Death Cleaning. Boken översattes snabbt till ett imponerande antal språk och exporterade därmed idén om döstädning internationellt.

Döstädning är en rensningspraktik där du går igenom det du äger och gör dig av med saker, så att det – när du dör – blir lättare för dina anhöriga att ordna upp dina efterlämnade saker.

En av 171 artiklar på BiBB från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog
Hälsa och livsstil

Året då boken publicerades tog sig begreppet in på Språkrådets årliga lista över nya ord. Dessa årslistor innehåller nya uttryck som, enligt Språkrådet, ska ”säga något om dagens samhälle och det år som har gått”. Det stämmer utan tvekan in på döstädning.

Även om döstädning snabbt blev en del av det vardagliga svenska språket var själva vanan att rensa innan man dör inte helt ny. Det är dock ingen tillfällighet att begreppet dök upp just när det gjorde – och inte till exempel på 1950-talet, då vanliga hem ännu inte var så fyllda av saker. Det ökande behovet av döstädning hänger samman med att vi lever i ett konsumtionssamhälle med en allt snabbare överflödsexplosion av prylar.

Det du lämnar efter dig har alltid berättat något om vem du var i livet.

I äldre tider handlade vikten av att ”göra rätt för sig” inför döden mer om relationer: med Gud, släktingar, vänner, fiender, grannar och så vidare. I en kristen kontext kallas denna sista rit för Commendation of the Dying, även känd som dödsbäddsriter.

År 1734 blev upprättandet av en bouppteckning – en förteckning över en avliden persons tillgångar, egendom och skulder vid dödsögonblicket – obligatoriskt i svensk lag. Även om lagen inte tillämpades strikt under de första decennierna är de bouppteckningar som finns från denna tid fascinerande.

Dessa tidiga bouppteckningar rör människor i många olika skikt, från förmögna adelspersoner till änkor med små medel som inte ägde mer än en uppsättning kläder och några köksredskap. Många av föremålen var hemslöjdade, och de få saker som var inköpta hade ett högt värde. I ett sådant samhälle fanns inget behov av döstädning i betydelsen att rensa ut. Tvärtom gick saker i arv mellan generationer eller såldes på välbesökta lokala auktioner.

Döstädning är en form av ordnande och städning, och sådana praktiker har ofta omgivit sig med moraliska berättelser tätt knutna till sig. I detta har döstädning då och nu något gemensamt.

I båda fallen står den dödes eftermäle på spel, och att lämna efter sig ett stökigt hem eller olösta personliga konflikter berättar en oönskad historia om den avlidne för de efterlevande. Olika berättelser kan skapas genom att göra sig av med ägodelar eller lämna dem i gott skick att föra vidare. Hur en persons döstädning ser ut formas av tid och kultur.

I minnen som samlats in av Folklivsarkivet vid Lunds universitet från decennierna kring år 1900 betonar människor vikten av välfyllda skåp och lådor som del av en imponerande bouppteckning. Ett sådant överflöd var också tänkt att väcka beundran hos besökare vid den lokala auktionen. Då var det viktigt att visa gott hushåll genom att visa upp sina ägodelar – ju fler desto bättre. När jag läser The Gentle Art of Swedish Death Cleaning, talar med människor som håller på med döstädning och i mitt övriga arbete ser jag hur samma effekt i dag uppnås genom att lämna efter sig ett minimum av saker.

Denna förändring i kulturella preferenser speglar naturligtvis förändrade materiella villkor. I samhällen där varor är relativt lätta att skaffa – både vad gäller pris och tillgänglighet – har vi alla mycket mer. Därmed har döstädning blivit en god gärning. Att inte belasta efterlevande släktingar med sorteringen av oönskade saker har blivit en handling av kärlek och omsorg. Det är dock värt att notera att idén om döstädning är ett ideal som inte alla kan leva upp till. Många människor har fortfarande svårt att skiljas från sina ägodelar.

Det internationella intresset för den svenska konsten att döstäda inbjuder till reflektion över de utbredda fantasierna om Norden. Mediebeskrivningar av Skandinavien betonar ofta teman som minimalism och känslomässig återhållsamhet. En sådan inramning kan bidra till den globala attraktionskraften hos döstädning, men riskerar samtidigt att skymma den mer komplexa och kulturellt förankrade logik som ligger bakom praktiken.

I sitt svenska vardagssammanhang framstår döstädning mindre som en exotisk kulturell kuriositet och mer som en meningsfull förhandling mellan materiellt överflöd, familjerelationer och existentiell reflektion.

References

Author

Lynn Akesson, Professor Emerita of Ethnology in the Department of Arts and Cultural Sciences, Lund University

Kommentarer

  1. Din kommentar // Namn, titel (2026....)

The Conversation: 2026.03.26 Publicerades i BiBB: 2026.03.30



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 25 The Conversation 171 2 flags

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®