IDstory /The Conversation/ + Tags

Din hjärna tvingas arbeta hårdare i öppna kontorslandskap

Originalꜜ(2026.02.15) från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (0)ꜜ

Why your brain has to work harder in an open‑plan office than private offices: study

Öppna kontor, hjärntrötthet och behovet av fokuszoner

Efter pandemin har kontor världen över tyst krympt. Många organisationer behöver inte längre lika mycket yta eller lika många skrivbord, när många medarbetare nu arbetar hybrid mellan hemmet och kontoret.

Men de dagar då fler förväntas vara på plats kan kontoren kännas påtagligt mer fulla och bullriga. Trots allt fokus på att få tillbaka personalen till kontoren har betydligt mindre uppmärksamhet ägnats åt effekterna av att återvända till öppna kontorslandskap.

En av 171 artiklar på BiBB från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog
Hälsa och livsstil Management

Nu bekräftar ny forskning vad många misstänkt: våra hjärnor måste arbeta hårdare i öppna kontorslandskap än i egna rum.

Vad den senaste studien testade

I en nypublicerad studie fick 26 personer, mellan cirka 25 och 65 år, vid ett spanskt universitet bära trådlösa EEG‑headset (elektroencefalografi). EEG kan mäta hur hårt hjärnan arbetar genom att registrera elektrisk aktivitet via sensorer på skalpen.

Deltagarna gjorde simulerade kontorsuppgifter, som att hantera notiser, läsa och svara på mejl samt memorera och återge ordlistor.

Varje person testades i två miljöer: dels i ett öppet kontorslandskap med kollegor i närheten, dels i en liten, sluten arbetsmodul (”pod”) med glasvägg på ena sidan.

Forskarna fokuserade på pannloben, som styr uppmärksamhet, koncentration och förmågan att filtrera bort störningar. De mätte olika typer av hjärnvågor.

Neuroforskaren Susan Hillier förklarar att olika hjärnvågor hänger ihop med olika mentala tillstånd:

Den spanska studien fann att samma uppgifter i podden respektive det öppna kontoret gav helt motsatta mönster.

Det kostar mental energi att filtrera bort störningar

I arbetsmodulen sjönk betavågor – kopplade till aktiv mental bearbetning – markant under experimentet, liksom alphavågor kopplade till passiv uppmärksamhet och den övergripande aktiviteten i pannloben.

Detta innebar att deltagarnas hjärnor gradvis behövde mindre ansträngning för att hålla samma arbetstempo.

I det öppna kontoret såg man motsatsen.

Gammavågor, kopplade till komplex mental bearbetning, steg successivt. Thetavågor, som följer både arbetsminne och mental trötthet, ökade. Två centrala indikatorer steg också tydligt: ”arousal” (hur alert och aktiverad hjärnan är) och ”engagement” (hur mycket mental ansträngning som krävs).

Med andra ord: i det öppna kontoret var hjärnan tvungen att arbeta hårdare för att upprätthålla prestationen.

Även när vi försöker ignorera störningar krävs mental energi för att filtrera bort dem.

I podden däremot försvann merparten av bakgrundsljud och visuella störningar, vilket gjorde att hjärnan kunde arbeta mer effektivt.

Forskarna fann också större variation i det öppna kontoret: vissa deltagares hjärnaktivitet ökade kraftigt, andra mindre. Det tyder på individuella skillnader i hur distraherande öppna kontorsmiljöer upplevs.

Med bara 26 deltagare är detta en relativt liten studie, men resultaten ligger i linje med ett stort antal studier från det senaste årtiondet.

Vad tidigare forskning har visat

I en studie från 2021 fann jag och mina kollegor ett tydligt orsakssamband mellan ljudnivå i öppna kontor och fysiologisk stress. Vi studerade 43 personer i kontrollerad miljö med hjärtfrekvens, hudkonduktans och AI‑baserad ansiktsanalys, och såg att negativ sinnesstämning ökade med 25% och fysiologisk stress med 34% i öppna kontor.

En annan studie visade att bakgrundsprat och bullriga miljöer försämrar kognitiv prestation och ökar distraktion.

En analys från 2013 av mer än 42 000 kontorsanställda i USA, Finland, Kanada och Australien visade att medarbetare i öppna kontor var mindre nöjda med sin arbetsmiljö än de med egna kontor – framför allt på grund av mer okontrollerbart buller och brist på integritet.

Precis som vi i dag inser att dåligt utformade stolar orsakar fysisk belastning, visar åratal av forskning att kontorsdesign kan ge kognitiv belastning.

Hur kan vi göra kontor mer hjärnvänliga?

Förmågan att fokusera utan avbrott är en grundläggande förutsättning för modernt kunskapsarbete.

Ändå underskattas värdet av ostört arbete ofta i kontorsplaneringen.

Att skapa zoner där medarbetare kan matcha miljön med uppgiften är avgörande.

Som svar på mer hybridarbete har exempelvis LinkedIn byggt om sitt huvudkontor i San Francisco. Bolaget halverade antalet skrivbord i öppna ytor och testade i stället 75 olika typer av arbetsmiljöer, bland annat särskilda tysta fokuszoner.

Organisationer som vill värna sina medarbetares hjärnor kan vidta praktiska åtgärder som zonindelning, akustikbehandling, ljudmaskering och genomtänkt placerade skärmar som dämpar visuella och auditiva störningar.

Även om sådana lösningar kostar mer än renodlade öppna kontor kan de löna sig. Forskning visar den betydande dolda kostnaden av dålig kontorsdesign för produktivitet, hälsa och personalomsättning.

Att ge medarbetare större valfrihet i hur mycket buller och avbrott de utsätts för är ingen lyx. För att få mer gjort, med mindre hjärnslitage, bör bättre arbetsplatsdesign ses som en nödvändighet.

References

Author

Libby (Elizabeth) Sander, MBA Director & Associate Professor of Organisational Behaviour, Bond Business School, Bond University, Australia

Kommentarer

  1. Din kommentar // Namn, titel (2026....)

The Conversation: 2026.02.15 Publicerades i BiBB: 2026.03.07



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 25 The Conversation 171 2 flags

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®