IDstory /The Conversation/ + Tags

Det mysiga stearinljuset förorenar luften du andas

Originalꜜ(2026.03.04) från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (0)ꜜ

That cosy candle? It’s also polluting the air you’re breathing

Levende ljus, vintermörker och luftkvalitet

Under vintermånaderna, när dagarna är korta och kalla och nätterna långa och mörka, känns det extra viktigt att skapa en varm och ombonad känsla inomhus.

Där jag bor i Danmark använder omkring 75% av befolkningen levande ljus två eller fler gånger i veckan, och 34% använder dem dagligen under vinterhalvåret.

Danmark brukar faktiskt beskrivas som det land som har högst per capita‑förbrukning av ljus i Europa. Danskar bränner omkring 5,8 kilo stearin per person och år – ungefär motsvarande sex påsar socker.

En av 171 artiklar på BiBB från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog
Hälsa och livsstil Natur och miljö

Men även om ljusen är mysiga visar studier att levande ljus är en av de största källorna till luftföroreningar inomhus. När de brinner avger ljus nämligen ett stort antal ultrafina partiklar.

Dessa partiklar är så små att de är osynliga för ögat, och mer än tusen gånger tunnare än ett hårstrå. De kan sväva länge i luften, och när ljus blåses ut ökar koncentrationen av partiklar (inklusive sot) ytterligare.

Ljus jämfört med matlagning

I våra experiment i exponeringskammare med kontrollerat klimat vid Aarhus universitet undersökte vi hur inomhusluften påverkas av dels levande ljus, dels av att laga fläskkött i ugn.

Det är välkänt att matlagning – särskilt stekning – ger höga partikelhalter på grund av förbränning. Partiklar från förbränningsprocesser hör till de mest skadliga för människors hälsa, men mindre är känt om vilken roll partiklar från ljus spelar för inomhusluften.

Vår forskning visade att båda källorna gav höga partikelhalter, men att antalet partiklar från ljus var betydligt högre. Ännu viktigare var skillnaden i partikelstorlek: matlagning gav partiklar på cirka 80 nanometer, medan ljus genererade partiklar på runt sju–åtta nanometer – mycket mindre och därmed betydligt lättare för våra lungor att ta upp.

Vi mätte också kemiska ämnen i luften, och såg att levande ljus inte bara producerade sotpartiklar utan också gaser som kvävedioxid och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) – en grupp ämnen som kopplats till inflammation och till och med cancer.

Partiklarna vi andas in

Ultrafina partiklar är särskilt oroande ur hälsosynpunkt. De andas lätt ner i lungorna, men forskning tyder på att de utsöndras mycket långsamt ur kroppen.

På grund av sin mycket lilla storlek kan partiklar från ljus tränga djupt ner i de minsta luftvägarna, de så kallade alveolerna, och till och med ta sig in i blodomloppet. Därifrån kan de nå organ som hjärta och hjärna.

Partiklar som bildas när ljus brinner är faktiskt mycket lika dem i dieselavgaser vad gäller storlek och sammansättning. Dessa partiklar har kopplats till ökad dödlighet i lung‑ och hjärt‑kärlsjukdomar.

fönsterbild med stearinljus
Ultrafina partiklar från brinnande ljus är osynliga, men skadliga för lungorna. skylar kang. CC BY

I vår studie undersökte vi också hur ljus påverkar unga vuxna med mild astma. Vi fann subtila men mätbara biologiska förändringar efter exponering för ljusemissioner.

Några markörer för inflammation i luftvägar och blod förändrades, och deltagarna rapporterade irritation och obehag. Andra studier på friska vuxna har sett små minskningar i lungfunktion, förändringar i artärstelhet och hjärtfrekvens samt försämrad kognitiv funktion efter exponering för brinnande ljus.

Ljuset och mörkret

Du kanske tänker: allt detta – av bara ett ljus? Men det är viktigt att komma ihåg att personer med kroniska tillstånd som astma eller KOL är mycket känsligare för partikelföroreningar i luften.

Eftersom deras luftvägar redan är kroniskt inflammerade kan även relativt låga halter av föroreningar – inklusive partiklar från levande ljus – vara tillräckliga för att trigga symtom.

Barn, äldre och personer med kroniska sjukdomar är också särskilt sårbara för luftföroreningar, dels genom omogna lungor, dels genom svagare immunsystem.

För alla med astma eller andra andningsproblem är kvaliteten på inomhusluften alltså inte en detalj, utan en nyckelfaktor för daglig symtomkontroll och långsiktig lunghälsa.

Ska vi släcka alla ljus?

Det betyder inte att personer utan lungsjukdom är opåverkade. Som forskning visar påverkar brinnande ljus både inomhusmiljö och potentiellt allas hälsa. Lyckligtvis finns enkla sätt att skapa ett hälsosammare inomhusklimat.

Prova till exempel LED‑ljus, eller tänd bara några få ljus åt gången. Placera ljusen så att de inte står i drag – en fladdrande låga producerar mer sot och rök. Klipp ner vekarna för att minska sotbildningen. Och personer med luftvägssjukdomar bör varken vistas nära eller tända levande ljus.

Allra viktigast är att vädra ordentligt efteråt genom att öppna fönstren. Sådana åtgärder kan kraftigt minska antalet partiklar och göra stor skillnad för att hålla din mys‑ eller hygge-stund både trivsam och hälsosam.

References

Author

Karin Rosenkilde Laursen, Postdoctoral fellow in Public Health, Aarhus University

Kommentarer

  1. Din kommentar // Namn, titel (2026....)

The Conversation: 2026.03.04 Publicerades i BiBB: 2026.03.07



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 25 The Conversation 171 2 flags

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®