Dela

Mauritz Clairfelt

1780-1841

Generalmajor och chef för Södra Skånska infanteriregementet

Han gjorde karriär inom den svenska armén, utmärkte sig vid Austerlitz, satt i Rysk fångenskap, blev 1:e adjutant hos kung Karl den XIV Johan. Hans mor halshöggs under Franska revolutionen, medan hans far var hjälte under kung Gustavs dagar, sedan dödsdömd i Sverige därefter hjälte i Finland ...

… men vi tar det från början.
Fadern var Gustaf Mauritz Armfelt (1757-1814) som i sin ungdom var i Paris och blev förälskad i skådespelserskan M:lle L’Eclair. Fyra år senare var han i Paris med Gustaf III och träffade då för första gången sin son Maurice L’Eclair.

Medan fadern steg i graderna, blev friherre, generalmajor, en av de ursprungliga aderton och chef för Operan, sattes den unga Maurice i militärskola på Carlberg.

Hans ”CV” skäms inte för sig:

1796: Kadett vid Carlberg, 1799: Fänrik vid Bohus Regemente, 1803: Löjtnant i Armén, 1805: Stabsadjutant vid Generalstaben i Stralsund, 1807: Kapten i Armén, 1809: Major i Armén, 1812: Riddare av Svärdsorden och Major vid Värmlands Fältjägare, 1814: Befälhavande Överadjutant i Stockholm, Överste i Armén, 1815: Adjutant hos Kronprins Karl Johan, 1816: adlad Clairfelt och introducerad som ätt nummer 2241. Överste vid Södra Skånska Infanteriregementet, 1825: Kommendör av Svärdsorden, 1829: Generalmajor i Armén och 1:e adjutant hos H.M. Konungen, 1838: Hedersledamot av Krigsvetenskaps Akademin och kommendör av stora korset av Svärdsorden.

Han var gift tre gånger: 1810-1816 med Friherrinnan Emilie De Geer, det slutade dock med skilsmässa. 1818 gifte han sig med Eva Lovisa Hallenborg som dog samma år endast 21 år gammal. 1820 gifte han sig med Amalia Sofia Oxenstjerna af Eka.

Han fick fem barn. De båda döttrarna dog ogifta. Av de tre sönerna blev två militärer och en jurist.

Även om man kan spåra faderns hand på sina ställen i karriären så får man medge att detta inte var dåligt för en ”oäkting”, ett ord som ändå måste ha följt honom genom livet.
Han hade sin fars temperament och stridslystnad och följde med honom krigen mot Napoleon, bland annat vid Austerlitz. I Finska kriget 1808 blev han sårad och tillfångatagen av Ryssarna. Här satt han i angenäm fångenskap i Moskva (fester, baler, teater, jakt m.m.) tills han blev utväxlad. Väl hemma fick han motta tapperhetsmedalj i guld och blev utnämnd till Major.

Kuriosa och fotnot

Man söker förgäves efter Mauritz Clairfelt i Nordisk Familjebok och Nationalencyklopedin och Malmö Stads Historia i åtta band finns bara följande kommentar:
”… När sålunda kronprins Oscar gifte sig i Stockholm i juni år 1823, fick hela garnisonen paradera på [Stortorget] varvid den efterhand välborne generalen Mauritz Clairfelt ’själv höll tal till glädje för talrikt församlade åskådare’. Generalen var tydligen en skämtare, om man skall tro tidningsreportern – men vad som är allvar i militärt umgänge tolkas måhända som skämt i civila kretsar.”

Så blir man en fotnot i historien trots ett rikt liv.

Hans gravplats på Gamla kyrkogården (IDstory)

Referenser

Torsten Winberg 1950. 'Södra Skåningarna 1811-1949'
Stig Ramel 1997. 'Gustaf Mauritz Armfelt'.
Uppslagsverket BiBB
Text: Christian Kindblad | Foto: Jonas Andréasson

Publicerades: 2005.06 Uppdaterades: 2024.11.20

You know a lot, we may add a little^®