Centralbankschefer försvarar FEDs Jerome Powell mot Trump
Originalꜜ(2026.01.18) från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ // Kommentarer (0)ꜜ
Why the world’s central bankers had to speak up against Trump’s attacks on the Fed
Centralbankschefer från hela världen har utfärdat ett gemensamt uttalande till stöd för USA:s centralbankschef Jerome Powell, som nu står inför en brottsutredning samtidigt som president Donald Trump försöker pressa honom att avgå i förtid.
Det är mycket ovanligt att världens centralbankschefer gör ett sådant gemensamt uttalande. Men tiderna är också mycket ovanliga.
En av 138
artiklar på BiBB från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog.
Ekonomi USA
Skälet till att så många ledande centralbankschefer – från Australien, Brasilien, Kanada, Europa, Nya Zeeland, Sydafrika, Sydkorea, Storbritannien och andra länder, liksom den internationella organisationen Bank for International Settlements – valt att tala ut är enkelt: de amerikanska räntebesluten påverkar hela världsekonomin. Man vill undvika att ett farligt prejudikat skapas.
Under min karriär som ekonom, bland annat vid Reserve Bank of Australia och Bank for International Settlements, har jag sett hur centralbankernas oberoende blivit global standard under de senaste decennierna.
Att låta centralbanker själva styra räntorna för att uppnå inflationsmålen har skyddat världen mot återkomsten av den ihållande höga inflationen som bröt ut på 1970‑talet. Att återlämna kontrollen över penningpolitiken till en politiker – särskilt en så oförutsägbar som Trump – vore en mycket olycklig utveckling.
Vad som hänt
Trump har i många år attackerat USA:s centralbank Federal Reserve (”Fed”). Han har uttalat sin önskan att avsätta Powell innan hans mandattid löper ut i maj. Men enligt lag kan presidenten bara avskeda Fed‑chefen ”av giltig orsak” – inte på eget bevåg. Detta tolkas i regel som att endast olagliga handlingar är grund för avsked.
Högsta domstolen handlägger för närvarande ett mål som gäller huruvida presidenten har rätt att avsätta en annan styrelseledamot i Fed, Lisa Cook.
Denna vecka avslöjade Powell att han blivit delgiven en stämning från det amerikanska justitiedepartementet, med hot om åtal kopplat till hans vittnesmål inför senatens bankutskott om renoveringen av Feds historiska byggnader för 2,5 miljarder dollar
Trump har förnekat all inblandning i utredningen. Powell svarade dock med ett skarpt försvarstal där han kallade byggnadsfrågan ett ”svepskäl” och hävdade att den verkliga frågan är:
om Fed ska kunna fortsätta sätta räntorna utifrån fakta och ekonomiska förhållanden – eller om penningpolitiken ska styras av politiska påtryckningar och skrämseltaktik.
På tisdagen offentliggjorde över ett dussin av världens främsta centralbankschefer ett gemensamt uttalande till stöd för Powell:
”Vi står i full solidaritet med Federal Reserve System och dess ordförande Jerome H. Powell. Centralbankernas oberoende är en hörnsten för prisstabilitet, finansiell stabilitet och ekonomisk stabilitet till gagn för de medborgare vi tjänar. Det är därför avgörande att bevara detta oberoende, med full respekt för rättsstatens principer och demokratisk ansvarsskyldighet.”
Ett ytterligare uttalande till stöd kom från ledande amerikanska ekonomer – inklusive alla tidigare ännu levande Fed‑chefer. Bland undertecknarna fanns den legendariske centralbankschefen Alan Greenspan, utsedd av Ronald Reagan och återutnämnd av George H.W. Bush, Bill Clinton och George W. Bush.
Detta uttalande varnade för att undergräva Fed:s oberoende skulle kunna få ”mycket negativa konsekvenser” för inflationen och ekonomins funktionssätt.
Varför det spelar roll för global inflation
Trump har sagt att han vill att Fed ska sänka räntan kraftigt – från nuvarande målintervall på 3,5–3,75 % till 1 %. De flesta ekonomer menar att det skulle leda till kraftigt ökande inflation.
Med inflationen på 2,8 % i USA är den redan över Fed:s mål på 2 %. Normalt skulle en ränta på 1 % bara vara motiverad under en allvarlig lågkonjunktur.
Ett tydligt exempel på riskerna med politiserade centralbanker är när Fed sänkte räntorna inför presidentvalet 1972. Många bedömare anser att detta berodde på påtryckningar från dåvarande president Richard Nixon, som ville öka sina chanser till omval. Denna penningpolitiska lättnad bidrog till den höga inflationen på mitten av 1970‑talet.
Ett mer aktuellt exempel finns i Turkiet, där president Recep Tayyip Erdoğan under 2020‑talet pressade centralbanken att sänka räntorna. Resultatet blev mycket hög inflation, följd av kraftigt höjda räntor när man senare försökte få inflationen under kontroll.
Trump bör vara försiktig med vad han önskar sig
Vad skulle hända om Trump lyckas utse en medgörlig Fed‑chef och nya styrelseledamöter som sedan verkligen sänker de korta räntorna till 1 %? Förväntad inflation – och därefter faktisk inflation – skulle stiga, vilket i sin tur skulle leda till högre långräntor.
Om Trump får som han vill kan amerikanska hushåll stå inför en ännu värre situation inför kongressvalet i november: först stigande inflation, sedan en recession när räntorna måste höjas kraftigt för att återfå kontroll över priserna.
Och som mer än ett dussin av världens centralbankschefer nyligen påmint oss om: vad som händer i USA får följder för hela världen.
References
- Why the world’s central bankers had to speak up against Trump’s attacks on the Fed, John Hawkins (2026.01.14) | The Conversation
- Bilder enligt rättighet. Se original. Länkfel kan uppkomma.
- Artikeln är publicerad med tillstånd
- Om den mycket stora forskar-och mediaplattformen The ConversationORD i BiBB
About BiBB, a media company and an encyclopedia 4.0
Author
Author, Head, Canberra School of Government, University of Canberra
Kommentarer
- Din kommentar // Namn, titel (2025....)
The Conversation: 2026.01.15 Publicerades i BiBB: 2026.01.18
SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ]
SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.
Kategorier 20
The Conversation 138

Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna
You know a lot, we may add a little®