IDstory /The Conversation/ + Tags

Canadas premiärminister Mark Carney höll ett viktigt och bra tal Davos

Originalꜜ(2026.01.21) från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (0)ꜜ

One venue, two speeches – how Mark Carney left Donald Trump in the dust in Davos

Kontrasterande tal i Davos

Mötet och platsen var desamma, men stil och ton i de två mest efterlängtade huvudtalen vid Världsekonomiskt forum i den schweiziska alpbyn Davos kunde knappast ha varit mer olika. Tisdagen den 20 januari talade Kanadas premiärminister Mark Carney till de församlade politiska och ekonomiska ledarna som en av dem: en nationell ledare med djup ekonomisk expertis.

En av 138 artiklar på BiBB från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog.
Europa Försvar och säkerhet Geopolitik USA

Han talade om en ”brytning” i världsordningen och nationernas ansvar att samarbeta genom ändamålsenliga koalitioner till allas gagn. Det var en hyllning till multilateralismen, men med insikten att USA inte längre skulle vara den kraft som håller allianser samman. Carney nämnde aldrig USA vid namn, utan talade om ”stormakter” och ”hegemoner”.

Carneys lugna, välavvägda och kraftfulla argumentation visade hans förmåga att vara den ledare Frankrikes Emmanuel Macron vill vara och Storbritanniens Keir Starmer är för försiktig för att bli. Han var tydlig, orädd och kompromisslös gentemot mobbaren söder om sin gräns. I sitt ställningstagande mot USA:s president Donald Trump framstod han som en fullfjädrad statsman.

Mark Carney håller sitt tal i Davos den 21 januari 2026.

Dagen därpå, den 21 januari, tog Trump scenen. Där fanns inget av Carneys självdistans, och han läste inte av rummet eller erkände publikens styrka, talang och ekonomiska betydelse. Trump inledde skämtsamt med orden att han talade till ”vänner och några fiender”.

Men snabbt gled han över till välkända teman från det första året av Trump 2.0, fullt av avstickare från manus och avspeglingar av hans behov av hämnd. Joe Biden upptar fortfarande för mycket av Trumps tankevärld, men den följande timmen kan sammanfattas: ”Trump bra – alla andra dåliga.”

Presidenten är sin egen främsta marknadsförare, men spelet är nollsummespel: för att han ska vinna måste andra förlora – vare sig det gäller Storbritannien, Macron eller den ”kvinnliga premiärminister i Schweiz” han hånade för hennes bristande förmåga att förhandla tullar. Det bör nämnas att Schweiz inte har någon premiärminister och att landets nuvarande president är en man.

Medan Carney ansträngde sig för att knyta band till sina allierade, lever Trump i sin egen värld där stöd – och självständigt territorium – kan köpas, och lojalitet trumfar allt. Som alltid hanterade Trump fakta fritt, blandade verkliga framgångar, ambitioner och sin egen version av sanningen till en hyllning av sig själv.

Han återvände faktiskt till sitt manus för att argumentera för att USA bör ta över Grönland. Hans argument byggde på ett påstått behov av ”nationell och internationell säkerhet”, förstärkt av påpekandet att territoriet ligger ”i vårt halvklot”. Som många analytiker har konstaterat kommer kollektiv säkerhet att fylla den funktion Trump hävdar att endast USA kan, utan att kräva att Danmark avstår territorium. Men Trump låter allt mindre som en rationell aktör.

Två visioner i kontrast

Det kommande året blir avgörande för Trumps presidentskap. Hans republikanska parti kan mycket väl förlora kontrollen över representanthuset – och möjligen även senaten – i mellanårsvalet i november, vilket i hög grad skulle begränsa hans möjligheter att styra utan motstånd.

Trump fokuserar på sitt eftermäle och kräver att jämställas med tidigare presidenter som Thomas Jefferson, James Monroe, James Polk och William McKinley – alla associerade med att utvidga USA:s territorium och inflytande. Det kan visa sig vara ett steg för långt, även för en president med så stora ekonomiska och militära resurser.

Donald Trump håller sitt tal i Davos den 21 januari 2026.

Carneys tal mottogs väl både på hemmaplan och internationellt. Hans formulering ”Om vi inte sitter vid bordet, hamnar vi på menyn” gick hem bland västerländska ledare. Hans vision om hur ”legitimitetens, integritetens och regelstyrningens kraft förblir stark om vi väljer att använda dem tillsammans” gav även en ljusare framtidsbild i en mörk tid.

Trump försäkrade publiken om att han inte tänkte använda ”överdrivet våld” för att ta Grönland. Men, trogen sin bakgrund som fastighetsutvecklare, krävde han ”rätt, titel och ägande” och tillade med ett hotfullt tonläge: ”Ni kan säga nej – vi kommer att minnas.”

När Trump lade fram sin storslagna vision om att skydda och hylla de rika och få andra nationer att agera i USA:s intresse, stod kontrasten mot Carney i bjärt dager. Överdrifterna, självförhärligandet, förolämpningarna och hoten – allt detta, tillsammans med hans självcentrerade världsbild, framhävde honom som en ovanlig och exceptionell amerikansk president.

Men är detta den sorts exceptionalism USA vill stå för? Är Amerika något mer än starkmanspolitik byggd på ekonomisk och militär påtryckning?

Den omedelbara reaktionen i USA var lättnad över att Trump inte tänker ta Grönland med våld. Det blir intressant att följa kommentarerna när landet reflekterar över presidentens mål att lyfta USA – till synes genom att dra ner resten av världen.

En ledare bar statsmannens mantel i Davos denna vecka. Det var inte Donald Trump.

References

Author

Mark Shanahan, Associate Professor of Political Engagement, University of Surrey

Kommentarer

  1. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

The Conversation: 2026.01.21 Publicerades i BiBB: 2026.01.24



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 20 The Conversation 138 2 flags

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®