Att förbjuda minderåriga på sociala nätverk räcker inte: de rovgiriga plattformarna behöver stängas helt
Originalꜜ. Author infoꜜ // Kommentarer (0)ꜜ
Banning minors from social networks isn’t enough: it’s time to close predatory platforms for good

Sociala medier, barn och lagen: Spanien tar ett viktigt steg
Barn och ungdomars närvaro på sociala nätverk handlar varken om kulturöverföring eller psykisk hälsa. Det är framför allt ett strukturellt problem: vi har låtit system, utformade för att utnyttja våra personuppgifter, hålla kvar vår uppmärksamhet till varje pris och polarisera opinionen, bli de platser där de mest sårbara grupperna socialiserar. Anledningen är enkel – vi har ignorerat problemet alldeles för länge.
En av 37 artiklar i BiBB Näringsliv.
Därför är den spanska regeringens beslut att förbjuda minderåriga under 16 år att använda sociala medier, tvärt emot vad somliga påstår, ett steg i rätt riktning. Det är inget improviserat eller paternalistiskt initiativ, utan en rimlig åtgärd för att skydda barn från en giftig digital miljö.
Regeringens föreslagna åtgärder är omfattande och en del av ett bredare paket som omfattar straffrättsligt ansvar för plattformschefer som inte tar bort olagligt innehåll samt krav på transparens kring algoritmernas användning.
Att skydda minderåriga är avgörande, och eftersom vi inte lyckats göra det genom utbildning – vilket vore att föredra – måste vi nu agera med andra medel. Jag ogillar förbud, men data som samlats in de senaste åren visar tydligt hur sociala medier påverkar barns och ungdomars mentala hälsa: från ångest och depression till beroendeskapande beteenden, medvetet designade för att maximera tiden de exponeras för innehåll. Inget av detta sker av en slump – det är en direkt följd av rovdrivande företags affärsmodeller.
Problemet är större än barnskydd
Men den spanska regeringen skulle begå ett allvarligt misstag om den stannade där. Förbudet är en förbättring, men det löser inte det underliggande problemet. De dominerande sociala nätverken är fortfarande strukturer vars affärsmodeller är oförenliga med våra lagar – särskilt när det gäller integritet, dataskydd, transparens och grundläggande rättigheter. Som jag nyligen argumenterat har vi låtit dessa plattformar agera som om de stod över lagen alltför länge, skyddade av en påstådd teknologisk neutralitet som aldrig har existerat.
Sociala medier har misslyckats – och det är dags att gå vidare.
Debatten om frihet och ansvar
Vi har hört argumenten mot den spanska regeringens beslut, särskilt från personer som Elon Musk, med sitt trams om censur, om samhällsförmyndarskap eller attacker mot yttrandefriheten. Ingen av dessa anklagelser håller vid närmare granskning: det är ingen censur när det som begränsas inte är idéernas innehåll, utan en affärsmodell som bygger på systematisk exploatering av personuppgifter. Det är inte paternalistiskt att skydda lagstadgade rättigheter som samhället i stort är överens om – särskilt inte mot företag som gång på gång visat att de varken kan eller vill reglera sig själva. Och att kräva att företag i en avancerad demokrati följer våra lagar är ingen attack mot yttrandefriheten; det handlar om respekt för de regler vi européer själva har valt.
Strukturen är själva problemet
Kärnan i problemet är inte vem som använder sociala nätverk, utan hur de fungerar. Plattformar som bygger på massiv insamling av personuppgifter, psykologisk profilering och algoritmisk manipulation av uppmärksamhet kan per definition inte följa regelverk som GDPR utan att förlora sin grundläggande funktion. Det är inte så att de ibland bryter mot lagen – deras hela arkitektur är byggd på att göra det. Så länge det förblir så innebär tillåtelsen att de fortsätter verka samma sak som att acceptera ett permanent undantag från rättsstaten.
Erfarenheterna från länder som redan infört faktiska begränsningar – från GDPR-sanktioner till reglerna i Digital Services Act – visar att detta inte kväver den offentliga debatten. Tvärtom minskar det missbruk, organiserad desinformation och destruktiva incitament. Vi måste fortsätta framåt med ännu starkare åtgärder i samma anda.
Nästa steg: strukturellt ansvar
Nästa logiska steg – och här blir debatten obekväm – är att acceptera att inte alla sociala nätverk kommer att kunna leva upp till de krav som ger dem rätt att verka. På samma sätt som ett livsmedelsföretag som inte uppfyller hygienkrav får stängas, eller en bank som systematiskt bryter mot regler tas över av myndigheter, måste ett socialt nätverk som missbrukar personuppgifter, profilerar användare eller använder ogenomskinliga algoritmer för att förhöja innehåll efter egna ekonomiska eller politiska intressen förbjudas att bedriva verksamhet. Som i alla andra branscher är konsekvensen när ett företag inte strukturellt kan följa lagen inte förhandling, utan indraget tillstånd. Inom den digitala sfären kan detta innebära förbud eller stängning av sociala nätverk vars affärsmodeller strider mot lagstiftning om integritet och grundläggande rättigheter. Inte bara för minderåriga – utan för alla.
Företagsstraff och personligt ansvar
Därför är straffrättsligt ansvar för företagsledare en naturlig konsekvens av att tillämpa lagen på allvar, vilket jag tidigare diskuterat. I åratal har dessa företag sett böter som en del av affärsrisken, samtidigt som de fortsatt göra miljardvinster. När systematiska lagbrott inte medför personliga konsekvenser för dem som fattar besluten, försvinner incitamentet att följa lagen. Om det enda sättet att säkra respekt för lagar är att göra chefer personligen ansvariga, då är det dit vi måste gå.
Företagsbrott: när böter inte räcker – kanske är fängelse det enda effektiva medlet.
Frihetens gräns och framtidens ansvar
Vissa hävdar att dessa åtgärder är ett försök att begränsa debatten. Men när man ser var dessa kritiska röster kommer ifrån står det klart att det är en självisk och felaktig tolkning. Frågan handlar inte om idéer, utan om spelregler – regler som i dag bryts av vissa och i morgon kanske av andra. Yttrandefrihet innefattar inte rätten att exploatera personliga data, manipulera allmänheten med beroendeframkallande algoritmer, driva destruktiva kampanjer eller systematiskt bryta mot lagen.
En nödvändig första åtgärd
Sammanfattningsvis bör förbudet mot att minderåriga under 16 år använder sociala medier välkomnas – men endast som ett första steg. Utan tvekan är detta en fråga där min egen syn har förändrats, i takt med att jag sett hur utvecklingen på sociala medier gått från sitt ursprungliga syfte till ett av de farligaste sociala experiment mänskligheten någonsin genomfört. Det är ingen överdrift: aldrig tidigare har miljarder människor utsatts för rekommendationssystem som medvetet maximerar beroende, polarisering och emotionella reaktioner – med väldokumenterade negativa effekter på mental hälsa, politisk radikalisering och samhällsdebatt.
Att förbjuda användning för under‑16‑åringar är, enligt min mening, ett rimligt första steg. Den verkliga utmaningen kommer när vi måste avgöra om vi är villiga att acceptera att vissa plattformar helt enkelt inte hör hemma i ett demokratiskt samhälle, så länge de fungerar som de gör. Att skydda de mest sårbara är avgörande – men att skydda det samhälle vi byggt, från mäktiga och samvetslösa företagsintressen, är vår viktigaste uppgift.
References
- Banning minors from social networks isn’t enough: it’s time to close predatory platforms for good, Enrique Dans (2026.02.04) | Medium.com
- Enrique Dans, homepage in Spanish
- Artikeln är publicerad med tillstånd enligt Creative Commons av skribenten
About BiBB, a media company and an encyclopedia 4.0
Author
Enrique Dans, Professor of Innovation, IE Business School in Spain
IE Business School
Wikipedia, 41 referenser
Kommentarer
- Din kommentar // Namn, titel (2025....)
Enrique Dans: 2026.02.04 Publicerades i BiBB: 2026.02.04
SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ]
SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.
Kategorier 20 Näringsliv 37 Samhälle Tema Media
Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna
You know a lot, we may add a little®