IDstory /The Conversation/ + Tags

Agatha Christie: brottets drottning var också straffets drottning

Originalꜜ(2026.01.20) från forskarplattformen The Conversation. Author infoꜜ  //  Kommentarer (0)ꜜ

Agatha Christie : la reine du crime était aussi la reine du châtiment

Agatha Christie collage
Collage på utställning

Agatha Christie, ofta kallad brottets (eller kriminalromanernas. ö.a) drottning, är fortfarande världens mest sålda skönlitterära författare, med mer än 2 miljarder sålda böcker sedan de först gavs ut.

Hennes fängslande intriger – från Och så var de bara en (Ils étaient dix) till Mordet på Orientexpressen – har översatts till mer än 100 språk, vilket placerar Christie inte bara i toppen av kriminalgenren utan också bland de mest lästa författarna genom tiderna.

Men bakom den litterära skickligheten döljer sig en annan sida av hennes verk och personlighet: i sina böcker är Agatha Christie också bestraffningens drottning.

En av 138 artiklar på BiBB från media- och forskarsajten The Conversation
Lista och Ämneskatalog.
Historia Kultur

Varför (åter)läsa Agatha Christie? För att bli medveten om den ideologiska grund som genomsyrar hennes verk.

För att uppfatta det som kan undgå vid en första läsning, då läsaren obönhörligt fångas och drivs framåt av deckargåtan, bläddrande sida efter sida mot den efterlängtade lösningen.

Deckargåtorna kan vid första anblicken framstå som abstrakta konstruktioner svävande i tomma intet, briljanta pussel utan konkreta insatser, som intellektuella tidsfördriv.

Men i själva gåtan, eller i den fiktiva miljö där den utspelar sig, bär de på ett samhällspolitiskt budskap.

Att läsa Dolken från Tunis (Le Meurtre de Roger Ackroyd) för den litterära bragden är förstås nödvändigt.

Men att läsa om den för att urskilja det Michel Foucault kallade ”bifabeln” – den underliggande berättelsen – gör det också möjligt att tyda de budskap som förmedlas till läsaren, ofta utan att hen märker det.

Den klassiska pusseldeckaren är alltså inte en slit-och-slängprodukt, där omläsning vore bortkastad tid.

Tvärtom: befriad från intrigens grepp får läsaren en ny förståelse av texten.

Man kan ta sig tid att urskilja trådar i den kriminaltekniska väven som säger något om författarens filosofi eller politiska hållning.

Så – läs om Agatha Christie.

De ständiga nyutgåvorna av hennes böcker inbjuder till det.

Läs om henne med en mycket fruktbar tolkningsnyckel för att få syn på hennes världsbild: skildringarna av straffrätten.

Alla hennes romaner och noveller bär på en särpräglad bestraffningsfilosofi.

En repressiv (en bestraffningsfilosofi), det vill säga ett sätt att se på straffets sociala funktioner.

Tre modeller för straffrätt

Det finns flera möjliga sätt att uppfatta den straffrättsliga sanktionen, och de kan dessutom samexistera.

Straffet kan först och främst vara det våldsamma svaret på brottet, priset som den skyldige får betala för sitt brott – blodets pris.

Det rör sig då om repressiv (retributiv) rättvisa: världens harmoni återställs när det onda som drabbat offret kompenseras av det onda som drabbar gärningspersonen.

Straffet kan också vara ett medel att förhindra nya brott, genom att avskräcka potentiella återfallsförbrytare.

I så fall är straffrätten utilitaristisk och vilar på föreställningen att individer kan korrigeras och förbättras.

Slutligen kan straffet upphöra att kallas ”straff” och i stället bli en ”åtgärd” inom ramen för restorative justice (restorativ rättvisa): staten träder tillbaka och målet blir att gärningsperson och brottsoffer genom dialog ska hitta en gemensam och tillfredsställande lösning på konflikten.

Hur ser det då ut hos Agatha Christie?

Hos henne är straffrätten uttalat retributiv – och i vissa avseenden till och med reaktionär.

Låt dig inte luras av vänliga fotografier där författaren sitter i sin skrivarlya som en harmlös mormor.

Alla hennes pusseldeckare lär ut att den mänskliga rättvisan är ineffektiv, att de rättsliga procedurerna går på tomgång, att rättegångar inte leder fram till sanningen.

Hos henne är det i stället ombud för en högre, övernaturlig rättvisa som segrar: den tyste och melankoliske Harley Quinn, de dödas advokat och budbärare från det hinsides.

Men också Hercule Poirot – en figur med uttalad fåfänga och härligt komisk, metodisk till besatthet, som ser sig som Gud Fader själv och som till sist avslutar sin bana som mördare.

Och slutligen Miss Marple, som ser mild och god ut men är obarmhärtigt klarsynt och mer perfid än man först kan tro – en gestaltning av den grekiska hämndgudinnan Nemesis

Nemesis – inte Themis, rättvisans gudinna.

Nemesis, den obevekliga

För Agatha Christie är hämnd en form av rättvisa – och dessutom den mest effektiva formen.

Enligt henne kräver mordet mördarens död.

Det finns ingen plats för förlåtelse eller beteendeförändring.

Nej, hon är mycket tydlig, hon skriver det svart på vitt i sin självbiografi: brottslingar bör antingen avrättas eller gå med på att användas som försöksobjekt inom vetenskapen, ”så att Kainsmärke slutligen suddas bort ur deras panna”.

Och detta skriver hon inte 1930 utan 1977.

Alla dödsfall är dessutom likvärdiga.

Om den skyldige tar sitt liv, om han dör i en olycka eller om han hängs – alla dessa slut är tillfredsställande för författaren, så länge blodets pris betalas.

Vår samtida europeiska känslighet kan möjligen skava inför detta, men slutsatsen är svår att undvika: Agatha Christie försvarar dödsstraffet; det är det enda straff som framstår som rättvist i hennes ögon.

Det är också intressant att notera att vid varje reform i England till förmån för avskaffandet av dödsstraffet lät Agatha Christie sin kritik komma till uttryck i fiktionen

[journals.openedition](https://journals.openedition.org/belphegor/7528)

Läs om 4.50 från Paddington (Le Train de 16 h 50), läs om Halloween Party (Le Crime d’Halloween).

Redan 1930 låter hon Miss Marple säga:

”Moderna humanitära skrupler kring dödsstraffet driver mig till vansinne.”

Att återställa världens ordning

Agatha Christies litterära universum är en ordnad värld, en harmonisk värld, ett bibliotek där varje bok står på sin plats.

Den döda kroppen som plötsligt dyker upp måste föras bort, blodfläckarna suddas ut, sanningen avslöjas och mördaren straffas.

Och tiden spelar ingen roll: preskription existerar inte i Agatha Christies värld (den fanns för övrigt inte i engelsk rätt vid den tid hon skrev).

Nemesis har ett elefantminne<.

Därför kan Hercule Poirot utreda ett brott sexton år efteråt i Fem små grisar (Cinq petits cochons).

Samma sak för Miss Marple, som ingriper arton år efter händelserna i Den gåtfulla herr Quin / Den sista gåtan (La Dernière Énigme).

Att återställa en värld som rubbats av mord sker också med mjukare medel: äktenskapet.

I otaliga romaner av Agatha Christie löper en kärlekshistoria parallellt med deckargåtan och når sin upplösning i ett äktenskap eller åtminstone i ett förlovningslöfte.

Hercule Poirot är inte bara detektiv, han är också äktenskapsmäklare som hjälper älskande att finna varandra.

Att förena två älskande är i praktiken att återupprätta världens ordning: brottet har slitit av den sociala väven, äktenskapet väver samman den på nytt.

Om hjälten gifter sig i slutet av en Agatha Christie-roman, precis som i en saga, är det alltså inte av lättsinne eller av kärlek till lyckliga slut.

Det är ännu ett sätt att gestalta en straffrättslig filosofi som under årtionden subtilt planterats i sinnet hos miljoner läsare.

Att läsa om Christie – utan att dela hennes värderingar

Att läsa om Agatha Christie är i slutändan ett sätt att inse att en litterär text – även en som tillhör den populära litteraturen – bär på ett filosofiskt, socialt eller politiskt budskap.

Att läsa om Agatha Christie är också att förstå att det går att älska en författare utan att nödvändigtvis dela de värderingar hon sprider.

References

Author

Nicolas Bareït, Maître de conférences HDR en droit privé et sciences criminelles, Université de Pau et des pays de l’Adour (UPPA)

Kommentarer

  1. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

The Conversation: 2026.01.20 Publicerades i BiBB: 2026.01.21



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 20 The Conversation 138 2 flags

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®