IDstory /Näringsliv/ + Tags

Acceptanströtthet i den digitala världen och behovet av nytänkande

Originalꜜ.   Author infoꜜ  //  Kommentarer (0)ꜜ

Rethinking consent: why the current system isn’t working

Dall-E
Dall-E

Även om du kanske inte har hört begreppet har du nästan säkert drabbats av det: consent fatigue, där vi blir avtrubbade eller utmattade av ständiga förfrågningar om samtycke online, vilket leder till att vi antingen hoppar av helt eller bara säger ja till allt.

Varje dag nöts vi ner av dessa förfrågningar, oavsett om de gäller databehandling, cookies, villkor eller i allt högre grad användning av AI.

Efter år av detta blir resultatet att vi, istället för att utvecklas till mer medvetna och ansvarstagande användare, helt enkelt klickar utan att läsa – och därmed ger ett samtycke tömt på innehåll.

En av 34 artiklar på BiBB i kategorin Näringsliv

Detta problem är inte nytt. Spridningen av popups som ber om tillåtelse att installera cookies, en direkt följd av GDPR, var ett av de första tydliga exemplen på hur en välmenad åtgärd kunde slå tillbaka. Europeiska kommissionen ville att användare skulle få kontroll över sina data, men istället möts vi varje gång vi öppnar en webbplats av en samtyckesbanner. De flesta klickar bara ja, ibland hjälpta av webbläsare eller tillägg som gör det automatiskt. Resultatet blir formellt, men inte verkligt, samtycke – en situation som snarare försvagar än stärker och gör oss till offer för kognitiv utmattning.

Införandet av AI Act kommer bara att förvärra situationen. Den europeiska lagen om AI kräver transparens, notifiering och samtycke i många fall. Det innebär att vi kan mötas av blanketter, meddelanden och accepteringsförfrågningar som avser betydligt mer komplexa algoritmer och system. Risken är att detta, istället för att öka användarnas förtroende för AI, ytterligare urholkar det – eftersom ingen egentligen förstår vad de samtycker till.

Consent fatigue har studerats i andra sammanhang. Inom medicinen möter exempelvis patienter samtyckesformulär som de ofta inte förstår men ändå undertecknar, i tillit till läkarens auktoritet. Online är det samma sak: vi skriver under ändlösa licensavtal för tjänster som Apple, vi accepterar Metas villkor utan att ens läsa dem, eller ger vårt godkännande till plattformar bara för att alternativet är att stängas ute.

Som svar föreslår Europeiska kommissionen åtgärder för att minska samtyckeströtthet i tillämpningen av AI Act. Det talas om att förenkla meddelanden, standardisera format, använda tydliga symboler eller införa underförstått samtycke i vissa fall. Men den underliggande frågan är om det verkligen är rimligt att fortsätta bygga systemet på individuellt samtycke som hörnsten. I en värld där algoritmer verkar överallt och där våra data samlas in och behandlas ständigt, kan ett enskilt klick från en distraherad användare fortfarande ses som ett verkligt skydd?

Kanske har tiden kommit att ompröva modellen. Istället för att hålla fast vid fiktionen om universellt informerat samtycke, skulle vi kunna röra oss mot mer kollektiva och strukturella styrmodeller. Istället för att lägga ansvaret på oss, som saknar möjligheter att påverka, borde vi stärka företagens ansvar för ansvarsfull design, kräva externa revisioner, ange tydliga gränser för vissa användningar och säkerställa effektiv offentlig tillsyn. Skyddet av grundläggande rättigheter i den digitala tidsåldern kan inte enbart bygga på att användaren läser ett meddelande de inte förstår och klickar på en knapp där det står ”Acceptera”.

Consent fatigue är i grunden ett symptom på klyftan mellan regleringens utformning och den tekniska verkligheten. Vi försöker skydda oss genom kontroll över beslut som vi i praktiken inte kan fatta, eftersom de flesta av oss saknar nödvändig information, tid och sammanhang. Istället för att ge oss kontroll leder denna överlast av varningar till apati. Och apati blir den perfekta grogrunden för företag att fortsätta som vanligt – men nu med det absurda alibit att vi har godkänt deras villkor.

Europa står inför ett grundläggande dilemma: att fortsätta ackumulera regler som leder till fler samtyckesrutor och fler tomma klick, eller att radikalt ompröva hur vi skyddar digitala rättigheter. Debatten om consent fatigue borde vara startpunkten – en möjlighet att erkänna att den nuvarande modellen har misslyckats och att vi behöver ett mer realistiskt angreppssätt, ett som inte lastar över en omöjlig börda på användaren, utan istället tvingar de som designar och implementerar teknologin att göra det etiskt, transparent och ansvarsfullt från början.

References

Author

Enrique Dans, Professor of Innovation, IE Business School in Spain

IE Business School  engelsk flagga Wikipedia, 41 referenser

Kommentarer

  1. Din kommentar // Namn, titel (2025....)

Enrique Dans: 2025.09.24 Publicerades i BiBB: 2025.09.28



SMS:a en kommentar
genom att klicka här [ öppnar din app ] SMS:a en kommentar till 076 034 32 20 eller mejla.

Kategorier 20 Näringsliv 34

QR-code


Förslag till förbättringar av BiBB är välkomna



You know a lot, we may add a little®