Högskolans samverkansuppgift

tredje uppgiften

Högskolorna har tre lagstadgade uppgifter. Figuren visar att utbildning är högskolornas första och största uppgift. Den andra är forskning. Den tredje uppgiften är den minsta och dess historia visar en pendling mellan två perspektiv: Business (blått) och Bildning (rött).

Aktuella tendenser inom samverkansupgiften

Samverkanslagen uppdaterades och förtydligades 2021

Ny lagtext 2021:  I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta. (Högskolelagen Kap 1 § 2↗ uppdaterades den 1 juli 2021)

Tidigare lagtext:  I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta..

Den nya lagtexten betonar att högskolans och samhällets dialog ska vara ömsesidig. Att verka för att högskolans kunskap och kompetens kommer samhället till nytta är ett väsentligt bredare uppdrag än den tidigare lydelsen med fokus på forskningsresultat.

Det återstår att se hur högskolorna kommer att implementera den nya lagtexten. Regeringens mål kunde bland annat avläsas i Regeringens forskningsproposition 2020/21:60 som lades fram i december 2020. Där finns bland rubriker som

10.1.1 Ett nationellt forskningsprogram om digitaliseringens samhälleliga konsekvenser inrättas // 10.1.2 Samverkansprogrammet Näringslivets digitala strukturomvandling // 10.1.3 Utveckling och tillämpning av digital teknik // 10.1.5 Nästa generations forsknings- och innovationsmiljöer inriktade mot den datadrivna ekonomin och AI

Bland andra intressanta områden kan nämnas ...

10.2.1 Digitalisering av högre utbildning och forskning // 10.2.2 Ett öppet vetenskapssystem // 14.2 Stärkt samverkan med det omgivande samhället // 14.2.3 Ekonomisk premiering av samverkan

I vår sektion stories om högskolevärlden,  (idag  13 ), kommer det att finnas flera exempel på hur den uppdaterade Samverkansuppgiften kan se ut i verkligheten.

Samverkan som business

Om man läser om samverkansuppgiften på ett tiotal universitet och högskolor ser man snart att fokus är på att etablera projekt med näringslivet som har ett kommersiellt intresse. Ett typiskt exempel är högskolan i Dalarna som 2015 fick 28 miljoner från EU för tre större samverkansprojekt med regionens näringsliv. Samverkan baserades på en tankefigur om ömsesidig nytta och att projekten förhoppningsvis skulle leda till fler företag, mer forskning, bättre produkter och fler anställda.

Organisationen Svenskt Näringsliv publicerade 2011 (sic) en rapport Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften↗ som utöver att redovisa att en majoritet av de kontaktade forskarna är positiva till samarbete med näringslivet understryker nyttoaspekten i samverkansuppgiften.

Sökningar på Svenskt Näringslivs hemsida↗ på ord som samverkan och samverkansuppgiften ger tyvärr inga träffar som är relevanta för ökad samverkan i den nya lagtextens anda. En uppdaterad komplettering, kanske med exempel och erfarenheter, om samverkan mellan högskolan och näringslivet vore en idé? Man skriver en hel del om 'Det livslånga lärandet' men det är inte samma sak.

Många högskolor har Regelverk och en policy för samverkan, här exemplifierat med Uppsala universitets policy om samverkans- och uppdragsforskning.

Samverkan som bildning - och dialog

Om samverkansuppgiften som business inte är helt tydlig är de aspekter som mer kan betecknas som kunskapsspridning och bildning både mindre framgångsrika och diffusa. Ett av skälen till detta är det ringa akademiska meritvärde detta ger. Inom ramen för samverkan som business skapas ofta ett naturligt meritvärde för de involverade forskarna och institutionerna. Inom samverkansuppgiften som bildning - och dialog med en bred allmänhet - behövs nya former för meritvärdering.

Ett ökande antal tunga forskningsintressenter som Vitterhetsakademin, Riksbanken Jubileumsfond och Vetenskapsrådet har under senare år ökat sitt intresse för hur forskning inom humaniora och samhällsvetenskap ska samverka med samhället. Ett tecken på detta är den skrift - Kunskapens nya rörelser, Framtidens humanistiska och samhällsvetenskapliga samverkan - som publicerades 2016 av Östling et al. ref+↗ på uppdrag av de tre nämnda organisationerna. Rapporten skiljer mellan att göra kunskap tillgänglig och att göra forskning tillgänglig - inte bara på engelska, och vill därmed betona vikten av att många fler människor får en uppfattning om och insikt i vad denna forskning bidrar med i samhället. I raopporten sägs att

... Ytterst anser vi att en välfungerande infrastruktur för humanistisk och samhällsvetenskaplig samverkan måste skapas. En del av de insatser som vi föreslår är konkreta och kan mer eller mindre direkt förverkligas. Man säger också att man måste experimentera med nya former för publicering, samverkan och redaktionellt arbete.

Samverkan har flera intressenter

Föreningen Vetenskap och Allmänhet↗ publicerade 2015 ett inspel↗ inför regeringens forskningsproposition 2016. Bland elva punkter kan nämnas förslag att bredda det nuvarande samverkansbegreppet, att öka forskares meritvärde för samverkan och kommunikation, och förslag om en obligatorisk kommunikationskurs i forskarutbildningen. Läs inspelet↗, Pdf.

Samverkansprojektet KLOSS

KLOSS var (är) ett projekt - projekthemsida på KTH↗ - som startade 2013, delfinansierades av Vinnova och engagerade nio högskolor och universitet som projektpartners. I sammanfattningens inledning, Pdf-rapport↗, står

I den här rapporten diskuteras strategisk samverkan – ett förhållningssätt till omvärlden som utgår från ambitionen att fördjupa lärosätets roll som långsiktig kompetensresurs och kunskapsnav i samhälls- och näringslivsutveckling. (Ibid. s. 10)

Att utveckla formerna för samverkan handlar alltså både om att stärka nyttiggörandet av den akademiska kunskapsmassan och att skapa bästa möjliga förutsättningar för hög kvalitet i högre utbildning och forskning. (Ibid. s. 11)

Samverkansuppgiftens historia

Man får en bra förståelse av samverkansuppgiftens tillkomst och utveckling om man läser dessa två forskningsrapporter.

Den allmänna forskningsinformationen, folkbildningsarbetet, hade visserligen en minst lika lång historia och omfattades av en välutvecklad retorisk legitimering, men vilade inte på den institutionaliserade infrastruktur som samverkanstraditionen hade. (Ibid. s. 81)

En viktig historisk punkt är när samverkansuppgiften gjordes till en av lärosätenas huvuduppgifter i paritet med utbildning och forskning 1998. (Ibid. s. 7)

BiBB Akademi som del i Samverkansuppgiften

Det blir allt viktigare för universitet och högskolor att marknadsföra sig mot olika intressenter. Detta kan bland annat avläsas i investeringarna i ackrediteringar, tävling i rankingplacering och det ökade antalet kommunikatörer. Läs mer om högskolornas modeller för marknadsföring.

BiBB Akademi kan bli en kanal där samverkansuppgiften och marknadsföring av universitet och högskolor stärker varandra.

Uppslagsverket BiBB som publiceringsplattform

Forskningskommunikation ses av många högskolor, finansiärer och forskare som allt viktigare. Drivkrafter är både samverkans- och marknadsföringsaspekter men också en ny konkurrenssituation för "trovärdig kunskap".

Förr skrev många aktiva forskare i uppslagsverket NE, idag nästan inga↗. Uppslagsverket BiBB kan bli en ny plattform för artiklar av forskare. En idé är att ge högskolepoäng till de doktorander som publicerar artiklar i BiBB.

Några kompletterande resurser

Publicerades: 2016.   Uppdaterad senast: 4 juni 2024



Dina kommentarer är mycket välkomna.



You know a lot, we may add a little®