BiBB® Academy  
You know a lot, we may add a little


Forskningskommunikation

är det marknadsföring om än med andra förtecken?

Allt fler talar om och arbetar med forskningskommunikation, ett ord och ett område som i sig låter och är positivt. Den är en naturlig del i högskolans samverkansuppgift och bidrar till ökad allmänbildning och forskningens nyttiggörande.

Man kan börja med några grundfrågor. Vad vill 'man' kommunicera till vem och varför? Hur kan forskningskommunikationen göras och vem ska göra den? Är några målgrupper viktigare än andra? Vem är intresserad?

Är forskningskommunikation meriterande för en forskare? Kan framgång inom forskningskommunikation mätas? Vad konkurrerar den med?

Frågorna är exempel från BiBB Academys kurs i forskningskommunikation ...

Forskningskommunikation som marknadsföring

Det sägs ganska ofta att man lägger energi och resurser på forskningskommunikation för att den bidrar till det demokratiska samhället och att den ökar respekten för det vetenskapliga arbetssättet. Allmänheten har rätt att kunna ta del av resultat av forskning som är finansierad med allmänna medel, (Vetenskapsrådet). Många berättelser finner en intresserad (mikro)publik. Forskning kan dessutom presenteras mycket underhållande som i TV-programmen 'Fråga Lund' och 'Vetenskapens värld'.

En betydande del av all forskning är så specialiserad att den kommer att ha lågt allmänt intresse. Några områden och resultat kommer att finna en större publik medan flertalet gör det inte. Detta är rimligt och kan inte 'merinformeras bort'.

Men det finns också ett annat perspektiv. Marknadsföring.

Marknadsföring av universitet och högskolor

Det har blivit tydligt att allt fler högskolor och universitet lägger mycket resurser på marknadsföring. Ackrediteringar och placeringsambitioner på rankinglistor där man till och med kan lyfta fram att en utbildning gått från plats 42 till 37 på en viss rankinglista är närliggande exempel. Att kommunicera forskning är ett annat.

BiBB Academy ser forskningskommunikation som marknadsföring och dessutom som ett viktigt sätt att vidga det gemensamma vetandet.

Det är ingen tillfällighet att området har ett växande intresse. Utbudet av lätt tillgänglig information har ökat enormt och därmed konkurrensen om uppmärksamhet. Högskolornas finansiella situation är en annan central faktor.
Ett försök att rangordna de reella drivkrafterna kan se ut som nedan ...

01 Högskolorna vill marknadsföra sina utbildningar och stärka sin status.

02 Enskilda personer vill bli mer synliga - 'A presentation of self'.

03 Ett "kul" område för kommunikatörer och forskare inom flera discipliner.

04 Allmänt intresse enligt samverkansuppgiften och demokratiutveckling.

Ett exempel, i klartext, på att forskningskommunikation och projektfinansiering har ett nära samband är hämtat från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Här hittar du tips och idéer kring vad du själv kan göra för att öka synligheten för dig som forskare. Målet med projektet är att skapa möjligheter för ökad finansiering av kommande forskningsprojekt, vilket tipsen indirekt syftar till. ( Tips på SLU)

Att marknadsföring är den dominerande drivkraften för forsknings-kommunikation gör den inte mindre viktig. Det är däremot bra att placera den i ett större perspektiv för att bedöma hur den kan komma att utvecklas i framtiden.

Bör enskilda forskare investera i forskningskommunikation?

Då allt fler forskningsfinansiärer kräver att en redovisning och diskussion av forskningens impact ska ingå i ett projekt är forskarna tvingade att investera tid i detta. Nästa fråga är om man ska investera pengar?

En möjlighet, den vanligaste, är att lärosätet intervjuar en forskare och skriver och publicerar en text (video med mera). En annan möjlighet är att forskaren (gruppen) gör en egen monetär investering i forskningskommunikation. Det är inte osannolikt att det senare kommer att öka i omfattning.

Kurser i forskningskommunikation

Vetenskapsrådet har varit med att ta fram en utbildning i forskningskommunikation som ska testas i hösten 21 i en doktorandkurs på Örebro universitet.

I en debattartikel i Vetenskapsrådet tidning Curie i juni 2021 sägs att ...

I dagens kursutbud inom forskningskommunikation finns en hel del lokala initiativ vid olika lärosäten, men expertgruppen vill gärna se en nationell kraftsamling. Målet är också att forskningskommunikation ska bli en obligatorisk del av forskarutbildningen. (Ibid.)

Notera ordet 'obligatorisk'. Deltagarna i Vetenskapsrådets expertgrupp för forskningskommunkation presenteras här på VR.se

Örebro universitet erbjuder hösten 2021 en "pilotkurs" för doktorander i forskningskommunikation. Den är framtagen i samarbete med ovan refererade expertgrupp på Vetenskapsrådet. Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet har i fler år haft kurser i forskningskommunikation för doktorander. Det finns flera andra exempel.

Högskolekursernas låga skalbarhet

När entreprenörer har sitt första möte med riskkapitalister är det en standardfråga om projektet (innovationen) är skalbar. Hur är det tänkt att tjänsten eller produkten ska få volym och nå en lönsam - och stor - marknad? Du kanske vill invända att för kurser i ämnen som forskningskommunikation och forskningsetik gäller andra regler och villkor. Men, likväl vill bägge intressenterna få stor genomslagskraft. Önskan om skalbarhet är gemensam.

Kurs i forskningskommunikation av BiBB Academy

De refererande högskolekursernas låga skalbarhet diskuteras här. Men framför allt presenteras ett program för kurser som är tänkta att ges av BiBB Academy. Målgruppen är självklart inte bara doktorander utan alla som arbetar på en högskola. Ambitionen är en kursmodell som når betydligt fler betydligt och fortare.

Läs mer om BiBB Academys kurs i forskningskommunikation ...

Några aktörer inom forskningskommunikation

Här följer en lista på några vanliga svenska aktörer inom området. Fler finns säkert.

Forskningskommunikatör är en vanlig titel på svenska högskolor. Mängden tillgänglig information om och berättelser om forskning är mycket stor och växande. I en artikel i World Economic Forum - ref. ↓ - diskuteras presentationen av fakta och dess roll i ett bredare perspektiv, fakta räcker inte.

Forskning om forskningskommunikation

I en rapport 'Forskning om forskningskommunikation i Sverige' ↓ (Vetenskapsrådet, 2020) sägs bland annat ...

Den digitala utvecklingen har också på ett genomgripande sätt förändrat förutsättningarna för hur utbildning och forskning bedrivs, forskningsresultat kommuniceras samt hur samverkan sker med det omgivande samhället. (Ibid. s. 94)

Finns det vetenskaplig forskning om forskningskommunikation som är "smartare" än vad ett antal stora reklambyråer vet - och använder?

I denna artikel i tidningen Curie hävdar fyra forskare från Chalmers att ...

Utbildning i forskningskommunikation bör istället använda sig av den mycket omfattande forskning som finns om skrivutveckling och genrepedagogik. (Ibid.)

Att det finns forskning om forskningskommunikation är föga förvånande - se referens nedan ↓ men för vem har den betydelse i praktiken?

Om att Sända och bli Hittad

Det får anses klarlagt att allt fler producerar och publicerar allt mer om forskning. Detta görs i många media och kanaler och blir i huvudsak allt bättre. Om denna genomgång hade inkluderat icke-svenska sajter hade volymen ökat mångfalt.

Man kan anta att flertalet av de personer som är intresserade av att mer än tillfälligt läsa om forskning kan engelska tillräckligt bra för att läsa och lyssna på exempelvis de referenser som finns nedan. Man kan prenumera på newsletters och följa forskningskanaler på YouTube med mera. För att låna en fras från en svensk TV-sketch "Det är mycket nu".

Läsning av ett antal hemsidor om kommunikationaspekter på högskolor och universitet visar att man samlar in statistik på ett projekts sidvisningar på webben och närvaro i sociala kanaler med mera.

På kort tid har kommunikation av ett forskningsprojekt gått från att vara en liten fråga till att bli ett krav. Så här säger forskningsfinansiären FORMAS ...

Vi vill understryka att samhällsnytta och kommunikation hör ihop. Du behöver därför beskriva på vilket sätt du kommer att kommunicera kring projektet under den tid som projektet pågår och vilka dina målgrupper är. Vi vill också att du berättar hur du tänkt att kommunicera när projektet är avslutat eller får en eventuell fortsättning. (Ibid. "Stöd för att besvara bedömningsgrunden samhällsnytta och kommunikation", Pdf.)

Liknande skrivningar kommer troligen att bli allt vanligare. Dessa aspekter - om än viktiga - kommer att ta tid, kräva utbildning och resurser. "There is no free lunch".

Tiden är den trånga sektorn. Kampen om uppmärksamhet.

Det finns troligen studier och statistik som visar hur personer kom att läsa en viss sida, se en pressrelease eller se ett visst forskningsprogram. Min tro är att det är "minst" lika viktigt att bli hittad som att sända. Sökmotorer är viktiga och redaktörer kommer att bli allt viktigare.

Om det är avgörande att en forskningsberättelse blir hittad måste den ha ett format som underlättar detta. Idag är det fler som når Internet via mobilen än via en dator och Google indexerar sidor utifrån en sidas rendering i en mobiltelefon. "Mobile first".

Kommunikation av avhandlingar

Avhandlingar är ett exempel på forskningsresultat - i Pdf-format - som lagras i ett arkiv typ DiVA, men läses av mycket få som flera forskare skrivit om.

För att öka sannolikheten att fler skulle i varje fall läsa något eller några kapitel i min avhandling producerade jag den som en sajt - Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk. Den finns endast som sajt. För att göra avhandlingen mer läsbar för många har den cirka 400 länkar till Wikipedia som ger en bakgrund, ordförklaring eller kan inspirera till vidareläsning - på önskat språk. Avhandlingar i Pdf-format är inte ägnade att bli lästa i en mobiltelefon vilket en webbavhandling är. Läsare kommer att via till exempel Google - i en mobil - att hitta enskilda kapitel som de kan vara intresserade av. Mycket arbete har lagts ner på design, språk, bilder och figurer (över 100) och (strategisk) kommunikation. Vilket meritvärde ger en sådan investering i forskningskommunikation en avhandling? Idag inget, imorgon förhoppningsvis lite mer.

Frågorna är exempel från BiBB Academys kurs i forskningens webbifiering ...

Viljan och tiden att läsa forskning är tyvärr mindre än vad många forskare tror. Detta gäller också forskare inom den egna disciplinen av områden som vederbörande inte har direkt intresse eller nytta av.

Val av stories om forskning för publicering

Lunds universitet publicerar forskningsberättelser om forskning på Lunds universitet. Andra högskolor och universitet berättar om sin forskning. Program som 'Vetenskapens värld' väljer ett tema och letar upp passande forskning nästan varhelst i världen det finns något intressant att berätta om.

Ju smalare källa desto mer av karaktären marknadsföring av ett lärosäte. I BiBB Academy finns idag 14 stories om forskning. Vem som äger BiBB Academy har betydelse för vilka stories vi publicerar. Vi eftersträvar ett brett urval.

Referenser

Publicerades: 2021   Uppdaterad: 10 augusti 2021



33 kommentarer. Din är välkommen.