BiBB® Academy  är en plattform med ett fritt uppslagsverk och flera andra kunskapsresurser


Forskningskommunikation

Är forskningskommunikation mest marknadsföring om än med andra förtecken?

test

Allt fler talar, forskar, ägnar sig åt och utbildar om forskningskommunikation, ett ord och ett område som i sig låter och är positivt. Vad kan väl vara fel i att kommunicera mer - och bättre - och försöka få en dialog med omvärlden och sprida lite kunskap och allmänbildning? Den är en naturlig del i högskolans samverkansuppdrag och bidrar till forskningens nyttiggörande i samhället.

Man kan börja med några grundfrågor. Vad vill 'man' kommunicera till vem och varför? Hur kan forskningskommunikationen göras och vem ska göra den? Vilka målgrupper är viktigare att nå än andra?

Fler frågor. Är forskningskommunikation meriterande för en forskare? Kan framgång inom forskningskommunikation mätas? Vad konkurrerar den med?

Forskningskommunikation som en form av marknadsföring

Bland de bevekelsegrunder som ofta uttalas för att energi och resurser läggs på forskningskommunikation återkommer att den bidrar till det demokratiska samhället och att den ökar respekten för det vetenskapliga arbetssättet. Många berättelser finner en intresserad (mikro)publik. Forskning kan dessutom vara mycket underhållande som exempelvis 'Fråga Lund' och TV-programmet 'Vetandets värld'.

En betydande del av all forskning är så specialiserad att den kommer att ha lågt allmänt intresse. Några områden och resultat kommer att finna en större publik medan flertalet gör det inte. Detta är rimligt och kan inte 'merinformeras bort'.

Men det finns också ett annat perspektiv. Marknadsföring.

Marknadsföring av universitet och högskolor

Det har blivit tydligt att allt fler högskolor och universitet lägger mycket resurser på marknadsföring. Ackrediteringar och placeringsambitioner på rankinglistor där man till och med kan lyfta fram att en utbildning gått från plats 42 till 37 på en viss rankinglista är ett närliggande exempel. Forskningskommunikation är ett annat.

BiBB Academy ser forskningskommunikation som marknadsföring och dessutom som ett viktigt sätt att vidga det gemensamma vetandet.

Det är ingen tillfällighet att området har ett växande intresse. Utbudet av lätt tillgänglig information har ökat enormt och därmed konkurrensen om uppmärksamhet. Högskolornas finansiella situation är en annan central faktor.
Ett försök att rangordna de reella drivkrafterna kan se ut som nedan ...

01 Högskolorna vill marknadsföra sina utbildningar och stärka sin status.

02 Enskilda personer vill bli mer synliga - 'A presentation of self'.

03 Ett kul område för kommunikatörer och forskare inom flera discipliner.

04 Allmänt intresse enligt samverkansuppdraget och demokratiutveckling.

Att marknadsföring är den dominerande drivkraften för forsknings-kommunikation gör den inte mindre viktig. Det är däremot bra att placera den i ett större perspektiv för att bedöma hur den kan komma att utvecklas i framtiden.

Kurser i forskningskommunikation

Vetenskapsrådet har varit med att ta fram en utbildning i forskningskommunikation som ska testas i hösten 21 i en doktorandkurs på Örebro universitet.

I en debattartikel i Vetenskapsrådet tidning Curie i juni 2021 sägs att ...

I dagens kursutbud inom forskningskommunikation finns en hel del lokala initiativ vid olika lärosäten, men expertgruppen vill gärna se en nationell kraftsamling. Målet är också att forskningskommunikation ska bli en obligatorisk del av forskarutbildningen. (Ibid.)

Notera ordet 'obligatorisk'. Deltagarna i Vetenskapsrådets expertgrupp för forskningskommunkation presenteras här på VR.se

Örebro universitet erbjuder hösten 2021 en "pilotkurs" för doktorander i forskningskommunikation. Den är framtagen i samarbete med ovan refererade expertgrupp på Vetenskapsrådet, Läs mer om denna kurs ↓. Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet har i fler år haft kurser i forskningskommunikation för doktorander. Troligen även andra.

Lunds universitet blev det 2020/21 obligatoriskt för nya doktorander med en kurs i forskningsetik. Lägg nu till en i forskningskommunikation. Då doktorandtiden är begränsad kan man anta att något måste bort när annat kommer till?

Högskolekursernas låga skalbarhet

När entreprenörer har sitt första möte med riskkapitalister är det en standardfråga om projektet (innovationen) är skalbar. Hur är det tänkt att tjänsten eller produkten ska få volym och nå en lönsam - och stor - marknad? Du kanske vill invända att för kurser i ämnen som forskningskommunikation och forskningsetik gäller andra regler och villkor. Men, likväl vill bägge intressenterna få stor genomslagskraft. Önskan om skalbarhet är gemensam. Den ena modellen bygger på krav ovanifrån riktat mot en viss grupp, den andra modellen kan sägas bygga på kommersiell framgång.

Kurser i och av BiBB Academy

De refererande högskolekursernas låga skalbarhet diskuteras här. Men framför allt presenteras ett program för kurser som är tänkta att ges av BiBB Academy. Målgruppen är självklart inte bara doktorander utan alla som arbetar på en högskola. Ambitionen är en kursmodell som når betydligt fler betydligt fortare.

Forskningskommunikationens aktörer och kommunikatörer

Här följer en lista på några vanliga svenska aktörer inom området. Fler finns säkert.

Forskningskommunikatör är en vanlig titel på svenska högskolor. Mängden tillgänglig information om och berättelser om forskning är mycket stor och växande. I en artikel i World Economic Forum - ref. ↓ - diskuteras presentationen av fakta och dess roll i ett bredare perspektiv, fakta räcker inte.

Forskning om forskningskommunikation

I en rapport 'Forskning om forskningskommunikation i Sverige' ↓ (Vetenskapsrådet, 2020) sägs bland annat ...

Den digitala utvecklingen har också på ett genomgripande sätt förändrat förutsättningarna för hur utbildning och forskning bedrivs, forskningsresultat kommuniceras samt hur samverkan sker med det omgivande samhället. Ibid. s. 94

Finns det vetenskaplig forskning om forskningskommunikation som är "smartare" än vad ett antal stora reklambyråer vet - och använder?

I denna artikel i tidningen Curie hävdar fyra forskare från Chalmers att ...

Utbildning i forskningskommunikation bör istället använda sig av den mycket omfattande forskning som finns om skrivutveckling och genrepedagogik. (Ibid.)

Att det finns forskning om forskningskommunikation är föga förvånande - se referens nedan ↓ men för vem har den betydelse i praktiken?

Om att Sända och bli Hittad

Det får anses klarlagt att allt fler producerar och publicera allt mer om forskning. Detta görs i många media och kanalser och blir i huvudsak allt bättre. Om denna genomgång hade inkluderat icke-svenska sajter hde volymen ökat mångfalt.

Man kan anta att flertalet av de personer som är intresserade av att mer än tillfälligt läsa om forskning kan engelska tillräckligt bra för att läsa och lyssna på exempelvis de referenser som finns nedan. Man kan prenumerar på newsletters och följa forskningskanaler på YouTube med mera.

Tiden är den trånga sektorn. Kampen om uppmärksamhet.

Det finns troligen studier och statistik som visar hur personer kom att läsa en viss sida, se en pressrelease eller se ett visst forskningsprogram. Min tro är att det är "minst" lika viktigt att bli hittad som att sända. Sökmotorer är viktiga och redaktörer kommer inte att bli mindre viktiga.

Om det är (mycket) avgörande att en forskningsberättelse bli hittad måste den ha ett format som underlättar detta. Idag är det fler som når Internet via mobilen än via en dator och Google indexerar sidor utifrån en sidas rendering i en mobiltelefon. "Mobil first".

Kommunikation av avhandlingar

Avhandlingar är ett utmärkt exempel på forskningsresultat som sänds men inte hittas. Och dessutom läses av mycket få. En avhandling hamnar med automatik i ett arkiv typ DiVA och sedan händer det kanske inte så mycket mer.

För att öka sannolikheten att fler skulle i varje fall läsa något eller några kapitel i min avhandling producerade jag den som en sajt - Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk Den finns endast som sajt. För att göra avhandlinen mer läsbar för många har den cirka 400 länkar till Wikipedia som ger en bakgrund och ibland ordförklaring. Mycket arbete har lagts ner på språk, design och (strategisk) kommunikation. Dessa aspekter tillmäts absolut inget värde på Företagsekonomiska institutionen i Lund där jag förnärvarande är doktorand.

Avhandlingar i Pdf-format är inte ägnade åt att bli lästa i en mobiltelefon. En webbavhandling är det och läsare kommer att via till exempel Google att hitta enskilda kapitel som de kan vara intresserade av. Lusten att läsa mycket är liten vilket gäller både forskare inom samma område och allmänheten.

Referenser

Publicerades: 2021   Uppdaterad: 22 juni 2021



33 kommentarer. Din är välkommen.