BiBB®  är ett för alla fritt uppslagsverk
med signerade artiklar och andra resurser


Ett modernt uppslagsverk

transparens och trovärdighet

Ett modernt artikelsignerat uppslagsverk måste uppfylla några enkla grundläggande krav. Trovärdighet för uppslagsverk och dess artiklar skapas inte på samma sätt i den digitala världen som för de uppslagsverk som gjordes i bokform.

Den modell för uppslagsverk som etablerades på 1700-taleta och som fungerade till Google och Wikipedia blev marknadsledare för Sökmotorer och uppslagsverk är ej längre hållbar. Det behövs som figuren visar en Ny modell.a


Baskrav för hög trovärdighet


Transparenskravet är avgörande för ge ett uppslagsverk hög trovärdighet och detta gäller många områden. Punkterna ett (1) till fem (5) ingår i baskraven för moderna artikelsignerade uppslagsverk. Några punkter är generella medan andra bidrar till att definiera BiBB och dessa affärsmodell.

/1Information om artikel- och innehållsförfattare

En viktig del i en källas trovärdighet är möjligheten att lätt få information om en namngiven författare och att lätt få veta vad författaren gör idag. Det mest grundläggande kan finnas i en inforutaAugusta Strindberg
Demo.
Just nu fungerar detta enbart för datorer. Dock lösbart.
som syns när man för pekaren över namnet i en dator och vara klickbart för iPads och mobiler. I rutan ska det gärna finnas en eller flera länkar för vidare information.

/2Publiceringstidpunkter. När skrevs och uppdaterades en artikel?

Varje uppslagsverk har en stor utmaning i att uppdatera sitt innehåll. Första steget är att ange när en artikel eller notis skrevs. Att uppmuntra och möjliggöra en dialog med allmänheten kan här vara en viktigt hjälpmedel.

Det måste finnas en lista som berättar om nya artiklar. Graden av aktualitet är en svår fråga, men ökad aktualitet är ett bra sätt att öka det generella antalet sidvisningar.

/3Fri och likvärdig tillgång till uppslagsverket

Tillgänglighet är en central faktor när man bedömer kvaliteten i sjukvården. Politiker och vårdgivare gör stora ansträngningar för att alla patienter ska få en likvärdig vård och ha en likvärdig tillgång till vård - ofta utryckt som God vård på lika villkor. Det finns liknande formuleringar för skola och omsorg.

Fri tillgång till ett grundläggande artikelsignerat allmänt svenskt uppslagsverk är av nationellt värde och en fråga om likvärdighet!

/4Ett uppslagsverks modernitet / webbnivå

4.1  Webbnivå

Ett digitalt uppslagsverk är mer modernt än ett fysiskt, men man kan även gradera digitala uppslagsverk. Jag har valt att istället för grader av "modernitet" tala om ett uppslagsverks 'Webbnivå'. Detta begrepp innehåller delar som tillkomsthistoria, teknisk standard, design och interaktivitet.

Hyperlänkar eller webblänkar är bland det mest grundläggande på nätet. Alla sajter har interna länkar för att underlätta att man finner det man är intresserad av. Många uppslagsverk till exempel Wikipedia har externa länkar. NE har inga externa länkar, ett tecken på låg webbnivå.

/5Metadiskussion och öppenhet

I såväl strategiska som tekniska och etiska frågor ställs ägarna och ledningen av ett uppslagsverk inför ett antal vägval. Dessa kan presenteras mer eller mindre öppet. En öppnare attityd bidrar till ökad trovärdighet.


Om uppslagsverket i BiBB


//6Signerade och osignerade artiklar (notiser)

Uppslagsverket i BiBB baseras på lite längre signerade artiklar men har också korta artiklar som kan vara osignerade. De senare kallas i BiBB för notiser. För att kallas uppslagsverk bör det finnas en balans mellan längre och kortare artiklar. Notiserna kan till exempel beröra "dagsaktuella" ämnen.

6.1 Flera artiklar på samma uppslagsord

I BiBB kan det finnas flera artiklar av olika författare för samma uppslagsord. Det finns kanske två artiklar om franska revolutionen eller tre artiklar om psykoanalys eller vitaminer.

Tack vare denna modell blockeras inte ämnet av en författare, utan flera ges möjlighet att publicera sig.

Detta är en mycket annorlunda modell än andra uppslagsverk som har ETT svar för alla uppslagsord.

6.2 I BiBB har artiklarna en tidsfaktor

I fria Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEPa) ska författaren inom fyra år uppdatera sin artikel. Om detta inte är möjligt finner redaktionen en annan lösning. Grundtanken är utmärkt - jämför med min analys av 5.000 artiklar i NEa 2011 som bland annat visade att NE:s artikelförfattare hade en genomsnittsålder på 70 år och att ≈21% ej längre levde.

//7BiBB som publiceringsplattform

Doktorander - (Sverige har cirka 18.000) - är en intressant grupp artikelförfattare i BiBB. Som ett led i sina studier skriver en doktorand någon eller några artiklar och får ett antal högskolepoäng i sin utbildning. Dessa BiBB-artiklar - och från etablerade forskare - kan ses som en del i högskolornas lagstadgade tredje uppgift.

//8 BiBBs redaktion

Vilka artiklar och stories som publiceras godkänns av en redaktion, men författaren ansvarar för artiklarnas innehåll. Innan BiBB får en anställd professionell redaktör kommer det uppdraget att skötas av Johan Schlasberg som kommer att skriva en del artiklar och stories.

Redaktionen i Store Norske Leksikon skriver inga egna artiklar. Cirka 90% av de nya artiklarna i NEa skrivs av den egna redaktionen.

//9BiBB och Wikipedia

BiBB är inte en wiki som till exempel Wikipedia svW.

Målet för BiBB är att i första hand leverera svar från det egna uppslagsverket, men om svar saknas skulle det kunna ske en automatisk vidarekoppling till samma sökord på Wikipedia. Ord som saknas och har hög sökfrekvens är ett bra incitament för redaktionen i BiBB att arbeta för att det skapas en egen artikel. Skulle kunna kallas frekvensstyrd utveckling.

BiBB Basic vore en version som vänder sig till yngre och de som vill ha en enkel förklaring av ord och begrepp med mera.

BiBB Basic skrivs inte av forskare utan av ämneskunniga skribenter eller kanske journalister.

//10Upphovsrättsliga frågor

De doktorander, forskare och andra som skriver artiklar som publiceras på BiBB kommer att ha upphovsrätt till sina artiklar. BiBB får rätt att publicera dessa. En text kommer senare att publiceras som mer i detalj reglerar dessa frågor. En bra modell är motsvarande text i fria Stanford Encyclopedia of Philosophy.

//11Teknisk plattform

Systerverksamheten IDstories har en egenutvecklad teknisk plattform. Utvärdering pågår om att inledningsvis använda denna eller relativt snart installera en plattform som är mer anpassad för ett uppslagsverk. /p>

Dataarkitekturen i BiBB kommer att utvecklas i flera steg och börjar med en mycket enkel modell. På sikt kommer tjänsten att bli mycket mer sofistikerad och presenteras i en helt annan design än idag.

Alla artiklar och stories är kodade för att kunna läsas i såväl datorer som paddor och mobiltelefoner.


Generella aspekter


///12Användbarhet

12.1  Volym och användbarhet

Ett uppslagsverks omfång är en viktig faktor när en användare bedömer ett uppslagsverks användbarhet. I den moderna nätvärlden är det välkänt att ett fåtal sajter (tjänster) inom varje kategori nästan helt dominerar marknaden. Google har ungefär 90% av världsmarknaden för Sök. Chrome är den helt dominerande webbläsaren med en global marknadsandel på cirka 65%. Facebook dominerar sociala media och Amazon.com är störst inom e-handel i USA. Allt fler börjar nu söka produkter direkt på Amazon och går inte via en sökmotor då allt fler är tillräckligt säkra på att Amazon ger relevanta och handlingsbara (actionable) svar.

Om man ser varje sökning och "klick" som en tidsinvestering är det rationellt att välja de största tjänsterna med flest produkter eller "svar". Volym föder också det man brukar kalla nätverkseffekter enW. Svenska Wikipedia är cirka 20 gånger mer omfattande, mycket bredare och växer fortare än NE.

///13Ägande, organisation och företagsmiljö

Ägarfrågan påverkar affärsmodellen och relationen till innehållsproducenterna. Ägs uppslagsverket - som till exempel Store Norske Leksikona - av en ideell organisation eller är det privatägt som NE?a Vad vill ägaren med uppslagsverket? Kostnaderna för att driva ett ideellt ägt uppslagsverk är lägre och företagskulturerna blir olika.

///14Användargränssnitt och användarnytta

informationssök

I webbdesign skiljer man ibland mellan "user interface" (UI) och "user experience" (UX). Det första kallas ofta användargränssnitt och kan handla om navigering, knappar, design och känsla. UX - usability/användarnytta handlar mer om besökaren får den upplevelse och nytta som var förväntad. Det finns olika synpunkter på hur överlappande dessa koncept är - read this blog at usertesting.com.

///15Uppslagsverk i lärmiljön för elever och lärare

Open model - Johan Schlasberg

I digitala läromedel finns i enskilda enheter ofta ett behov av att erbjuda mer information. Detta kan inom ramen för ett enskilt läromedel eller referera till flera externa källor. Enligt BiBB bör dessa referenser i första hand referera till fria resurser i en öppen modella som figuren visar. Exempel är Wikipedia, NE och Svenska.se

///16Referensstatus

vågrörelser. Bild johan schlasberg

Begreppet referensstatusa används för att beteckna en källas trovärdighet.

Bilden visar ett hierarkiskt mönster för hur till exempel ett uppslagsverks referensstatus sprider sig neråt och horisontellt.

Källor har olika rangordning, men denna är inte absolut vare sig över tiden eller uppfattas lika av alla. Detta kan bland annat bero på graden av känndom om källan. Ju högre referensstatus en källa har desto mer refererbar är den i en positiv mening, men också i den meningen att risken för kritik av dess användning är mindre. En uppnådd referensstatus lever ofta kvar länge

Wikipedia är en källa som har gått från låg till ökande referensstatus.
Denna process har tagit många år och den fortsätter sakta men säkert på universitet, i skolor, på bibliotek och bland allmänheten.

Publicerades: 2016.   Uppdaterad: 31 oktober 2020



33 kommentarer. Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/