BiBB® Academy  är en plattform med ett fritt uppslagsverk och flera andra kunskapsresurser


Centrum för kunskapens framtid

framtidskunskap

Centrum för kunskapens framtid är ett projekt för att studera och kommentera kunskap i ett framtidsperspektiv. Som visas ned finns det ett växande forskningsområde för kunskapen historia. Mycket spännande och relevant om man är intresserad av kunskapens framtid.

Kunskapen i vid mening accelerar idag exponentiellt. Det betyder allt fortare vilket gör det allt svårare att veta vad som händer, vilka effekter kunskapen får på våra liv och samhällen. I en strikt akademisk mening kan man inte säga något om framtiden. Men likväl görs det modeller över klimat, demografi och ekonomi.

Inom BiBB Academy ska det utvecklas både en diskussion och analyser om kunskapens framtid.

Universiteten och högskolorna har i ökande omfattning startat en rad interna institut och centrumbildningar för att hantera nya områden och nya utmaningar. Den nye rektorn på Ekonomihögskolan rivstartade 2021 med att annonsera tre nya institut.

På Historiska institutionen vid Lunds universitet finns sedan 2020 en centrumbildning - Lund center for the history of knowledge (LUCK). På Lunds universitets portal kan man läsa om Centrets historia och verksamhet. Där står bland annat ...

Kunskapshistoria har internationellt vuxit fram som ett nytt och vitalt fält det senaste decenniet. I Lund har vi sedan 2014 arbetat för att etablera kunskapshistoria i Sverige och övriga Norden. I mars 2020 inrättades Centrum för kunskapshistoria (LUCK) som en del av Historiska institutionen.

Centrum för kunskapshistoria omfattar i dag ett femtontal forskare och ett större antal projekt [...] men vi förenas i vår önskan att utforska kunskapens innehåll, former och betydelser, både i samhället och i människors liv.

Oxford centre for intellectual history

Kunskapshistoria är ett internationellt växande forskningsfält vilket kan exemplifieras med Oxford Centre for Intellectual History

Oxford is one of the most active centres of teaching and scholarship in this field in the world. This lively research community is supported by world class libraries. [...] Oxford researchers are engaged in exciting projects to create major digital resources in the field (Cultures of Knowledge,   EMLO,   e-Enlightenment). Ancient, medieval, early modern, and modern resources from across the world are available to scholars and students.

Området har i enlighet med modern akademisk publiceringsmodell en egen tidskrift - Journal for the history of knowledge.

The Journal for the History of Knowledge is an open access, peer-reviewed journal devoted to the history of knowledge in its broadest sense. [...] Special attention is paid to interactions and processes of demarcation between science and other forms of knowledge.

Kognitiv auktoritet och referensstatus

USA:s storljugande ex-president Trump och Covid-19 kan vara en utgångspunkt för att diskutera kunskapens devalvering av lögnare och faktaförnekare, men också av vetenskapens komplexitet och utmaning att konkurrera med enkla svar.

Som diskuteras i denna avhandling Kap. 9, är Referensstatus ett moderniserat och bredare koncept än de äldre 'kognitiv auktoritet', ett begrepp som byggde på en föreställning om en "överlägsen" kunskap. Trump har hög referensstatus alls inte för att han kan det han talar om utan för att han lyckats övertala och intala tiotals miljoner amerikanare om till exempel att han vann valet 2020. Det är en stor utmaning för forskarsamhället, och många andra, när stora lögner får stor makt. Små lögner är en del i såväl politik som i det sociala umgänget.

Varför ett Centrum för kunskapens framtid?

Idén föddes när jag läste en artikel på kultursidan i Sydsvenskan den 2 maj 2021 med rubriken 'Forskarna behövs på kultursidorna'. Författarna som är historiker var knutna till "Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet". De beklagar att Sydsvenskan inte längre skriver om nya avhandlingar och annan forskning inom humaniora. Och då i första hand från Lunds universitet. (Är detta en sannolik kommersiell logik på SDS idag? Min anm.) De avslutar artikel med stycket ...

Universitetets kunskapsuppdrag måste omformuleras i takt med tiden. Under 2020-talet bör nya band mellan medier och akademiker knytas, nya sambandscentraler upprättas. (Ibid.)

Det är en del i arbetet i BiBB Academy att bidra till att utforma nya svar på den utmaningen. Det finns stor risk att flertalet akademiska forskare anser att det är "dom andra" som ska ändra sig. Akademin har ett stort arbete framför sig att ställa seriösa frågor om vad man själv bör förändra.

Ett exempel kan vara en diskussion om olika Ekosystem för avhandlingar.

Det är en mild provokation att säga att BiBB Academy har ett Centrum för kunskap om framtiden. Men här finns stora möjligheter till utveckling.

Universitetsanknuten forskning får med viss automatik en hög Referensstatus. Denna baseras bland annat på en bred föreställning om benämningen "forskare" och att dessa är knutna till en högskola. Forskningens metoder är däremot inte knutna till och reserverade för personer anställda vid en högskola. Peer-review systemet (Referentgranskning svW) - att forskning granskas av en eller flera anomyma experter inför en artikelpublicering går att lösa på nya kreativa sätt. Webben har möjliggjort andra dialogformer än två timmars samtal i ett seminarierum.

Kunskapsförsörjning som problem

Riksbankens Jubileumsfond, en av de stora statliga forskningsfinansiärerna, initerade 2018 i samverkan med några andra statliga finansiärer, ett program om Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. De var bekymrade om Framtidens kunskap.

Inom näringslivet finns ett flertal initiativ med liknande inriktning. I första hand för att öka antalet högt utbildade inom tekniska områden.

Publicerades: 2021   Uppdaterad: 11 maj 2021



33 kommentarer. Din är välkommen.