Avhandling i företagsekonomi


Webbavhandling = en avhandling i webbformat

ÄR det sannolikt - att modellen att skriva en avhandling i Word och arkivera som en Pdf är den sista fasen i forskningens digitalisering och webbifiering? I en webb-baserad avhandling, som jag kallar en 'webbavhandling', är många saker möjliga som inte kan göras i en Pdf och absolut inte i en tryckt avhandling. Webbavhandlingar har en potential för kommunikation och påverkan som vida överstiger en tryckt avhandling och även en Pdf. Vi är i början på en ny modell och den möter, som förväntat, motstånd på vägen mot att bli ett etablerat avhandlingsformat.

Webbifiering används här som ett samlingsbegrepp för olika webbteknologier, interaktivitet och publicering via internet.

14.1Digital kompetens och institutionell konkurrens

Ekonomihögskolan i Lund ( EHL) är mycket engagerad i frågorna om internationell ranking och ackreditering. Inte bara av statusskäl och för samverkansmöjligheter, utan för att det påverkar EHLs intäkter och verksamheten.

Det ligger i tiden att en såväl bred som djup digital kompetens är ett kriterium som kommer att växa i betydelse såväl vid rekrytering av studenter och lärare som i kontakter med näringsliv och förvaltningar.

Videon ovan från konsultföretaget McKinsey lyfter fram en modern attityd till digitalisering och den kan med vissa ändringar också gälla strategin för webbifiering och forskning på EHL och andra lärosäten. Att höja den digitala kompetensprofilen är en del i en viktig förändringsprocess.

I oktober 2018 tillkännagav MIT att man startar ett nytt College of Computing med 1 miljard USD i startkapital. Nyhetsrubriken var 'MIT reshapes itself to shape the future'. Som kan ses i videon nedan finns en bred insikt om hur 'computing and AI' kommer att förändra världen och att vi måste förstå både tekniska, etiska och samhälleliga konsekvenser och möjligheter i denna utveckling. Se också konferens på MIT i mars 2019 om 'Addressing the promises and challenges of AI'.


14.2 Tre kvalitetsnivåer

Det krävs tre kvalitetsnivåer i en webbavhandling.

Akademisk kvalitet  ↓

Användarkvalitet  ↓

Teknisk kvalitet  ↓

 Akademisk kvalitet

Det helt avgörande i en webbavhandling är om den uppfyller kraven för en doktorsavhandling. Om än de tekniska kvaliterna och användkvaliteterna är utmärkta utgör de enbart basen för den akademiska acceptansprocessen.

Jag har lagt upp en tillfällig sida för dessa frågor som gäller just min avhandling. Den heter 'Akademisk kvalitet' och finns i Arkivet.

 Användarkvalitet

Kraven på användarkvalitet är högre i en webbavhandling än i en tryckt avhandling eller i en pdf. då läsarmiljön är mer komplicerad och icke-linjär.

Vanliga nyckelord är UX enW - user experience och UI enW - user interface. UX kan sägas handla om huruvida en besökare - på ett trovärdigt sätt - får svar på den fråga hen hade eller får löst ett viss problem, en uppgift. UI kan sägas vara det som syns på skärmen - grafisk design och bilder - och hur navigationen ser ut för att stödja de(t) mål som besökaren har. UX- och UI-design är olika men närliggande expertområden som utvecklas hela tiden. Som framgår av läsanvisningen och sajten har en hel del arbete lagts ner för att öka användarnyttan i flera dimensioner.

I maj 2020 aviserade Google en större uppdatering av sin sökalgoritm genom att man lagt till en faktor 'Page experience'. Att tänka i sådana termer tillför värde också i akademiska texter.

 Teknisk kvalitet

I en webbavhandling är den tekniska kvaliteten en mer komplicerad fråga än i en tryckt avhandling eller pdf. De två senare är former som inte kan eller är tänkta att variera med en läsares resurser. En bok är en bok och en pdf är en digital men statisk container som inte är 'responsiv' enW det vill säga som dynamiskt och automatiskt anpassar sig till olika användarmiljöer. Ett enkelt exempel i denna avhandling är att menyn längst ner på 'skärmsidan' inte finns med i ett kapitels utskrift till papper eller pdf.

w3cEn webbavhandling ska kunna läsas i många olika användarmiljöer - i en dator, i en 'padda' eller i en mobiltelefon. Inom dessa miljöer finns dessutom ett större antal konfigurationer. Detta kräver att en webbavhandling följer kodstandarden för 'webbspråket' HTML svW .

Jag har kodat varje sida i denna avhandling för att följa W3C:s standard för webbsidor. Man kan kontrollera detta via deras valideringstjänst. Den grafiska designen i avhandlingen styrs av ett gemensamt stylesheet (CSS enW). Även för dessa finns en W3C-standard. Se validering för denna sajt.

Alla sidor är designade och kodade i Adobes webbutvecklingsprogram Dreamweaver enW och Photoshop enW. Sajten innehåller också en liten del Javascript enW.

14.3Några möjligheter med och i en webbavhandling

Den webb-baserade transformationen av akademisk forskning kommer att göra forskningen bättre i många avseenden och öka läsekretsen. Detta kommer att se olika ut beroende ämne, forskningsuppgiften, forskarens intressen och kompetens, institution och regelsystem. Några möjligheter ...

  1. Forskningens kommunikativa kvaliteter kan och kommer att öka i betydelse och bli en mer integrerad del i forskningsarbetet. Ökad läsvänlighet genom automatisk formatanpassning enW (till PC, mobil och padda), bättre visuell kommunikation, design, typografi och User experience enW. // Mer om kommunikationreferens
  2. Möjlighet att presentera mer aktuella och dynamiska data från genomförda studier och i analyserna.
  3. Ökad 'Findability enW' för att nyckelbegrepp och sidor blir hittade via sökmotorer. Möjlighet att presentera information i olika nivåer - från översikt till grunddata.
  4. Tack vare webbkodning och annan utveckling kan till exempel också uppslagsverk nå en högre vad jag kallar "Webbnivå". Begreppet handlar om hur väl en tjänst eller produkt använder webbens möjligheter. Webbnivån är en av de kritiska faktorerna för till exempel ett uppslagsverks affärsmodell och diskuteras mer i kapitlet Modell för uppslagsverk. En hög webbnivå är ett av målen med det nya uppslagsverket BiBBB.
  5. Nya publiceringsmönster kan bli en del av Open Access modellen och ett alternativ eller komplement till betaltidskrifterna. Även det akademiska meriteringsystemet kan komma att påverkas.
  6. Det är mycket svårt att få såväl forskare som en bredare krets att läsa långa texter - t ex en avhandling. I en webbavhandling är det lättare att få läsare till de delar som en (okänd) läsare vill ta del av. Analys av denna sajts besöksdata styrker denna beskrivning.
  7. Punkterna ovan bidrar till att forskning får en ökad impact i samhället. Detta tillmäts allt större värde av bland annat forskningsfinansiärer.
  8. En referenslista med länkar till kontext på relevant sida och till nerladdningsbar information. Interna länkar för att underlätta för läsaren att hitta relaterade texter. Min avhandling har lite drygt 1.000 externa länkar för mer information och verifiering.
  9. Påverkan på avhandlingsprocessen där författaren kommer att kunna välja mellan olika modeller för en öppen eller lösenordsskyddad publikation. Min avhandling är ett exempel på en relativt öppen modell vilket gett en del feedback från fler 'intressenter' under avhandlingsprocessen.
  10. Inlärning av nya kompetenser inom webb och kommunikation och ett nytt arbetssätt. Dessa kunskaper är värdefulla vare sig doktoranden väljer en akademisk eller en annan kariär - vilket ungefär hälften av doktoranderna i företagsekonomi på EHL gör. Om några år krävs mindre kunskap i programmering då en webbavhandling kan produceras i ett Research Management System (RMS)referens
  11. Möjligheter att lätt göra ändringar som alla direkt kan ta del av. Man kan datera en text och lagra olika versioner, versionering. Genom tidsstämpling kan en text utvecklas även efter till exempel en disputation.

14.4En avhandling i ett serviceperspektiv

I första hand är en avhandling en "akademisk PRODUKT" för en ämneskunnig och ofta mycket liten läsekrets. Men vad händer om man därutöver ser en avhandling - eller många andra akademiska texter - som en SERVICE? Man skulle kunna säga att målet är en form av paretooptimalitetEn ekonomisk term för att beskriva hur en förändring kan ge någon en fördel utan att andra får det sämre. Om paretooptimalitet svW. där man kan kan tillföra läsvärde till fler - är här betyder högre servicegrad - utan att ge avkall på den akademiska trovärdigheten. Några exempel ...

  1. Länkar till för alla tillgängliga ordförklaringar och källor som Wikipedia (som ofta har citerbara referenser) för att lätt ge läsaren en allmän introduktion i ett ämne och inte belasta texten med långa förklaringar eller en omfattande notapparat.
  2. En utvecklad Referens-och litteratursida med ett flertal funktioner. I min Referenslista finns till exempel länkar - kallade 'Kontext' - till den eller de kapitel och ibland stycke där referensen åberopas. Man kan ange om Referensen är en betaltjänst och ange eventuell länk till nerladdning - kallas här 'Online'. Man kan också ha med länkar till några för avhandlingen relevanta tidskrifter och sajter med mera. Denna extrainformation minskar inte det strikt akademiska värdet och ökar värdet för andra läsare.
  3. Citat via 'Visa mer' och Tooltips. På en webbsajt finns det flera tekniker för att visa mer information utan att man lämnar den aktuella sidan. Figurer och texter kan visas som pop-ups eller som mouse-overs. Ett exempel på det senare syns på denna sajt som en röd triangelExempel på information via en mouse-over.. 'Visa mer' är en form av "dragspel" som kan användas för att presentera längre citat eller en fördjupad analys utan att avbryta flödet i huvudtexten. Är vanligt på webben bland annat på FAQ-sidor.
  4. Long tail värde. En webbavhandling har tack vare sökmotorer ett större long tail enW värde än en digital Pdf-avhandling. Enskilda sidor har en funktion i ett avhandlingsperspektiv, men tillför också värde utanför detta och kan göra så länge.
  5. Spridning via sociala media. En webbavhandling erbjuder tack vare "tagging" av enskilda sidor möjlighet för någon att informera andra om ett kapitel, en YouTube video, en pod med mera via sociala media som Facebook och Twitter om det de finner intressant.
  6. Flera former av feedback och dialog. Invitera läsaren att sända KommentarerB och frågor, och publicera ett urval av dessa. Minienkäter och modererade öppna kommentarsmöjligheter är andra möjligheter.
  7. Grupperad personalisering. En avhandling i Pdf-format hamnar automatiskt i kategorin TL;DR - Too Long Didn't Read - för att använda en känd webbakronym. I min webbavhandling ser jag olika kapitel som potentiella 'landing pages' enW och har förslag till närliggande kapitel.
  8. Flera språk. Det akademiska språket är för många ett hinder för läsning av avhandlingar och andra forskningstexter. Dels för att engelska närmast blivit standardspråk för forskning och dels för att det akademiska språket ofta är onödigt komplicerat. Tjänster som Google Translate blir allt smartare och gör att forskning, skriven på engelska, i allt högre grad kommer att kunna läsas på 'lokala språk'. I min avhandling har stor vikt fästs vid språk och design. Mer om språk och stilreferens
  9. Kontinuerliga uppdateringar av kapitel och studier som exempelvis studien om NE:s kunder och studien om nya uppslagsord i NE - ökar sannolikheten att en läsare återvänder till sajten / avhandlingen.

14.5Om en avhandlings "findability" och publiceringsprocessen

Det normala är att knappt 10 personer har läst en avhandling innan den försvaras offentligt och inte särskilt många därefter heller enligt 'Return to Meaning' Alvesson et al. (2017). Volymen av avhandlingar växer kraftigt och det är få (nya) forskare som når en publik utanför en snäv cirkel trots att avhandlingarna i form av Pdf-filer är sökbara i olika arkiv.

En webbavhandling kan i sin tillkomstfas nå och få feedback från betydligt fler personer än i en vanlig avhandling. Detta är med stor sannolikhet kvalitetshöjande. Det skärper såväl tänkandet som skrivandet att veta att många kan ta del av ens texter redan innan avhandlingen är "färdig".

Forskningsartiklar är inte sällan publicerade i avgiftsbelagda tidskrifter. Man kan ställa frågan om det kan finnas ett positivt och ökande samband mellan webbavhandlingar och Öppen tillgång svW (Open Access). Diskussionen om publicering i öppna tidskrifter och öppna fora är en intressant och viktig fråga med potentiellt stora implikationer för det akademiska meriteringssystemet.

Läs mer om Open Access via Kungliga Bibliotekets minisajt om OA eller till exempel via Open knowledge och universitetsnätverket LERU.

Ett aktuellt (2018) exempel på kampen mellan öppna och avgiftsbelagda publikationsfora är att flera tusen forskare inom Artificiell Intelligence har skrivit på ett upprop för att inte medverka i förlaget Springers nya tidskrift 'Nature Machine Intelligence'. Se artikel i Techdirt.com.

14.6Kommunikation, språk och formspråk

Idag har en avhandlings kommunikationskvalitet och design ganska liten betydelse. Det är min uppfattning att kommunikation, design och användargränssnitt bör få - och kommer att få - större betydelse i framtiden.

Kommunikation

I kapitlet Forskningsfrågor och kunskapsutveckling finns fem punkter om avhandlingens mål. En handlar om en (min) avhandlings kommunikativa aspekter i såväl processen som i det färdiga arbetet. Hur kan dessa aspekter omsättas i t ex en avhandlings design, språk, form och format?

Det förefaller rimligt att utgå ifrån att digitalisering och webbifiering kommer att på hittills relativt oprövade sätt influera hur forskning bedrivs, presenteras och bedöms.

I 'Strategic Communication - an introduction' Falkheimer och Heide (2018) tar författarna bland annat upp skillnaden mellan "strategic communication" och "planned communication" där den senare är mer traditionell envägskommunikation och den förra defineras som ... the study of how organisations use communication purposefully to fulfill their overall missions Frandsen & Johansen, (2017). (Ibid. sid. 57). I denna video från 2017 håller Jesper Falkheimer föredrag för Sveriges kommunikatörer och utöver att tala om det förändrade kommunikationslandskapet nämner han att Lunds universitet, där han har en hög befattning i den centrala administrationen, är en mycket saktfärdig organisation (efter 27 minuter) vad avser förändringar. Detta gör utmaningen inte mindre att där få acceptans för en webbavhandling. Att Falkheimer så tydligt säger sig vara positiv till förändringar är ett bra tecken.

Språk

Jag har ännu inte varit på något doktorandseminarium där man diskuterat avhandlingens språk möjligen med undantag av att rubriker och koncept ska användas på ett konsekvent sätt. Språket tillmäts inget särskilt värde och toleransen för onödig svårbegriplighet är stor. Man kan tycka att detta är av mindre betydelse - jämfört med "innehållet" men en sådan syn har en 'kommunikationskostnad'.

Det svårbegripliga och snåriga riskerar också att upphöja det triviala till något som liknar något värt en omväg.

I 'Avhandlingens språkdräkt' Asplund (2002) diskuteras många aspekter på akademiskt skrivande. En sådan handlar om vikten av att ha ett stort ordförråd.

En person med ett större ordförråd har - under i övrigt lika omständigheter - en bättre allmän språkkänsla än en person med ett mindre ordförråd. Ju större ordförråd desto fler valmöjligheter. En person med ett mycket litet ordförråd har kanske inga valmöjligheter alls. Få eller inga valmöjligheter utesluter ett estetiskt medvetet skrivande, och man kan fråga sig om det också inte utesluter tankeverksamhet som går utöver det rudimentära. (Ibid. sid. 28)

Att skriva inbegriper inte bara en relation mellan skribenten och texten utan också skribentens och textens förhållande till den tilltänkta läsaren, skribentens Du. Skribenten riktar sig till sin läsare, tilltalar sin läsare. Härvidlag sätter sig skribenten i läsarens ställe, ser på den framväxande texten med läsarens ögon. Och skribenten rättar sig efter sin läsare. Jag hoppas att det inte låter konstigt - för det är det inte. All äkta kommunikation har denna karaktär av växelspel mellan två eller flera parter som tar notis om varandra, riktar sig till varandra och rättar sig efter varandra. (Ibid. sid. 29 ff.)

2017 beslutade institutionen för Idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet att under sex månader anställa en författare (artikel i tidningen Curie) för att "väcka forskarnas språk".

Visionen är att skrivandet ska bli mer närvarande och få ta lite större plats. Att vi kan påminna varandra om att det är en viktig del av vår verksamhet. Om en vetenskaplig miljö ska utvecklas starkt kan den inte vara för inåtvänd, utan måste samverka och kommunicera med andra. (Fredrik Lundgren, prefekt)

I artikeln sägs också Hur får man till exempel liv i en text? Vad gör att den blir stum, tråkig och idélös? Tar den författare som odlar en tydlig stil några risker? Och hur skapar man rytm, spänst och variation?

Magnus Linton har skrivit om sina efarenheter som 'husförfattare' på insitutionen för Idé- och lärdomshistoria i denna DN-artikel 26.2.2018. I ett annat sammanhang har Linton talat om vikten av att "bryta textens monotoni" och även om mycket av det som här sägs om språk gäller alla format, är det i ett webbform lättare att producera och arbeta med variation av många slag. Mer om ett Research Management System (RMS)referens

Anna Jonsson på Företagsekonomiska institutionen i Lund har i en artikel 2017 i tidningen Curie berättat om samarbetet med en författare i ett bokprojekt. Hon säger bland annat Den goda facklitteraturen närmar sig skönlitteraturen i sina stilistiska grepp och har ett direkt tilltal, ett schvung i berättandet.

Formspråk

Rundade hörn, borstad titan, vitt eller rymdgrått, ikoner och 'just one more thing'. Vilket varumärke tänker du på?

Även avhandlingar har ett formspråk. Att detta sedan ofta är så neutralt att man knappt tänker på det för tankarna till Marshall McLuhans "environment is blind". Min ambition har varit att presentera ett formspråk som väcker intresse, ofta använder bilder och använder grafisk variation för att underlätta förståelse och kommunikation. Sammanlagt ger detta avhandlingen en personlig karaktär. En sådan kan utvecklas för till exempel olika institutioner.

14.7En avhandlings impact

I kapitlet - Impact av forskning diskuteras den intressanta frågan om en avhandlings eller ett forskningsarbetes impact. Min avhandlingen har redan haft såväl verifierade som sannolika effekter som dokumenteras i samma kapitel. Impact i den akademiska världen är av en annan natur. Den kommer.

En avhandling kan i bästa fall öka den teoretiska kunskapsbasen och om ämnet är av sådan natur även påverka företag, organisationer och samhälle. Man kan se en avhandlings impact som som något som "inträffar" efter att avhandlingen är klar eller något som från början är avsett och delvis sker under avhandlingsprocessen.

Det krävs troligen helt säkert olika former av presentation och skrivsätt för att få en optimal påverkan i dessa olika miljöer. En påverkan i praktiken kräver bland annat ett presentationssätt som är kortare, har fler bilder, är mer to-the-point än en brett (eller djupt) resonerande med många referenser av typen (Unknown 2002).

Google analytics och Search Engine Optimization (SEO)

Varje sida på denna sajt har en unik "tracking code" som gör det möjligt att få information om besökta sidor och andra uppgifter. Man kan också i realtid följa vad en besökare gör. Besöksinformationen ger feedback både om vilka sidor besökarna finner mest intressanta och indikerar något om omfattningen av kännedom om projektet och enskilda studier. Jag skulle ha kunnat installera program för att bättre följa "the customer journey" genom sajten, men även ett större antal observationer i realtid har givit värdefull information. Statistiken har bidragit till att förbättra sajten. Innan Google av integritetsskäl gjorde en ändring 2020 kunde jag se att bolaget NE besökt sajten BiBB.se långt över 100 gånger och att ett stort antal av landets kommuner och folkbibliotek också besökt sajten.

14.8Ett Research Management System (RMS) och experiment

Min grundsyn är att man måste prova sig fram. Man måste ta kalkylerade risker för att komma vidare och detta gäller också hur man kan producera och presentera en avhandling. Som sägs i den illustrativa videon från McKinsey, i framgångsrika organisationer är "people unafraid to stretch boundaries".

Experiment är en form av entreprenörskap och det borde passa bra på en institution i företagsekonomi. Men det har det inte gjort hittills.

Jag har såväl designat som kodat sajten BiBB. I framtiden kommer, föreslår och förutspår jag, doktoranderna att erbjudas vad man kan kalla ett Research Management System (RMS) vilket är ett för ändamålet designat Content Management System (CMS) svW som kräver ganska lite programmering. Doktoranderna får ett publiceringsverktyg som ger väsentligt större möjligheter än att 'använda Word och Pdf. Utbildning kommer att ges i RMS och en central universitetskompetens kan bistå med bland annat mer avancerad kommunikationskompetens. En annoteringstjänst kan byggas in i ett RMS-system.

I april 2018 hittade jag företaget Overleaf som erbjuder en mycket intressant tjänst för att skriva forskningsartiklar med mera Online. Den finns både i fri version och i en betalversion. Mycket kommer att hända kring produktion och publicering av akademiska arbeten.

Sekretess och versionering

Bland funktionerna i ett RMS-system finns flera nivåer av sekretesshantering och versionering. Detta ger flera möjligheter att välja vem som ska få ta del av vilket material och när. Man kan ha ett privat "work-space", ett som handledaren kan ta del av och annotera etc. Man kan välja sin cirklar. Vissa "ytor" kan vara kollaborativa. Jämför tjänster som Trello och andra.

14.9Formella aspekter och effektivitet

Behöver de formella krav som styr utbildningens mål (överordnat) och en avhandlings utformning (underordnat) ändras för acceptans av en webbavhandling?

En webbavhandling är inte i konflikt med forskarutbildningens överordnade mål (referens till Ekonomihögskolan i Lund) utan erbjuder möjligheter att förstärka dessa. En avhandling som enbart är publicerad på en webbsajt eller är en kombination av en webbsajt och en kortare tryckt text följer andra formfaktorer, men det ändrar självklart inte de generella kvalitetskraven.

Tidigare var frågor kring tryckningen reglerade i en särskild förordning. Nu är det i stället universitetet eller högskolan som bedömer vad som är lämpligt i varje särskilt fall. Besluten varierar därför mellan olika lärosäten och ämnen. Det är inte längre obligatoriskt med så kallade pliktexemplar till bibliotek ... Studera.nu (2018).

Ovanstående är ett exempel på att regler ändras.

Krav på en avhandling i företagsekonomi på Ekonomihögskolan i Lund

Företagsekonomiska institutionen i Lund har en text om - Riktlinjer för forskarutbildningen (Pdf. 2017.06.21) och en Studieplan för doktorander (Pdf. 2018-10-19), som utöver krav på självständigt tänkande och kreativitet (totalt sex punkter) bland annat betonar vikten av att doktoranden kan ...

- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt
- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen
- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. (Dnr U 2018/592)

Man disputerar på den tryckta avhandlingen. Pdf-versionen är för digital arkivering.

"Att år 2020 disputera på en tryckt avhandling - när det finns en webbavhandling - är som att spänna fyra hästar framför en Tesla"

14.10Effektivare avhandlingsprocesser kräver kortare ledtider

Det ligger i allas intresse att en avhandlingsprocess är så effektiv som möjligt. Detta är inte oförenligt med bildning och eftertanke. En avhandlingsprocess innehåller ett antal ledtider i form av väntan på andras läsning och seminarier. En webbavhandling kan utöver andra fördelar bidra till att minska ledtiderna.

Jag informerades av studierektorn att det skulle ta fem till sex månader från ett färdigt manus till dess att ett slutseminarium skulle kunna äga rum. Detta är inte acceptabelt, men jag saknar data för att säga vad som är normalt.

En väg att förkorta ledtiderna är att minska de sekventiella processstegen till förmån för parallella processteg.

En webbavhandling bör öka möjligheterna att snabbare hitta intresserade opponenter då avhandlingsprojektet hela tiden kan vara tillgängligt i en kombination av Öppna och Lösenordsskyddade versioner. En opponent kan ta ställning till om hen vill åtaga sig uppdraget redan innan ett seminarieunderlag är klart. Genom versionering i ett Research Management System kan doktoranden parallellt arbeta vidare med avhandlingen. Kanske behövs en "Förändringslogg" för viktigare ändringar. Frågor om lagring och stoppdatum diskuteras nedanreferens

Digitala stödjande tjänster för doktorandens egen effektivitet

Doktorander och andra måste erbjudas enkel och fri tillgång till andra digitala stödjande tjänster som utvärderats - och troligen upphandlats - av respektive universitet eller institution på central nivå. Ett exempel är digitala projektplatser dit intresserade personer kan inviteras. Ett annat exempel är språk- och stavningsgranskning via tjänster som Grammarly, en tjänst jag använder parallellt med andra som fria Svenska.se som drivs av Svenska Akademin.

14.11En Pdf är en container

Pdf-formatet är inte skapat för att vara ett programspråk för webben utan är i första hand ett format för standardiserad sidvisning i olika datamiljöer och som underlag för tryckning. Adobes beskrivning av Pdf.

En Pdf-fil kan självklart ha både interna och externa länkar, men varje ändring kräver att läsaren har tillgång till hela den senaste Pdf-filen. En Pdf är en container, där ändringar i innehållet kräver en ny container.

I en webb-baserad presentation är det lättare för såväl författare som läsare att hantera och få en aktuell version av valda delar.

14.12Vem kan vi lära av?

Många arbetar sedan flera år arbetar med att utveckla mer digitala former för avhandlingar och akademisk kunskapsproduktion och kunskapsspridning.

Man kan t ex läsa mer på denna sajt om nya avhandlingsformer och här och på The Graduate Center Digital Initiatives (GCDI) på City University of New York. Franska SciencePo Medialab är ett annat exempel. Det finns många fler och det är viktigt att följa utvecklingen inom detta "område" som också är relevant för ämnet företagsekonomi på svenska universitet.

Tidskriften Distill - A modern medium for presenting research

The web is a powerful medium to share new ways of thinking. Over the last few years we’ve seen many imaginative examples of such work. But traditional academic publishing remains focused on the PDF, which prevents this sort of communication.

Reactive diagrams allow for a type of communication not possible in static mediums.
Om man går till länksidan ovan kan man se ett interaktiv bild på en 'neural turing machine'.

På Göteborgs universitet pågår intressant forskning inom Digital Humaniora. Amanda Visconti - James Joyce, Ulysses är ett exempel från USA på en avhandling som enbart finns i webbformat. Vi är i början på en ny fas.

14.13Frågor om och invändningar mot webbavhandlingar - Ja, men ...

Då det ännu inte finns någon etablerad form för hur webbavhandlingar får eller bör se ut måste man prova sig fram. Den grundläggande ambitionen är att digitala avhandlingar i webbformat ska tillföra värde såväl under som efter forskningsprocessen. Det ligger i sakens natur att detta inte är tänkt att ske på bekostnad av vetenskaplig kvalitet.

  1. Lagring och tillgänglighet. På ett likartat sätt som avhandlingar lagras idag kan man tänka sig att ett gemensamt "bibliotekssystem", eller flera, lagrar webbavhandlingar . En sökning via Google på söktermen "archiving of websites" gav den 29 novemeber 2019 23.000 träffar och den 23 juli 2020 61.200 träffar. Se omfattande internationell lista på Web archiving initiatives enW

    Webrecorder är en tjänst för arkivering av webbsidor, i första hand inom kulturområdet - (om tjänsten Webrecorder) - som drivs av RhizomeRhizome champions born-digital art and culture through commissions, exhibitions, digital preservation, and software development. och New Museum i New York.

    De svenska universitetsbiblioteken kommer inom en nära framtid att erbjuda säker och smart arkivering av webbavhandlingar.

    Tidskriften Archives and Records hade 2016 (vol. 27 no 1.) ett temanummer som hette 'Born Digital'. Utgångspunkten är hur digital teknologi helt förändrat vilka data man arkiverar och hur. Förändringen återges i ett uttryck av Terry Cook (2007)

    "We have paper minds
    trying to cope with with electronic realities."

    Även om temanumret har fokus på andra ämnen än lagring och hantering av webbavhandlingar är det en titel som passar även för dessa.

    Frågor om lagring och tillgänglighet till forskningsdata är fokus för konsortiet SND - Svensk nationell datatjänst. Lunds universitet är en av medlemmarna i denna forskningsinfrastruktur. Det är möjligt att SND är en framtida smart lagringsplats för webbavhandlingar.

    I utredningen 'Plikten under lupp!' (Konstenius, 2017) görs en genomgång av den svenska pliktlagstiftningen för elektroniskt och tryckt material. Utredningen anför att lagstiftningen behöver revideras på grund av det förändrade medielandskapet. En intressant punkt i relation till webbavhandlingar är nedanstående stycke

    4.2.2. Avgränsade publikationer blir till komplexa strukturer
    Många utgivare publicerar e-medier både som komplement till den fysiska utgivningen och som ersättning för denna. En e-publikation kan innehållsmässigt och till sin struktur motsvara en fysisk utgivning. Innehållet i en fysisk tidning kan till exempel parallellt publiceras på webben som en pdf.
    I allt högre grad väljer dock publicister att frigöra sig från den statiska publikationsformen och i stället skapa en sammanlänkad väv av text, bild, ljud och video. Detta sätt att publicera ökar möjligheten att skräddarsy informationen och gör den lättare att uppdatera. (Ibid. s. 9)

  2. Fysisk och Digital spikning. Även om det är lätt att ändra i en webbavhandling måste den ha ett stoppdatum efter vilket man inte får göra ändringar. Man kan tänka sig att en sammanfattning spikas fysiskt, där en sådan tradition finns, med adressen till webbavhandlingen.
  3. Webbavhandlingar kan vara mycket olika. Det är välkänt från teknikhistorien att nya koncept och produkter ofta - framför allt i början - behåller delar av tidigare format. Den första generationens sajter var ofta digitala kopior av trycksaker. Man kan förvänta att webbavhandlingar efterhand kommer att utformas olika.
  4. Navigation i en webbavhandling. I en traditionell avhandling har författaren genom paginering 'bestämt' i vilken ordning sidorna ska läsas även om flertalet troligen har sin egen läsmodell. Många akademiker är så vana vid den linjära formen att de upplever navigering i en webbavhandling som ett problem. Webbavhandlingar kan för en del kräva att man ska över en form av inlärningströskel, men om man vill är denna ganska låg. Navigeringens fördelar i en webbavhandling kan till exempel formuleras som citatet nedan

    ... Din kodning gör det oerhört enkelt (i alla fall för en från den yngre generationen) att navigera, granska och inhämta kunskap. (Källa och hela citatet)B

Webbavhandlingar - utmaningar

Det kommer att ta lite tid innan webbavhandlingar finner sina former, både vad avser innehåll och acceptans. BiBB.se/avhandling är en konstruktiv utmaning i det akademiska systemet och kommer med rimlig sannolikhet att bli accepterad som en avhandling i Lund eller på annat universitet (Har redan accepterats på Halmstad högskola). Andra early adopters är välkomna att höra av sig för att visa intresse.

En första version av denna text publicerades inför mitt doktorandseminarium den 18 maj 2016 på Företagsekonomiska institutionen i Lund - det kom två personer. Jag fick i september 2018 inte tillstånd av studierektorn (Levay) att använda någon lokal på institutionen för att invitera andra doktorander och forskare till ett seminarium om webbavhandlingar. Däremot har jag vid två tillfällen, 2016 och 2017, haft sessioner på FEKIS (Föreningen företagsekonomi i Sverige) om webbavhandlingar och om Case Impact Studies.

Jag funderar löpande på hur webbavhandlingar kan göras smartare både tekniskt och för olika läsare och intressenter.

Publicerades: maj 2016.   Uppdaterad: 28 juni 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 39 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/