Avhandling i företagsekonomi  (till förordet)


Vetenskaplig ram

Formatet webbavhandling och konceptet en avhandling-som-en service är väsentliga delar inom denna avhandlings vetenskapliga ram.

Att forskningsresultat är relativt lätta att finna och fritt nåbara för alla är en grundläggande faktor för att öka forskningens samhällsnytta och påverkan. Hur detta ska göras, av vem, med vilka metoder och när kräver många modeller och experiment. Min webbavhandling är en modell för ökad impact.

3.2De vetenskapliga ramarna vidgas

stella color maze Wikiart

Denna målning av Frank Stella enW får illustrera att vetenskap har ett centrum men att den vetenskapliga ramen är olika och nu vidgas beroende på att rad skiftande faktorer.

Under senare år har tunga svenska och internationella finansiärer av forskning i ökande grad börjat ställa nya krav utöver de traditionellt vetenskapliga. Det har blivit vanligt att en ansökan måste innehålla förväntad samhällsnytta av ett forskningsprojekt. I Sverige kräver Vetenskapsrådet med flera att en ansökan ska beakta genusaspekter, om än mer applicerbart i samhällsvetenskap än i fysik. Några finansiärer - till exempel Wallenbergstiftelsen - kräver att resultaten måste publiceras öppet och inte bakom en betalvägg i akademiska tidskrifter. Runt hörnet finns krav på att långsiktiga miljöeffekter ska ingå i ett forskningsprojekt. Andra forskningspåverkande faktorer kan tillkomma - artikel i SvD av Bo Rothstein 2020.03.11 'Bland alla perspektiv – varför enbart lyfta genus?''.

Forskning i enskilda företag har andra regler än den som finansieras via offentliga medel, stiftelser och liknande organisationer. EU Horizon documentSåväl i EU:s ramprogram för forskning och Innovation 'Horizon' som i dess efterföljare Horizon Europe Pdf. 1.8 MB, 388 s.) är impact, som nämns 494 gånger, och genomförande centrala mål.

ukri

UKRI ESRC är en offentlig engelsk forskningsfinansiär med en årsbudget på cirka 200 miljoner pund. Forskningens impact är en central fråga och man säger bland annat

The strongest proposals we receive indicate a mind-set towards impact in which research, knowledge exchange and impact are intertwined.
(UKRI Develping pathways to impact)

På deras hemsida finns omfattande information om vad man avser med Impact, hur en 'Impact plan' kan formuleras med mera. Det finns till och med en sida med riktlinjer om hur ett forskningsprojekt kan skapa en hemsida för sitt projekt och en sida för hur man promotar sitt forskningsprojekt i sociala media. Från den 1 mars 2020 behöver en anslagsansökan inte längre innehålla en formell 'Impact plan' men UKRI har påbörjat andra sätt att integrera samhällsnyttan i forskningsprojekten. Sammantaget kan sägas att arbetet med forskningens Impact och samhällsnytta är i en utvecklingsfas och att det finns och behövs många olika initiativ och modeller.

I 'Development of a framework for knowledge mobilisation and impact competencies' (Bayley et al, 2018, ref+) diskuteras att

For research to translate into impact, knowledge must be effectively mobilised beyond the academic domain. However, there is little consensus on the competencies (skills) required. (Ibid)

Författarna skriver att kraven på forskningens Impact ökade väsentligt med krav på a 20% weighted component in the 2014 Research Excellence Framework (REF) (Ibid). Artikelns bidrag är i första hand en lista på kompetenser - i elva kategorier - man anser behövs för att förverkliga avsedd samhällsnytta.

Dessa exempel, som säkert finns i liknande former i flera länder, visar tydligt att formerna för hur samhällsvetenskap - inklusive företagsekonomi - produceras, presenteras och samverkar med samhället håller på att förändras.

3.3Impact i ett tidsperspektiv

I många vetenskapliga tidskrifter och en del databaser finns en årsfördelad och kumulativ graf över hur ofta en viss artikel laddats ner eller citerats. Att den modellen för mätning av influens och kvalitet har sina begränsningar har visats av bland andra Seglen (2019, ref+) i artikeln 'Tidsskrift-impakt: Et villedende mål på vitenskapelig kvalitet' och ska inte diskuteras här.

För Impact utanför forskarsamhället gäller andra villkor och aspekter. Impact kan vara något som i allt väsentligt inträffar efter att forskningen (avhandlingen) publicerats men också något som initieras i och blir en del i forskningen inom en avhandlings tidsram.

impact of research on theory and society - by Johan Schlasberg

Den röda ytan symboliserar ett forskningsprojekt, en avhandling, innan den är publicerad.

Påverkan i den akademiska världen indikerar med graferna B och C som kan starta vid olika tider och ha mycket olika omfattning. Grafen A indikerar att viss samhällspåverkan skett redan under avhandlingsprocessen och sedan fortsatt.

Ett mål i avhandlingen är att visa exempel på impact inom avhandlingens tidsram.

3.3.1Impact kostar tid och pengar

När olika intressenter för finansiering av forskning vidgar den vetenskapliga ramen har detta kostnader för såväl forskarna som forskningsprojekten. "There is no free lunch". En aspekt på detta är att såväl reflektioner som uppskattning och belägg av impact i ett forskningsprojekt - eller i en avhandling - därmed blir en del i avhandlingsarbetet, en del i den vetenskapliga ramen.

3.4Vetenskapliga stilar

Det är uppenbart och accepterat att det inom konst och litteratur finns olika ismer, skolor och stilar. Detta är inte problematiskt och man kan gilla och ogilla efter egen önskan. När nya konstnärliga uttryck bryter fram heter det inte sällan "att detta är inte konst, inte musik eller inte balett", men skaparna och verken samexisterar med det etablerade och inte sällan normaliseras det nya. Det från början perifera rör sig sakta mot att bli en del i centrum.

För en bred allmänhet är uppfattningen om vetenskapligt arbete mer absolut: vetenskap är vetenskap. Detta är bakgrunden till att 'vetenskapliga rapporter' och vissa akademiska titlar ofta har hög, men inte sällan oförtjänt Referensstatus. Litteraturen om vetenskapens föränderlighet är omfattande - till exempel 'Scientific change' Andersen et al. (2019, ref+) och vad som räknas som 'god vetenskap' är uppenbarligen beroende på bland annat tid, tradition och kultur. Det är ingen tillfällighet att bolaget NE marknadsför uppslagsverket NE som baserat på vetenskapliga grunder, om än detta idag får anses sakna täckning och sker i konflikt med Marknadsföringslagen.

I dikten 'Vad är sanning' skrev Gustaf Fröding (1891) svW.

Dock syns mig sällsamt, att det enda sanna
så underbart kan byta form och färg.
Det, som är sanning i Berlin och Jena,
är bara dåligt skämt i Heidelberg.

Inom ett ämne eller forskningsområde kan det parallellt finns olika och mer eller mindre konflikterande skolor eller vetenskapliga stilar för att använda huvudbegreppet i 'Disciplined reasoning: Styles of reasoning and the mainstream-heterodoxy divide in Swedish economics' (Hylmö, 2018, ref+).

Hylmö inleder sin avhandling med att referera till äldre forskare inom 'history of science' som har forumlerat begreppet 'styles of reasoning'.

The concept captures how cognition and reasoning is socially conditioned as part of scientific training, and a central claim is that during the long history of science, several distinct styles of reasoning have emerged (rather than one grand, unitary scientific method). (Ibid. s. 19)

In short, groups of scientists learn to think, argue and investigate in a specific way that simultaneously excludes other ways of reasoning, and transmits this approach to knowledge-making to its students, thereby reproducing itself. (Ibid. s. 19)

Hylmö skriver utifrån - och berikar - ett sociologiskt perspektiv, men texterna kan väl tillämpas också i en organisatorisk och företagsekonomisk kontext. Till exempel för vad som anses vara god forskning på Ekonomihögskolan i Lund, eller en annan högskolas institution i företagsekonomi.

Furthermore, to understand how a style of doing science is reproduced, we need to include the institutional framework through which publications, promotion and hiring, and research funding are mediated. The central regulating institution here is the scientific peer review process, through which experts act as gatekeepers based on their professional scientific judgement. Given the role played by styles of reasoning as inscribed in the habitus of expert reviewers, the peer review system is also a cog in a big machine that reproduces itself through a certain level of cognitive co-optation (Travis and Collins 1991). (Ibid. s. 20)

3.4.1Vägar mot centrum

En intressant skillnad mellan konstnärer, konstnärliga verk och nyskapande forskning är att de har olika vägar mot centrum. Antalet berättelser om hur idag storsäljande och etablerade författare refuserades och refuserades är mycket stort. Många konstnärer som behövde låna pengar till färg och material orsakar idag långa köer på futuristiskt arkitektritade museer över hela världen. Det mesta som skrivs och målas har inte dessa kvaliteter men några når fram, några bidrar till att flytta gränser och att vidga det möjliga.

Konstnärens väg mot centrum, om än diffust, är som en resa från landet till en avlägsen stor stad. Det finns många vägar mot målet, det råder ekvifinalitet enW. Författaren behöver träffa 'rätt' förläggare och konstnären 'rätt' gallerist, kurator, mecenat eller köpare men kvalitet, uthållighet och en dos tur är steg på vägen.

I den akademiska världen råder mycket mer av Monopsoni enW, en marknad där det bara finns en "köpare" vilket i detta sammanhang ska översättas till en-fast-högre-akademisk-tjänst-på-ett-välkänt-universitet. I den resehandboken står bland annat att Du ska först göra som alla andra, men är detta den enda vägen? Hylmö beskriver förekomsten av olika stilar i nationalekonomi men inte minst hur dessa formeras i organisationer och kulturer med regler och sedvanor.

Den disruptiva (genomgripande) förändring som Coronakrisen orsakat i den akademiska miljön har accentuerat och accelererar de förändringar som ligger i digitaliseringens och webbifieringens förlängning, och andra samhällsförändringar. Coronakrisen har, om än tillfälligt, gjort omfattande tidigare inlåst forskning fritt tillgänglig för alla. Klimatkrisen och andra globala problem skulle troligen bli lättare att lösa med fritt tillgänglig forskning. Detta pekar mot en kommande fundamental förändring av vetenskaplig publicering, peer-review systemet - som behöver moderniseras, och universitet och högskolor.

3.5Samexistens av olika vetenskapliga ramar och stilar

Hylmö tar i flera avsnitt upp frågan om i vilken grad olíka skolor och stilar kan existera parallellt. De kan existera var för sig utan större dialog - "disinterested pluralism eller möjligen som en

... interested pluralism, which strives to found a new meta-paradigm of pluralism, which strives for interaction and refinement across schools of thought and particular traditions, and views pluralism and interaction across difference as a potentially scientifically productive stance. (Ibid. s. 105)

Med referens till de omvälvande förändringar som jag berört i föregående stycke ser jag det som ganska sannolikt att förändringarna blir större än de som Hylmö skriver nedan

Of course, all sciences require that work be published in scholarly journals, and that it be recognised by a group of peers. (Ibid. s. 315)

Hylmö skriver i ett perspektiv som är inåtvänt mot forskning - om än pluralistisk - medan tankefiguren om vidgade vetenskapliga ramar tillför en bredare uppgift och frågor om forskningens impact. Man kan organisera peer-reviews på nya sätt och man kan finna nya och parallella fora för samhällsvetenskaplig produktion och publicering. Forskningen blir mer polycentrisk.

Ibland läser och hör man att universitet och högskolor framhäver värdet i vetenskapens långsamhet - vilket absolut har ett stort värde, men jag tror och hävdar att inom många problemområden krävs att forskning blir "Slow, at speed".

Publicerades: mars 2020.   Uppdaterad: 18 april 2020. 

Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 37 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/