8 sid. Lästid 10 min.

Uppslagsverk

forskning, politik, bildning och historia

Digitala uppslagsverk

Tryckta uppslagsverk har format vår bild av vad ett uppslagsverk är. De har en intressant historiareferens som det är viktigt att känna till i en tid när vi egentligen ganska nyligen men hastigt ersatt produkten böcker med webbtjänster för mervetande. För "Uppslagsverk" idag krävs nya affärsmodeller och nya modeller för transparens, innehåll och funktioner.

Den normativa modellen e-Diderot anger de nya Baskraven för moderna artikelsignerade uppslagsverk. Vår bild av uppslagsverk är i förändring.

28.2Vem forskar om uppslagsverk?

Frågan har hittills mer intresserat forskare inom kulturvetenskap och humaniora än i ekonomi. Man får en relativt aktuell överblick genom att läsa ett specialnummer om uppslagsverk 'Changing Orders of Knowledge? Encyclopedias in Transition', 2014, ref+ i den vetenskapliga Open Access tidskriften 'Culture Unbound'. Forskarna och temaansvariga Heider och Sundin skriver i introduktionen.

One common theme throughout is how encyclopaedias depend on the trust invested in them and how this ‘currency’ is also played out in the digital world, and has probably become even more important.

While understandably a lot has been said about Wikipedia and from almost every angle (e.g. Jullien 2012), other contemporary, most often online encyclopaedias, especially professional ones, have not received that much attention in research. Yet they are two sides of the same coin. (Ibid.)

I temanumret berörs - utöver en artikel om Store Norske Leksikon - inget eller mycket lite om uppslagsverkens framtid och eventuella nya affärsmodeller.

Då avhandlingen är fokuserad på uppslagsverk med signerade artiklar som bas diskuteras inte, med något undantag, forskningen om Wikipedia. Modellen e-Diderot är inte tillämpbar på Wikipedia eller andra wikis.

Det finns mycket forskning om Wikipedia. Vanliga forskningsfrågor handlar om Wikipedias trovärdighet - vilken oftast varierar mellan olika grupper, och hur artiklar skapas och av vem. Ett exempel från Frankrike är avhandlingen 'Wikipédia, une encyclopédie collaborative en quête de crédibilité : le référencement en questions' Sahut (2015), ref+. Wikipedia är, som titeln säger, ett användarskapat uppslagsverk 'på jakt efter trovärdighet'. En studie i den avhandlingen visar att trovärdigheten varierar med utbildning och att akademiker är mer skeptiska än andra. I en annan studie visas hur Wikipedias trovärdighet ökar när skolelever tillsammans med sina lärare gör egna uppdateringar i Wikipedia. Avhandlingen har en omfattande referenslista för vidare forskning om Wikipedia.

28.3Om uppslagsverkens auktoritet

I 'Reviewing Encyclopedia Authority' (Rasoamampianina, 2014), ref+) diskuteras uppslagsverkens auktoritet utifrån Patrick Wilsons koncept om kognitiv auktoritet.

As traditional encyclopaedias appear to be loosing the favour of the general public, the current paper investigates the extent to which encyclopaedias are still presented as authoritative texts. (Ibid.)

En ur denna avhandlings perspektiv mycket intressant åsiktsskillnad mellan två forskare refereras i artikeln ovan. Diskussionen handlar om huruvida auktoriteten i första hand emanerar från en enskild författare eller från den artefakt - till exempel ett uppslagsverk som innehåller artikeln eller ett uppslagsordet.

Although reference works such as encyclopaedias are often recognised as absolute cognitive authorities, the literature on cognitive authority tends to overlook the case of texts (and institutions) and concentrates more on the case of individuals. In fact, Bocheński (1989: 62) does not even accept that texts may hold authority. For him, the bearer of authority should be a conscious being, which is not the case with texts.

De George (1985: 28) explains that, in theory, it is the author who is the authority on the topic discussed in the text, but, in practice, the author is often ignored by the readers who directly put their trust in the text. Wilson agrees with De George and further argues that there are cases where ‘a text may acquire cognitive authority independent of the authority of its author’. (Ibid.)

Diskussionen är nära relaterad till avhandlingens kombination av konceptet Referensstatus och Affärsmodeller för uppslagsverk.

Rasoamampianinas artikel har ett stycke med rubriken 'Attractiveness as a Way of Increasing Encyclopaedias’ Chance of Becoming Cognitive Authority' som knyter an till såväl denna avhandlings design och formgivning som den för uppslagsverk.

A particular work is not only attractive because it may provide the readers with the information needed to understand a given topic, it is also considered attractive because of the writing style, the graphical illustrations, the general appearance or the external packaging. It could be argued that these features not only grab the readers’ attention, but they also provide pleasant feelings during the reading and encourage the readers to read further, even on topics they may not have been looking for. (Ibid. s. 561 ff.)

Vare sig om trovärdighet skapas via författarnas status, uppslagsverkets status eller en kombination av dessa kallas detta i min modell för att en verksamhet (ett uppslagsverk) använder referensstatus som strategi.

28.4Vad menar vi med uppslagsverk?

I 'What do we Think an Encyclopedia is' (Schopflin, 2014. ref+) presenteras en studie om hur producenter av uppslagsverk, bibliotekarier och studenter ser på uppslagsverk. Även om studien är fokuserad på tryckta uppslagsverk och generellt visar att alla grupperna mest värdesätter uppslagsverkens Authority, accuracy, ease of reading, structure / accessibiblity and comprehensivity. Författaren säger att det behövs mer forskning om Online uppslagsverk, men tror att dessa kriterier fortsatt kommer att rankas högt. En annan och för denna avhandling närliggande fråga är ...

In a world where highly sophisticated approaches to web design and usability exist, it would be interesting to explore the decisions made by publishers in creating online encyclopaedia environments. Does their design reflect in any way the iconic physical item? Similarly, while there is very little research into user-behaviour in relation to hard copy encyclopaedias (Bradford 2005 is a rare exception), user-studies could be carried out, or metrics examined, to explore how their online equivalents are used. And it would be interesting to explore whether design and use of encyclopaedias differed from any other online reference sources. These questions, however, were beyond the scope of the research used in this article. (Ibid. s. 501, min emfas)

När allt färre använder tryckta uppslagsverk som källa och med den ökande acceptansen och användningen av uppslagsverket Wikipedia är det mycket sannolikt att flertalets uppfattning om vad ett uppslagsverk är förändras.

Flera av de värden Schopflin refererar gäller också i den digitala världen men de kommer att transponeras och vidareutvecklas till den nya miljöns möjligheter. För att beskriva dessa har jag formulerat några grundläggande krav på moderna uppslagsverk i den normativa modellen e-Diderot. Därutöver kan olika intressenter skapa egna affärsmodeller. Uppslagsverket BiBBB är ett exempel. Det bygger på e-Diderot och har därutöver en unik affärsmodell.


28.5Intressenter 1980 för ett nytt uppslagsverk - SOU 1980:26

Den av utbildningsministern tillsatta Uppslagsverkskommittén beskrev behovet av ett nytt svenskt uppslagsverk i utredningen 'Mot bättre vetande' - SOU 1980:26, ref+. Citat från utredningen.

"10.3 Om behovet av ett stort uppslagsverk

10.3.1 Det stora uppslagsverkets roll. (sid. 81)

I kapitel 3 behandlar vi behovet av uppslagsverk. Vi konstaterar där att det finns ett utbildnings- och kulturpolitiskt motiverat behov av ett nytt stort svenskt uppslagsverk. Avsaknaden av ett sådant verk utgören kännbar brist i kunskaps- och informationsförmedlingen. Vid en internationell jämförelse står Sverige idag mycket dåligt rustat i detta avseende.

Att förmedla kunskap och information är en viktig samhällsuppgift. De stora satsningarna på utbildnings- och biblioteksväsendet samt på stödet till bl a massmedier och bokutgivning visar att samhället lägger stor vikt vid denna uppgift.

10.3.2 Användningsområdena (sid. 82)

Den största avnämarkategorin när det gäller uppslagsverk är enskilda konsumenter som köpt verket för privat bruk. Särskilt för ett stort upp-slagsverk måste man dock räkna med att en stor del av utnyttjandet sker inom undervisning, biblioteksväsen, förvaltning och näringsliv, framförallt på institutioner som sysslar med kunskaps- och informationsförmedling. Det stora uppslagsverket ...

 Visa mer vertical arrows... spelar genom sitt omfattande och mångsidiga ...

... innehåll en särskilt stor roll i bibliotekens referensarbete. En stor del av de frågor som användarna ställer kan lättast besvaras med hjälp av ett sådant verk. Det kan också täcka luckor i referensbeståndet. Flertalet bibliotek har inte möjlighet att tillhandahålla ett brett sortiment av referensverk. Ett stort uppslagsverk är också ett viktigt hjälpmedel i utbildningen. Det kan komplettera och ibland även ersätta läroböcker och andra studiemedel, bl a vid olika typer av specialarbeten. (sid. 82)

10.3.3 Bedömning av behov och efterfrågan (sid. 82-83)
Det ingår i våra direktiv att samla in synpunkter på ett nytt stort uppslagsverk från olika håll i samhället och på grundval härav ställa samman krav och önskemål som ställs från konsumenthåll. Vi har valt att belysa behovet av ett stort uppslagsverk genom att närmare studera sektorer där användningen av uppslagsverk är särskilt betydelsefull. Vi har i det syftet genomfört intervjuer med företrädare för bibliotek, skolor och massmedier (se avsnitt 3.3). Särskilt bibliotekarier som arbetar med referensarbete har stor kunskap och erfarenhet av hur uppslagsverk används och vilka behov som finns. De uppgifter som vi har samlat in från olika tänkbara avnämargrupper tillåter emellertid inte några generella slutsatser om de marknadsmässiga förutsättningarna för utgivning av ett nytt stort uppslagsverk. Vi har också medvetet avstått från att försöka göra en sådan allmän marknadsbedömning.

Behovet av ett stort uppslagsverk har starkt betonats av de intervjuade personerna, framförallt av företrädarna för biblioteken. Därnäst bör man kunna räkna med ett betydande behov inom utbildningssektorn med hänsyn till det växande studerandeantalet inom bl a vuxenutbildningen och utvecklingen mot ett mer undersökande och experimentellt arbetssätt i undervisningen. Vad gäller den för upplagestorleken avgörande faktorn, nämligen allmänhetens efterfrågan, är läget mera svårbedömt.


Frågorna om behov och användningsområden avslutas med

"Sammanfattningsvis anser vi emellertid att det påvisbara behovet inom olika samhällssektorer av ett nytt stort uppslagsverk är stort och att det motiverar kraftfulla ansträngningar i syfte att åstadkomma ett sådant verk. Vi återkommer till frågan om behovet av statliga insatser". (Ibid. s 32)

Det första bandet (av 20) av Nationalencyklopedin (NE) kom 1989 och totalt såldes cirka 180 000 svW exemplar fram till år 2010. Bra Böcker AB som producerade NE var nära att gå i konkurs men räddades av en privat företagsgrupp vilket beskrivs i studien Om NE Nationalencyklopedin AB. Den investeringen har hittills visat förluster på över 600 MSEK.

1980 var folkbiblioteken, skolor, studenter och många myndigheter med flera positiva till ett nytt uppslagsverk. 2020 är det (endast) 71 (24%) av 290 folkbibliotek som abonnerar på NE-paketet (uppslagsverket och ordböcker med mera). Vem skulle 2020 kunna vara intresserad av ett nytt nationellt uppslagsverk baserat på signerade artiklar och vem skulle driva ett sådant projekt?

28.6Några intressenter 2020 för ett nytt uppslagsverk

Vad kan forskning och denna avhandling bidra med i nedanstående punkter?

  1. Det måste finnas en av relativt många delad förståelse om att förutsättningarna för uppslagsverk - och 'mervetande' - är radikalt annorlunda idag än före sekelskiftet.
  2. Tillräckligt många aktörer måste anse att dagens situation för 'mervetande' i form av uppslagsverk som Wikipedia och NE, och Google inte är tillräckligt bra. Det måste finnas ett behov och en probleminsikt.
  3. Ett nytt uppslagsverk kräver en kombination av punkterna ovan och att några tillräckligt starka aktörer ser intressanta nya möjligheter.

Behov är ett dynamiskt koncept och det varierar bland annat på vad man tror är möjligt och vad man tror att det möjliga skulle kunna tillföra för värde.

Forskning kan klargöra att förutsättningarna för ett artikelsignerat uppslagsverk är radikalt annorlunda idag och beskriva de dynamiska faktorer som skapat denna nya situation.

28.7Uppslagsverkens äldre historia

Uppslagsverk har en lång historia men det är den franska 'Encyclopédie' som kan kan sägas vara förebilden för vår uppfattning av vad ett uppslagsverk är. I det digitala informationslandskapet kommer denna uppfattning att ändras och i bästa fall finner uppslagsverk en plats bland sökmotorer, kunskapsportaler, kunskapstorg och annat lätt nåbart vetande. Sveriges radio sände i maj 2015 tre program Uppslagsverkets död.

Då varje verksamhet präglas av sin historia är det av intresse att känna till denna. NE har en lång historia i den analoga världen medan uppslagsverk som Wikipedia, Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP) och BiBB är digitala från början vilket ger en annan kultur och bas.

Ephraim Chambers Cyclopedia

Bland föregångarna till Encyklopédin kan till exempel nämnas Chambers Cyclopedia enW från 1728. Vid denna tid fanns ingen fransk motsvarighet, men Chambers tackade nej till erbjudanden, om än lukrativa, att acceptera en fransk översättning frW. Efter hans död gjordes flera försök att åstadkomma en sådan, men projekten rann ut i sanden. Detta banade vägen för den franska Encyclopédie enW som publicerades 1751-72. Huvudredaktör och författare av ett stort antal artiklar var Denis Diderot, 1713-84, en av de största franska filosoferna under 1700-talet. Han gjorde det mesta av arbetet medan Jean le Rond d'Alembert, matematiker och fysiker med mera, var medredaktör med ansvar för matematik. D'Alembert lämnade projektet relativt tidigt då kyrkans och maktens press mot Encyclopédin var en tung överrock och medförde stora personliga risker.

Det finns många lexika och encyklopedier i världen. En guide till några av dessa - med en inledande diskussion - finns i 'Lexikon över lexikon' (Hansson, 2017)

Man kan knappast undgå att känna respekt för Encyclopédins mål redan när man läser inledningen till Diderot's cirka 30 sidor långa artikel om ordet 'Encyclopédi'

... Indeed, the purpose of an encyclopedia is to collect knowledge disseminated around the globe; to set forth its general system to the men with whom we live, and transmit it to those who will come after us, so that the work of preceding centuries will not become useless to the centuries to come; and so that our offspring, becoming better instructed, will at the same time become more virtuous and happy, and that we should not die without having rendered a service to the human race ... Diderot: encyclopedia

Encycloedi

Bland det mest innovativa med Diderot:s Encyclopédi var insikten att koppla samman olika delar av innehållet, en sorts analog länkfunktion. En annan faktor som kan sägas ha pekat mot framtiden är att av Encyclopédins 28 band hela 11 volymer är bilder och teckningar som förklarar och berättar. Diderot som var ämnad för en prästbana och tillbringade mycket tid i de fina salongerna hade den största respekt för hantverk, en miljö han växte upp i.

Mer om Denis Diderot

Det finns många böcker och artiklar om Diderot och tillkomsten av Encyclopédin. En av de senaste - 'Diderot - tänkandets lycka', se understreckare i SvD 4.10.2013 - är skriven av Jacques Attali, författare till många biografier och en god kännare av fransk storpolitik som rådgivare till president Mitterand med flera. Boken ger en spännade inblick i encyklopedisternas kamp mot censur, kyrkan, hovet och andra. Ett gripande porträtt av Denis Diderot och thrillerspännande om vad som hände med hans manuskript och rykte efter hans död.

 Visa mer vertical arrowsEncyclopédin och 1700-talet

Vi refererar ofta till 1700-talet som Upplysningstiden svW, men censuren i Frankrike - som i våra öron något förskönande hette "la Librarie" - vållade Diderot mycket bekymmer och även personliga vedermödor då han under drygt tre månader 1749 sattes i fängelse för några kortare litterära verk som ansågs såväl blasfemiska som innehållande kritiska anspelningar mot bland andra kungen. Censuren kunde i princip drabba alla texter i Encyclopédin och när Diderot läser en bok som heter 'Traité de la culture des terres' skriver han en artikel "Jordbruk" om nya odlingssätt men aktar sig för att ge intryck av att han skulle ifrågasätta allmänningarnas rekommendationer: "Ändra inte grödornas ordning på era jordar, för det är förbjudet". (Attali sid. 114). Dessa exempel visar vilket mod på gränsen till det direkta livsfarliga Diderot uppvisade i sitt arbete med bland annat Encyclopédin.

Jean le Rond d'Alembert var en etablerad matematiker vid en tidpunkt då Diderot ännu var en okänd person. Hans medverkan i Encyclopédin begränsade sig dock till frågor om matematik, medan Diderot i princip hade ansvar för allt annat och utöver egna artiklar ständigt jagade författare till nya artiklar. Man känner till cirka 140 andra skribenter (sid 81 ff) och bland dessa finns namn som Rosseau och Voltaire.

Det finns en fransk Diderot-förening med en hemsida som tar upp en lång rad aspekter på Diderot och inte minst senare tiders forskning om Diderot.

2013 öppnade ett Diderot-museum i staden Langres, cirka 20 mil öster om Paris, där Diderot föddes 1713.

Publicerades: 2016.   Uppdaterad: 8 april 2020



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.
FeedbackB, se 35 kommentarer. Din är välkommen.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/