Avhandling i företagsekonomi  (till förordet)


Sociala innovationer

och BiBB

Att definitioner har intressenter är en bra utgångspunkt när man vill förstå samhällsvetenskaplig forskning och den allmänna diskussionen. Exemplet här är 'sociala innovationer'. Forskningen inom området är relativt ny och de många definitionerna domineras av olika organisationers agendor.

En social innovation bör inte definieras av huruvida den tillför värde till de relativt svagare eller de relativt starkare. Eller om den är ett 'gräsrotsinitiativ' eller ej. Det måste finnas en viss innovationshöjd.

30.1Definitionsproblemet för 'sociala innovationer'

I naturvetenskaplig forskning är definitioner  - som världsberömda e=mc2 -  mer neutrala och oftast lättare att enas om. Att detta inte alltid är vare sig sant eller en enkel process ska inte utvecklas här. Inom samhällsvetenskap (the social sciences) och humaniora gäller andra förhållanden. Även om det vore bra att kunna säga att A ≈ a b z, vilket till exempel skulle kunna till bättre jämförande studier, har själva definierandet sin egen logik.

Deexempel på definitioner av sociala innovationer som visas nedan hade kunnat exemplifieras med många fler. Kan man minska spännvidden i definitionerna? Vilka kriterier är centrala och vilka är mer perifera?

Sex definitioner av sociala innovationer

Pufendorfinstitutet:  Social innovation, can be defined as a response to observed inadequacies in institutions (formal and informal) that entails changing relations based on alternative ways of knowing, doing, framing and organizing, which contribute to a sustainable society. Pufendorfinsitutet i Lund. 'The Pufendorf Declaration on Universities as Drivers of Social Innovation' (2018.05).

Socialforum:  En social innovation är en ny lösning som är social både vad gäller mål och/eller medel, och som möter sociala behov bättre än tidigare alternativ, främst genom insatser som inte motiveras ekonomiskt. Socialforum, (2018.05).

Tillväxtverket:  Sociala innovationer omfattar, i bred bemärkelse, aktiviteter för att möta problem av social natur i samhället – alltifrån hur man i ett bysamhälle bäst tar hand om barnen, till nya vård- och omsorgsprocesser... Social innovation är ofta motiverad av andra faktorer än enbart ekonomisk vinning, vilket i sin tur ställer speciella krav på finansiärer och andra som ger stöd. Tillväxtverket 2014:12 Sociala innovationer – Ett internationellt perspektiv. , Pdf. 104 s. (2014).

Mötesplats Social Innovation:  Mötesplats Social Innovation utgår från följande definition: Social innovation är innovativa tjänster, produkter, processer och metoder som strävar efter att möta samhällets utmaningar. Mötesplats Social Innovation, (2018.05).

Vinnova:  Vinnova definierar social innovation som nya tjänster, varor, metoder och arbetssätt som bidrar till ett inkluderande och välmående samhälle. De som berörs av problemet involveras i formuleringen och lösningen av det. Vinnova 'Social Innovation', Pdf. 12 s. (2015:04).

Förutsättningarna för social innovation och samhällsentreprenörskap skiljer sig inte nämnvärt från förutsättningarna för innovation och entreprenörskap i stort. Men det finns skillnader som är viktiga att förstå om man ska bygga en infrastruktur för området. Social innovation och samhällsentreprenörskap ger särskilda möjligheter i ett samhälle som söker nya vägar för att hantera aktuella frågor. Samtidigt finns en del utmaningar, när det gäller metoder för resultat och effektmätning samt nya former för finansiering. Här tittar vi lite närmare på både möjligheter och utmaningar. (Ibid. s. 10)

Örebro universitet:   ... Som framgår av föregående avsnitt handlar sociala innovationer till stor utsträckning om att skapa förutsättningar, understödja, bidra till att individer och kollektiv i civilsamhället själva aktiverar sig och utvecklar lösningar på sociala problem och frågeställningar som berör deras samhälleliga och vardagliga liv. 'FoU-rådet för sociala innovationer, program' Örebro universitet, Pdf. 6 s. (2015).

Ur ett forsknings- och allmänt perspektiv är det bra ...

Min definition av sociala innovationer

En social innovation är en skalbar och mätbar innovation, av en viss höjd, som tillför samhällsnytta och vars primära drivkraft inte är att generera privata vinster.

Det är viktigt att den sociala innovationen är skalbar och mätbar - som för alla innovationer. I sig värdefulla kriterier som miljömässig uthållighet (sustainability), könsneutralitet, processorientering, multidisciplinär, medborgargenererad och en del andra kriterier är inte centrala och bör inte "belasta" basdefintionen.

Som beskrivs väl i Vinnovas rapport 2018:1 'Social innovation i Sverige - Kartläggning av ekosystemet för social innovation' (Vinnova, 2018) finns det en rad problem - kallade utmaningar - angående sociala innovationer: svag teoribildning, definitionsproblem, finansieringsproblem, effektmätningar, svag entreprenörskunskap hos de sociala innovatörerna och bristande förståelse för konceptet sociala företag hos såväl allmänheten som hos investerare och potentiella kunder. (s. 17)

30.2Social och samhällelig innovation - en fråga om semantik?

Det engelska uttrycket 'social innovations' blir lätt - och alltför lätt - 'sociala innovationer' på svenska.

Det svenska ordet social - utöver innebörden sällskaplig - för lätt tankarna till områden som sociala problem och sociala frågor - vård, skola och omsorg. Men det finns ingen anledning att begränsa samhälleliga innovationer till dessa områden och ordet   samhällsinnovation  är bredare och vore kanske ett bättre huvudbegrepp.

Framtiden får utvisa om det mer etablerade ordet 'social innovation' kan komma att ersättas med ordet 'samhällsinnovation'. De som arbetar med sådana projekt kan sägas vara samhällsentreprenörer.

30.3Löser BiBB något samhällsproblem?

Man kan se uppslagsverket BiBB som en social innovation. De exempel som presenteras på sociala innovationer handlar ofta om att förbättra situationen för i någon mening "svaga" grupper till exempel arbetslösa, vissa äldre, nyanlända och ohälsodrabbade. Inte sällan är det problem som hade kunnat hanteras inom etablerade (oftast) offentliga organisationer, men som dessa av olika anledningar - kanske organisatorisk oförmåga eller ointresse - inte "åtgärdat".

En innovation kan sin upprinnelse i att något är ett (stort) problem för ganska många eller att innovationen mer har karaktären av den erbjuder nya möjligheter. SMS som kommunikationskanal mellan personer var inte vare sig planerat av mobiloperatörerna eller vars icke-vara påtalades av många som ett problem. SMS blev en typisk 'möjlighetsinnovation'.

BiBB tillför samhällsnytta mer utifrån ett möjlighetsperspektiv än att det löser ett av många upplevt problem med uppslagsverk.

30.4BiBB som social innovation

innovationshöjd

För att något ska betecknas som innovativt utöver en vardaglig komplimang måste det ha en en viss  uppfinningshöjd. Med två egna patent (Schlasberg, 2001 ref+) inom mobila tjänster har jag viss erfarenhet av kraven på uppfinningshöjd. Det krävs att något går utöver det som en inom området kunnig person lätt hade kunnat göra. Begreppet innovationshöjd är bredare och inkluderar den påverkan som en 'innovation' kan få i samhället.

Att skapa ett allmänt artikelsignerat uppslagsverk där det kan finnas flera artiklar med samma uppslagsord är lite innovativt. Så också att doktoranderB som en del i sin utbildning kan skriva artiklar - för vilka de får högskolepoäng.

BiBB är på flera sätt radikalt annorlunda än NE genom att BiBB är transparentB - ett grundkrav för moderna uppslagsverk enligt den normativa modellen e-Diderot. BiBB har också en annan "webbnivå" än NE som helt saknar externa länkar.

30.5Är BiBB vinstdrivande?

BiBB har en tvåstegsmodell där tanken är att BiBB på sikt ska ägasB av stiftelse där landets högskolor och universitet är centrala intressenter och finansiärer. På vägen dit är sponsrade stories och artiklarB välkomna.

I en del analyser av sociala innovationer påpekas att dessa sällan innehar immateriella rättigheter i form av patent, men en samhällsinnovation kan ha och har andra former av immaterialrättsligt skydd som upphovsrätt och kanske varumärken. Till exempel är BiBB® ett av mig registrerat varumärke.

social innovation

För de som driver någon form av social innovation är definitionen i sig nog inte särskilt viktig och det skulle i många fall vara acceptabelt att kalla konceptet / aktiviteten för ett förändringsprojekt, en innovation eller ett start-up. Men det kan ha sina fördelar att finnas under ett paraply och ett genom vilket det ibland regnar manna.

30.6Sociala innovationer och skalbarhet

Likheterna mellan det som vanligen kallas innovationer och sociala innovationer är betydligt större än olikheterna. Bågge ställs inför frågan om skalbarhet och ofta det närliggande konceptet 'nätverkseffekter'.

BiBB är skalbart både vad avser omfattningen av sitt innehåll och vem som genererar detta. BiBB är också skalbart i funktioner som språk, plattform och geografisk utbredning.

30.7Sociala innovationers migration

I ett tidigare skede utvecklade mobilindustrin en lång rad externa tillbehör som på olika sätt tillförde värde till mobiltelefonens användare. Ett mig närliggande exempel är att mitt företag IDstories utvecklade en fristående streckkodsläsare som Ericsson Mobile Phones köpte. Tanken var att den funktionen - som många andra externa tillbehör - i ett senare skede skulle kunna migrera in i mobiltelefonen om tillbehöret blev framgångsrikt. Idag finns flera appar som fyller denna funktion på ett liknande sätt.

Det har inget egenvärde att en 'social innovation' förblir en fristående tjänst eller produkt. Om det identifierade problemet eller möjligheten kan få större genomslag och tillföra mer nytta i en annan organisatorisk miljö ser jag detta som i grunden positivt och ett sorts kvitto på framgång.

30.8BiBB som social innovation

Det är rimligt enligt min - och troligen många andras - definition att säga att BiBB är en social innovation / en samhällsinnovation - i en tidig fas. I ett EU-perspektiv kan sägas att BiBB är en 'Digital Social Innovation' - se referens nedan. Den entreprenöriella utmaningen är att fortsätta processen och inspirera fler att medverka.B

30.9Avhandling, entreprenörskap och etik

Inom teknik och medicin är det vanligt att forskning på doktorandnivå är patenterbar och redan är bolagiserat på ett tidigt stadium eller kan bli det. Inom dessa fakulteter är det normalt att diskutera kommersiella frågor även om alla inte gör det. Lunds universitet har en enhet - Lund Innovation - med uppgift att stödja kommersialisering av forskningsresultat - inom alla områden. Även om en forskningsbaserad innovation direkt eller indirekt kan komma att konkurrera med på marknaden befintliga lösningar, produkter eller företag är detta i sig ingen etisk konflikt. En sådan kan däremot till exempel uppkomma om en forskare fått information i förtroende och använt denna på ett otillbörligt sätt.

I teologi, humaniora och genusvetenskap är diskussionerna om forskningens kommersiella potential betydligt ovanligare och skulle troligen mötas med skepsis eller direkt avståndstagande. Men hur är det på en ekonomihögskola och mer specifikt på Ekonomihögskolan i Lund?

Ekonomihögskolan i Lund är, som andra organisationer, inte en genomfärgad biljardboll med personer med samma 'mindset'. Den rymmer såväl statistik, ekonomisk historia som forskning om entreprenörskap och andra områden. I ämnet företagsekonomi är metodforskning ett centralt område. Forskarna och personerna i ledningen har olika forskningstraditioner och ser säkert olika på kommersialisering av forskning och entreprenörskap med anknytning till forskning.

Vilka är de etiska aspekterna på forskning med en kommersiell anknytning? Generellt och i denna avhandling?

Om en forskare från början har ett kommersiellt intresse kan själva valet av ämne påverkas av detta. Detta ger normalt inga etiska konflikter och hör hemma i en annan diskussion. Däremot är valet av forskningsfrågor och de metoder man använder områden där etiska överväganden är viktiga. Har forskaren undvikit att ställa frågor eller använda metoder som man vet eller bort kunna inse skulle påverka projektets kommersiella potential negativt? Att avhandlingen bidragit till att formulera en vision för BiBB är enligt ovanstående diskussion inget etiskt problem.

Kommersiella aspekter av min avhandling om uppslagsverk

Vid ett möte i juni 2019 med Biblioteksföreningen, där jag är medlem, sade NE:s VD att "att de inte ser Wikipedia som en konkurrent". Om ledningen för bolaget NE inte ser Wikipedia som en konkurrent är det svårt att tänka sig att de ser BiBB som en konkurrent! Däremot är bolaget klart "irriterade" på att denna avhandling kartlägger mycket om innehåll, användning och andra aspekter av uppslagsverket NE.

Projektet BiBB® är nu moget för nästa utvecklingssteg med en breddad ägarkretsB. Som avhandling i ämnet företagsekonomi på en ekonomihögskola borde en kommersialiseringspotential ligga i ämnets natur och uppmuntras.

30.10Litteratur och referenser

Sociala innovationer som studieområde har internationellt en lång historik, ofta under olika namn och begrepp. Referenserna nedan ingår i Sajtens alla referenser.

  1. Augustinsson E. (2017) '100 sociala innovationer som kan förändra Sverige'. Mötesplats Social Innovation Malmö
  2. Gustafsson F. och Netz A. (2018) ' Social innovation i Sverige - Kartläggning av ekosystemet för social innovation'. Vinnova 2018:1 // Online, Pdf 54 s. och e-bok
  3. Hansson, J., Björk, F., Lundborg, D. & Olofsson,. L. (2014). 'An Ecosystem for Social Innovation in Sweden - a strategic research and innovation agenda'. Lunds universitet och Malmö högskola 2014. // Online, Pdf 44 s.
  4. Larsson M. och Palmberg B. (2015). 'Vad betyder social i sociala innovationer'. Entreprenörskapsforum. Online, Pdf. 24 s.
  5. Rodrigues K. (2018?). 'Why Social Entrepreneurs Are Taking The Lead'. The Economist. Online
  6. Szijarto B., Milley P., Svensson K., Cousins J.B. (2017). 'On the evaluation of social innovations and social enterprises: Recognizing and integrating two solitudes in the empirical knowledge base'. Evaluation and Program Planning 66 (2018) 20–32 | $ |
  7. Stokes M., Baeck P., Baker T. (2017). 'What is next in digital social innovation - Realising the potential of people and technology to tackle social challenges'. European Union 2017. // Online Pdf 133 s.
  8. Digital Social Innovation, EU-plattform inom DSI för projekt, finansiering, samarbete och events.
  9. Nesta. A global innovation fund - We back new ideas to tackle the big challenges of our time, from the pressures of an ageing population to stretched public services and a fast changing jobs market. Intressant och med en välgjord Story.
  10. Stanford Social Innovation Review. Tidskrift som startade för cirka 15 år sedan.
  11. Waag, holländsk organisation - Waag operates at the intersection of science, technology and the arts. Nätverks- och samhällsorienterad.

Publicerades: maj 2018.   Uppdaterad: 28 maj 2020



Ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Webbavhandlingar och affärsmodeller för uppslagsverk'.
Feedback: 37 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med närmare 300 underrubriker finns på - bibb.se/avhandling/innehall/