4 sidor
vid utskrift

Sammanfattning av avhandlingen

Sekelskiftets första digitala tsunami innehöll Google och WikipediaB som tvingade de analoga uppslagsverken att lägga ner eller radikalt byta affärsmodell. Men till vad och hur? Resan från att vara en produkt till att bli en tjänst är intressant som en studie av nya affärsmodeller i både teori och praktik. Och hur skulle uppslagsverk kunna se ut i framtiden?

Frågan om trovärdig kunskap är viktig och relevant. En Webbavhandling är en publiceringsform för ökad kommunikation och dialog. Kvadranten B indikerar att avhandlingen är relevant för många och kan få "stor" impact.


1.  Min grundsyn är att ett allmänt digitalt uppslagsverk ska vara fritt för alla. För skolor är detta en fråga om likvärdighet och att man lär eleverna att använda uppslagsverk som kan användas även efter avslutad skolgång.

2.  Sverige har ETT stort kommersiellt uppslagsverk - NE, som ägs av privata Tönnesson-gruppen. Vi har olika syn på NE:s kvalitet, marknadsföring och framtid vilket omöjliggjorde en normal samverkan med ett för avhandlingen centralt case-företag. Jag har därför använt en metod jag kallar 'Case Impact Studies' - forskning utan avtal om samverkan.

3.  Uppslagsverk behöver hög Referensstatus för att vara trovärdiga och fria för att vara användbara för många. 'e-Diderot' är en normativ modell för moderna digitala uppslagsverk. Hög transparens är ett viktigt kriterium.

4.  Att åstadkomma och visa impact / påverkan inom ramen för ett vetenskapligt arbetssätt och avhandlingens tidsram var ett av avhandlingens mål. Genom att producera och kommunicera fakta har det i avhandlingen testats om ett antal organisationer och personer med intresse i eller av uppslagsverk har påverkats. En ganska betydande framgång har uppnåtts i detta avseende.


Trovärdighet och Referensstatus

spridningsform

Det stod tidigt klart att trovärdighet är den centrala faktorn i ett uppslagsverk. Detta ledde till utvecklingen av mitt koncept Referensstatus. Det bygger på ett äldre koncept 'kognitiv auktoritet', men är bredare och anpassat till vår tid. Bilden vill visa hur en referensstatus sprider sig i ett hierarkiskt mönster. Den förändras ofta långsamt.

Forskningsfrågor, metoder och datainsamling

Avhandlingen har fyra centrala forskningsfrågor. På samma sida förs en diskussion om vad som gör forskning intressant.

  1. Hur har utvecklingen inom IT och kommunikation förändrat villkoren för uppslagsverken i ett historiskt, aktuellt och framtida perspektiv?
  2. Vilka är förutsättningarna för ett uppslagsverks trovärdighet och hur kan detta kopplas till olika affärsmodeller?
  3. Hur har affärsmodellen för uppslagsverk i allmänhet och särskilt bolaget NE förändrats under de två senaste decennierna?
  4. Är det önskvärt och möjligt att idag skapa ett nytt uppslagsverkB och vilken affärsmodell kan krävas för ett sådant projekt?

Metoder och 'Case Impact Studies'

Forskningslitteraturen om användning av case-företag talar enstämmigt om vikten av samarbete med 'sina' case-företag. Detta var inte genomförbart utifrån mina forskningsfrågor och min grundsyn vad avser bolaget NE:s affärsmodell. Detta ledde till - via analys av aktionsforskning - till utvecklingen av mitt koncept 'Case Impact Studies' som är en metod att analysera och kommentera en tjänst, affärsmodell eller ett företag utan ett samarbetsavtal.

Datainsamling - 13 delstudier

Avhandlingen innehåller 13 delstudier som framför allt har fokus på att ge ett kvantitativt underlag för flera av avhandlingens analyser och prediktioner. Erhållna resultat visas i respektie studie. Tack vare det digitala formatet kan läsaren i många fall lätt verifiera de fakta jag tagit fram och ofta tabellerat för ökad användarvänlighet.

Avhandling, experiment och drivkrafter

Min avhandling är något av ett akademiskt experiment men också en grund för den sociala innovationen BiBB. Inom teknikområdet uppmuntras forskning som kan leda till företag men inom samhällsvetenskap och humaniora är man "mindre van" vid detta.

  1. Frågor om forskningens relevans och samhällspåverkan blir allt viktigare.
  2. Krisen inom samhällsvetenskaplig forskning som beskrivits av bland andra Alvesson et al. i 'Return to Meaning' (2017) gör att man måste prova nya idéer och metoder.
  3. Ökande krav på att forskningen säger något "intressant" för att bli läst och citerad. Att nästan ingen läser avhandlingar, tryckta eller som Pdf. har lett till formatet Webbavhandlingar.
  4. Mina forskningsfrågors inverkan på forskningssmetoder och kommunikationsstrategi har bland annat lett till "innovationen" att se en avhandling som en service och inte enbart som en produkt.
  5. Avhandlingen kan i vissa delar uppfattas som något kontroversiell. Webbformatet har mött förväntat motstånd, men både detta och kritik från bolaget NE har gjort den bättre även om detta inte varit avsikten.

Generella och situationella faktorer

BMI-matrix - J Schlasberg

En genomgång av relevant forskningslitteratur om Business Model Innovations visade att denna endast i begränsad omfattning är applicerbar på uppslagsverk då dessa bolag är väsentligt mycket mindre än de som den forskningen hittills ägnat sig åt. Min figur visar att de situationella och agila faktorerna är viktigare än de generella och strukturella.

NE och Marknadsföringslagen

Summan av flera studier i avhandlingen leder till slutsatsen att det finns goda grunder att hävda att marknadsföringen av uppslagsverket NE bryter mot Marknadsföringslagen genom att vara vilseledande och otillbörlig.

Denna potentiella konflikt kan komma att lösas genom att bolaget NE ändrar sin marknadsföring eller att de tvingas göra det. Uppdatering 2019: NE ändrade medio 2019 sin centrala marknadsföringstext för uppslagsverket NE.

Affärsmodeller och prediktioner om några uppslagsverk

I affärs- och börskrönikor ser man ofta prognoser om enskilda företags framtid, något som är sällsynt i forskningslitteraturen. Finns det någon forskning i företagsekonomi som talade om Nokias och Ericsson Mobile Phones brutala nergång innan detta var ett faktum?

Om forskaren är alltför nära sina case-företag kan det vara svårt att göra prediktioner som är eller kan uppfattas som avvikande från den etablerade storyn. I metoden Case Impact Studies är detta lättare på ett sätt, men kräver ett väl dokumenterat underlag.

En långsiktigt hållbar affärsmodell för ett uppslagsverk kräver att dess trovärdighet kan styrkas och uppfattas som trovärdig och relevant av många.

Min prediktion om NE och bolaget NE baserad på ett tiotal punkter är att

Affärsmodellen för uppslagsverket NE är inte hållbar.

Affärsmodellen för bolaget NE är osäker

Det nya 'Store Danske' uppslagsverket kommer att ha en solid ägarbild och en bra affärsmodell.

Store Norske Leksikon och Stanford Encyclopedia of Philosophy kommer att finnas kvar i många år.

Uppslagsverket BiBB eller något liknande kommer med rimlig sannolikhet att etableras även i Sverige. Jag kontaktade 2011 såväl Kulturdepartement som Utbildningsdepartementet om konceptet BiBB. Se kommentarB

Publicerades: augusti 2018.   Uppdaterad senast: den 19 oktober 2019



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/