5 sid. Lästid 7 min.

Läromedel i skolan och uppslagsverk

Arcimboldo - bibliotekarien

8.1Relationen mellan läromedel i skolan och uppslagsverk är Öppen om det "vidgade vetandet" länkar eller refererar till fria tjänster och Sluten om det vidgade vetandet finns bakom en betalvägg.

Även för det 'det livslånga lärandet' och 'det livslånga vetandet' som är "kusin" med Bildning är det bäst om tjänsten Uppslagsverk är fritt tillgänglig för alla. Så är det med Wikipedia och i Norge med Store Norske Leksikon.

8.2Uppslagverk i skolvärlden - Slutna eller Öppna

Man kan, om än något förenklat, tala om att det finns två modeller för vidgat vetande (mervetandet) utfrån ett digitalt läromedel.

8.2.1Den slutna modellen

I den "slutna modellen" är vidgat vetandet kopplat till en läromedelsproducents egna tjänster innanför en betalvägg. Det kan vara till en annan lärmodul eller till ett uppslagsverk bakom en betalvägg. Denna modell kan representeras av bolaget NE.

Closed model - Johan Schlasberg

8.2.2Den öppna modellen

Figuren 'Open model' visar att producenter av läromedel som använder Wikipedia, Store Norske Leksikon och andra fria och öppna kunskapsresurser för att ge fördjupad kunskap utifrån enskilda läromedel.

Open model - Johan Schlasberg

Antag att skolelever i matematik, religion och samhällskunskap (eller alla andra ämnen) skulle vilja veta mer än vad som står i det aktuella läromedlet. Ett läromedel med länkar till fria källorB ger eleverna kunskapskällor där de - till skillnad från NE - oftast finner externa länkar för ytterligare källgranskning och mer vetande.

En lärare som anser att det står för lite om en matematiker, om avgudadyrkan eller kvinnlig rösträtt kan till exempel själv eller tillsammans med några kollegor uppdatera Wikipedia eller annan fri kvalitetskälla - till glädje för alla.

Det kommer kanske att finnas sajter eller tjänster inom till exempel Wikipedia där man kan "anmäla" att man vill ha mer publik kvalitetsgranskad information om ämnet X eller Y.

användning av NE

Den slutna modellen som här representeras av NE är kortsiktig då nästan inga elever kommer att använda NE:s uppslagsverk när de slutat skolgången. I ett samhälle där kunskapens omsättning var väsentligt lägre än idag hade vetandet lång halveringstid, men nu behöver man en metanivå där insikten och inte minst attityden att leta aktuellt vetande blivit viktigare. I det perspektivet är källor bakom betalväggar begränsande. Detta gäller också den idag mycket diskuterade modellen för offentligt finansierade forskningsartiklar bakom betalväggar.

Lärarkåren behöver idag mycket mer än förr arbeta med vilka "Vidgat-Vetande-Vanor" man lär eleverna. VVV går ofta via www. Även en sådan fråga har betydelse för ett uppslagsverks affärsmodell.

NE reklam

Reklamtexterna om NE är en särskild studie i avhandlingen. Slutsatsen är att Bolaget NE enligt liknande fall troligen bryter mot marknadsföringslagen när man hävdar att NE är "främst" och bygger på "vetenskapliga principer".

8.3Det livslånga lärandet och uppslagsverk

Uppslagsverk har en begränsad funktion i det livslånga lärandet - en central fråga i Sverige och många andra länder - om man definerar lärande som att en person tillägnar sig nya färdigheter.

Men alla uppslagsverk i framtiden vare sig behöver eller kommer att se ut som digitaliserade kopior på de volymer som förr fanns i många bokhyllor. Uppslagsverk kan utvecklas till att även bli stöd för färdighetsinlärning. Det finns ett samband mellan hur innehållet och formatet i ett uppslagsverk utvecklas och deras långsiktigt hållbara affärsmodeller.

8.4Inköp av läromedel i skolan

Det är rimligt att leverantörernas unika läromedel kräver någon form av betald användarlicens. Dock kan man förvänta att allt fler lärmoduler kommer att finnas fritt tillgängliga. Ett exempel på ett sådan valmöjlighet är valet mellan betaltjänsten Microsofts Officepaket och fria Libre Office.

Vad avser uppslagsverk och andra fria källor antas att dessa har hög Referensstatus och hög 'Webbnivå'.

Det är inte osannolikt att beslutsfattare för val och inköp av läromedel i kommunerna framgent i högre grad kommer att kräva att "kompletterande källor" som uppslagsverk ska vara fritt tillgängliga för alla oberoende av användarlicenser för själva läromedlen.

8.5NE och Wikipedia i skolan

Hur ser enskilda lärare och skolor på NE och Wikipedia som källor eleverna kan citera och referera till? Sker det förändringar i synsätt och praxis?referens

I praktiken innebär detta troligen att man i stor utsträckning kommer att förorda det som i ens egen krets uppfattas som - the thing to do. Många lärare och skolledare har nog en ouppdaterad bild av såväl NE som Wikipedia och hur de förhåller sig till varandra. Mycket har ändrats de senaste åren.


NE är en betaltjänst och Wikipedia är fritt

I skolan är uppslagsverket NE tillgängligt endast om skolan eller kommunen abonnerat på NE-bolagets Läromedelspaket och uppslagsverket. Många ogillar NE:s paketstrategi.

Såväl NE:s uppslagsverk som läromedel har ökande konkurrens från bland annat Wikipedia och många fria kunskapsresurser.

NE är ett skolverktyg, men Wikipedia används hela livet

användning av NE

Bilden illustrerar att antalet elever som använder NE efter avslutad skolavgång är mycket få. Lärarna engagerar sig mycket för att lära eleverna bra studievanor och se källkritiskt på information, inte bara under studietiden utan också för framtiden när de sista gången lämnat skolan - på lastbilsflak och andra dekorerade och tutande fordon. Men på grund av NE:s affärsmodell kommer få att använda NE: uppslagsverk i framtiden. Av detta finns minst två möjliga slutsatser:

Wikipedia är en källa som har gått från låg till ökande referensstatus. Denna process har tagit många år och den fortsätter sakta men säkert på universitet, i skolor, på bibliotek och bland allmänheten.


NE, Wikipedia och BiBB

När Google och Wikipedia gjorde entré vid sekelskiftet använde lärare och elever Nationalencyklopedin i bokform som referensmaterial. Denna historia gör att NE som bra skolverktyg ofta tas för givet vilket bidrar till att man nog sällan diskuterar problemet med till exempel den mycket begränsade transparensen i NE:s uppslagsverk.

Många kommer alltid att anse att signerade artiklar är mer trovärdiga än Wikipedias "wisdom of the crowd" enW. Man kan debattera vilket som är bäst, men utmaningen är att medverka till att bägge modellerna för encyklopedisk kunskap blir allt bättre.

Ett av de allvarligaste problemen med NE:s uppslagsverk är att det inte är fritt för alla. Åtskilliga hundratusen elever har inte tillgång till NE vilket visar att NE Nationalencyklopedin AB har en affärsmodell som går på tvärs mot tanken att alla elever bör ha likvärdig tillgång till ett allmänt uppslagsverk. Lägger man till den stora utmaningen (läs problemen) med att många elever inte har svenska som förstaspråk blir NE än mindre generellt användbart än det mångspråkiga Wikipedia.

NE i sin version "enkel" kan vara bra för yngre barn. Det ligger utanför denna avhandling att värdera om den versionen är tillräckligt bra för den målgruppen.

Detta kapitel ingår i underlaget för mina prediktioner om den långsiktiga hållbarheten i bolaget NE:s affärsmodell och bolagets affärsmodell för uppslagsverket NE.

Publicerades: april 2019.   Uppdaterad senast: den 4 april 2020



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.
FeedbackB, se 35 kommentarer. Din är välkommen.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/